Utdrag ur Finlandssvenska tekniker II, sidorna 127-136
K a r l
H u g o
L i n d f o r s . i
Bland märkesmän på det tekniska området i vårt land står namnet Hugo Lindfors raden bland de främsta, på det sjötekniska området otvivelaktigt såsom det främsta. Det är väl värt, att åt hävderna bevaras några data rörande hans person och hans verksamhet. Son till possessionaten C. B. Lindfors och hans maka, född Magito, kom han till världen i Helsingfors den 3 december 1860. Redan vid alldeles unga år kunde man hos honom spåra det blivande stora intresset och de syn barliga anlagen för den verksamhet, som sedermera fyllde hela hans liv. Hans främsta sysselsättning under goss åren på lediga stunder var uppritandet och byggandet av båtmodeller och större eller mindre båtar av allehanda slag, och det har sagts, att han därvid tydligt ådagalade en särskild förmåga att forma vackra fartygslinjer och att utföra ett prydligt arbete. Efter att ha erhållit sin första skolbildning i svenska normallyceum, var det därför i full överensstämmelse med hans lust och anlag, att han övergick till Polytekniska skolan, sedermera Polytek- nika institutet, därifrån han utdimitterades år 1883 såsom maskinbyggare. Omedelbart därpå inskrev han sig som ordnarie elev i Skeppsbyggnadsavdelningen vid Ghalmerska institutet i Göteborg, därifrån han utgick efter tre års verksamhet, eller den 30 oktober 1886, med diplom såsom fartygs konstruktör. Såsom stöd för dessa sina studier hade Lindfors år 1885 tillerkänts ett statens stipendium av Fmk 5,000: — . < f ^
J 4 1 118
Under samma tidsperiod genomgick Lindfors en full ständig teoretisk och praktisk kurs i skeppsmätning vid svenska statens skeppsmätningskontrollbyrå i Göteborg.1) Under ledigheterna mellan läseterminerna såväl vid det tekniska läroverket i Helsingfors, som vid Chalmerska institutet i Göteborg, ägnade Lindfors sig åt praktisk verksamhet vid Skeppsdockans och Statsjärnvägarnas verkstäder i Helsingfors, samt vid Motala varv och Lind holmens verkstad i Sverige, ävensom någon tid vid Cleve land Dockyard i England. Senare, efter genomgången kurs hos Chalmers, sysslade han från slutet av 1886 till början av 1889 uteslutande med praktiskt arbete vid särskilda skeppsbyggerier i England, längsta tiden hos firman Sir Railton Dixon i Middlesbro. Författaren av denna bio grafi, som haft förmånen att under de tidigare perioderna av samarbetet med Lindfors, få jämte honom besöka en del av de verkstäder i England, där Lindfors erhållit sin praktiska utbildning, önskar här framhålla det stora anseende som Lindfors förvärvat sig i avseende å skicklig het, punktlighet och allvarligt framåtsträvande, varom hans förra principaler vid snart sagt varje tillfälle med synbarlig tillfredsställelse vittnade. I det hela omfattade Hugo Lindfors’ studie- och praktiktid i utlandet den långa perioden av sju hela år, varunder han icke en enda gång återsåg hemlandet. Detta torde bättre än något annat ådagalägga det allvar och det intresse han ägnade sin utbildning. Sådana bemödanden bliva också sällan utan sin rättvisa belöning. Oaktat så lång tid frånva rande från hemlandet, hade ryktet om hans flit och fram steg dock tilldragit sig vederbörande myndigheters upp märksamhet och redan i mars 1889 kallades han av dåva- 9 Under någon del av studietiden i Göteborg bodde Lindfors till samman med den tidigt bortgångne svenske skalden Edv. Fredin, vilken han omtalade med synnerlig sympati och aktning. 119 rande chefen för Handels- och Industridepartementet vid finska senaten, Leo Mechelin, att såsom expert biträda statens kommission för granskande av olika förslag för byggande av en isbrytare för statens räkning. Denna isbrytare blev sedermera den ännu i dag existerande »Murtaja», som beställdes hos Bergsunds verkstad i Stock holm, varvid åt Lindfors uppdrogs att övervaka dess byggande. Samma år anförtroddes honom jämväl om sorgen att under sommarmånaderna leda reparations- och förstärkningsarbetena å Bogskärs fyr efter de bety dande skador, som fyren lidit under den svåra isvintern 1889.
Efter det förtjänstfulla fullgörandet av dessa uppdrag, låg det nära tillhands, att den av Lindfors redan förvärvade erfarenheten på skeppsbyggeriområdet skulle tagas i anspråk för en större och regelbundnare verksamhet. Då Finska Ångfartygs-Aktiebolagets (F. Å. A.) utveckling efter de fem första åren av dess verksamhet visade tecken till starkt uppsving, fann bolagets förvaltning det nödigt att vid företaget stabilt fästa en person med särskild utbildning i skeppsbyggeri och maskinkonstruktion, dels för att övervaka vården av skrov och maskinerier, dels för att biträda vid planläggning och övervakning av ny byggnader. Ryktet om Hugo Lindfors (för övrigt en barn domsvän till författaren härav) hade nått bolaget, och honom erbjöds platsen som övervakande ingenjör. Anbu det antogs, och befattningen tillträddes av Lindfors i april 1890.
Från denna tid daterar sig Lindfors' trettioåriga, fram- gångsrika verksamhet på rederinäringens och skepps- byggeriets område, parallellt med F. Å. A:s utveckling. Ett detaljerat uppräknande av allt det, som Hugo Lind fors under denna långa tid uträttat till fromma för F. Å. A ., med vilket företag han med själ och hjärta växte till sammans, det skulle väl här bliva för långt. Finnes väl C, 4. < ^ * 120 någon, som icke åtminstone i bild sett och lärt känna de vackra fartygen med de smäckra linjerna, med den tids enliga, praktiska och tilltalande inredningen, men fram förallt med de framstående isbrytaregenskaperna och den starka skrovkonstruktionen, avsedd att motstå vinter trafikens svåra påfrestning? Ångarena »Urania», »Astraea», »Arcturus», »Polaris», »Titania», »Wellamo», »Oihonna», »Virgo» och »Ariadne» få betraktas som Lindfors’ spe ciella skapelser, planlagda i detalj, i huvudsak konstrue rade och ritade, samt inredda och under byggandet över vakade av honom. Härutöver har Lindfors planlagt ett flertal av bolagets lastångare, nämligen alla, som under hans tid byggts för bolagets speciella räkning, och där jämte har han varit med om besiktning och granskning av ett tjugutal ångare, köpta av bolaget under byggnad eller i färdigt skick.
Alla de av Lindfors konstruerade fartygen bära vittne om mästarens skickliga hand, om hans goda smak, hans omsorg och hans levande intresse. Vilket arbete som krä- ves för konstruerandet, uppgörandet av kontrakt och övervakandet vid byggandet av dylika fartyg, det kan endast den betyga, som följt med en sådan verksamhet. Det erfordras icke blott teknisk och praktisk skicklighet att leda arbeten av så komplicerad beskaffenhet som ett fartygsbygge, det fordras även andra egenskaper, såsom fasthet i uppträdandet gentemot byggarne, parad med förståelse och tillmötesgående, samt förmåga att väl umgås ej blott med ingenjörerna vid en verkstad utan även med arbetarne. Hugo Lindfors hade förvärvat anseende icke allenast som en sträng och fordrande över vakare, utan framförallt som en skicklig, kunskapsrik och praktiskt erfaren fackman. Hans anseende har stått högt vid utländska och inhemska verkstäder, och hans namn har respekterats vida omkring.
Det var en tid, då den uppfattningen man och man qFORS ST40S 6'9t'0> emellan gjorde sig gällande, att de av Hugo Lindfors byggda fart}Tgen vore alltför dyrbara, att han nedlade för mycken kostnad på durabilitet och på luxuös inredning. Detta påstående har dock jävats av erfarenheten, som ådagalagt, att de fartyg, på vilkas byggande icke över hövan ekonomiserats, i längden visat sig vara de håll baraste och i avseende å underhållet de billigaste. Men ej blott på nybyggnadsområdet har Lindfors’ skicklighet och erfarenhet gjort sig gällande, utan måhända i ännu högre grad då det gällt remonter och reparation av haveriskador. Genom den synnerligen stora praktik han förvärvat under vårdandet av i medeltal ett trettiotal ångare, utbildades hans skarpblick till den grad, att han även i de mest svårlösta fall av skador mycket fort hade klart för sig det bästa och snabbaste sättet för reparatio nen.
I denna detalj betraktades Lindfors i allmänhet såsom en stor auktoritet, erkänd såsom sådan även av den mest stränga och kritiska av institutionen,.*Idoyds i England.
Såsom chef för bolagets talrika maskinistkår...har han gjort sig erkänd och aktad. Han har ‘ varit sträng och fordrande, men samtidigt till ytterlighet rättvis. Han har ej blott inverkat på höjandet av kårens ansvars- och plikt känsla, utan har även varit en försvarare av kårens intressen.
I maskinmästarnas fackförening var Lindfors invald till hedersledamot.
Hugo Lindfors uppgick helt och hållet i F. Å. A., åt vilket företag, som redan antytts, han ägnade så gott som hela sin livsverksamhet. Han åtnöjde sig icke enbart med att bevaka bolagets bästa inom den bransch han skötte, utan intresserade sig även för andra detaljer av bolagets uppgift och för dess ledning. Han fann sin stora tillfredsställelse och stolthet däri, att bolaget skulle i alla avseenden framstå förstklassigt och vinna erkännande både hemma och i utlandet. 122
Lindfors’ erfarenhet och kunskaper togos även i anspråk utom F. Å. A. Sålunda var han redan år 1891 av rege ringen anförtrodd uppdraget att omarbeta den knapp händiga oeh bristfälliga förordningen om skeppsmätning av år 1876. Detta uppdrag fick han dock ej slutföra, på grund av inblandning från rysk sida, i det vederbörande yrkade på att de ryska författningarna i saken skulle läggas till grund för arbetet. Lindfors föredrog då att draga sig tillbaka från uppgiften. Hans största arbete och framgång på sidan om F. Å. A. var dock utarbetandet av konstruktionen till isbrytaren »Sampo», för skepps- byggerifirman Sir W. G. Armstrong, Whitworth & Co., Ltds räkning, vilken firma sedermera även utförde far tygets byggande och senare även byggde isbrytaren »Tarmo». Det är Hugo Lindfors’ i F. Å. A:s tjänst vunna erfarenheter som ligga till grund för konstruktionen av dessa isbrytare, vilka utfört ett så utmärkt arbete i vår vintertrafik och praktiskt taget ännu i dag utgöra modeller för snart sagt alla nya isbrytare, som hittills blivit byggda, både för vårt eget lands och för rysk räkning.
Slutligen må, till komplettering av Hugo lundfors’ meritförteckning, omnämnas, att han under åratal funge rade såsom Engelska Lloyds maskin- och fartygsinspektör i Finland, och åtnjöt stort anseende inom denna världs- kända institution.
Såsom personlighet kunde Hugo Lindfors räknas bland de angenämaste. Han var en god kamrat och vän, munter och glad i sällskap, samt en storslaget gästfri värd. Syn nerligen förtjust i kvartettsång, samlade han gärna under de korta uppehållen i sitt vackra hem omkring sig en skara av glada M. M:iter och andra vänner. Hans hem var enastående prydligt och stiligt och han älskade det över allt annat, kanske just därför att han, på grund av sin verksamhet, så ofta och under långa perioder nödgades försaka trevnaden därav. 123
Han var en kraft, som bort få verka hos oss ännu en god tid framåt. En plötslig sjukdom bröt denna kraft allt för tidigt oeh han tärdes till döds av ängslan för att möjligen förlora förmågan att tillfredsställa sin arbets- oeh ska- parelust. Genom allt det som Hugo Lindfors uträttat har han rest en vacker och värdig minnesvård över sitt namn.
Lars Krogius.