Människokroppen är inte ett optimeringsproblem

Inom longevity-rörelsen finns föreställningen att livslängden går att optimera. Men människokroppen fungerar inte som ett tekniskt system. En analys av tvillingdata pekar på att genetiska faktorer förklarar omkring hälften av variationen i livslängd – betydligt högre än tidigare uppskattningar.

Text och foto Lena B Melin. Illustration nitsuki via Canva.

I en studie publicerad i Science uppskattar forskarna att omkring hälften av livslängdsvariationen mellan människor förklaras av genetiska faktorer. Forskarna blev själva överraskade. Tidigare antaganden var att generna bara förklarar 20 procent.

Studien bygger inte på nya data. I stället har man använt data från det svenska tvillingregistret och analyserat det på ett nytt sätt.

– Vi skalade bort dödsfall på grund av självmord och yttre faktorer såsom våld, olyckor och infektioner, säger Sara Hägg, docent vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom den internationella studien.

Syftet var att ta reda på hur stor del av livslängden som beror på kroppens egna biologiska processer.

– Om människor levde i någon slags tänkt skyddad miljö, utan externa faktorer, påverkar generna i genomsnitt 50 procent av livslängden, säger Sara Hägg.

Sara Hägg (fotograf: Lena B Melin)

Forskarna diskuterar samtidigt själva avgränsningen mellan interna och externa faktorer.

– När någon får en infektion kan immunförsvaret vara det som avgör förmågan att stå emot. Och vissa beteenden, som gör att man utsätter sig för stora risker, kan också vara genetiskt betingande.

Att en större del av variationen i livslängd nu kan kopplas till genetiska faktorer betyder inte att livslängden är förutbestämd, utan att biologiska skillnader mellan människor spelar större roll än man tidigare trott.

– Jag tycker resultatet är spännande. Det tyder på att det finns mer biologi att upptäcka. Det som är genetiskt betingat har biologiska förklaringar. Vi kan hitta gener som är kopplade till processer som är förprogrammerade i kroppen. I förlängningen kan vi förstå åldrande bättre och kanske hitta sätt att bromsa biologiskt åldrande.

Att nivåerna för ärftlighet ligger runt 50 procent är inte unikt för just livslängd. En metaanalys av tvillingstudier från 2015 visade snarlika nivåer för många mänskliga egenskaper och sjukdomar. Livslängden har därför länge setts som ett sorts undantag.

Men siffran gäller bara för hela populationer, inte för individer.

– Femtio procent är ett snitt på populationsnivå. Det säger ingenting om din eller min individuella ärftlighetsfaktor, säger Sara Hägg.

– Som individ vet man inte hur mycket man kan påverka hur gammal man blir. Vi åldras olika, vi har en viss typ av sjukdomshistorik i släkten. Man måste hitta sina egna riskområden.

Till exempel vet vi att – på gruppnivå – förkortar rökning livet. Men den människa som bevisligen levt längst, till 122 år, rökte tills hon var 117 år. Alla är en mix av arv och miljön vi lever i.

Longevity-rörelsen växer snabbt, inte minst inom IT-världen. Bryan Johnsons Don’t die-projekt kan ses som en symbol för föreställningen att åldrande är ett tekniskt problem där det bara gäller att finna en lösning. Livslängden ska kunna optimeras genom att justera parametrar som kost, träning och sömn. Med ständiga mätningar av biomarkörer och medicinska behandlingar skapas feedback-loopar som ytterligare kan justera livsstilen.

Resultaten från tvillingstudien pekar dock på att sambandet mellan livsstil och livstid är mindre förutsägbart än många föreställt sig.

– Vi har fått en paradox mellan framtidsförväntningar och faktisk utveckling, säger Sara Hägg.

Många vill tro att det kommer finnas metoder som kan stoppa åldrandet och att människans medellivslängd snart passerar 100 år. Medellivslängden har visserligen ökat under lång tid men ökningen har bromsat in rejält på senare år.

Vi har redan gjort mycket bra. Många lever hälsosamt och följer rekommendationer om livsstilsfaktorer som ofta gör att en människa lever 10-15 år längre.

– Det har inte förlängt människans maximala livslängd. Vi lever redan otroligt länge med de förutsättningar vi har. Det är också därför vi drabbas av så många sjukdomar, våra gener är inte anpassade för att vi ska leva så länge, säger Sara Hägg.

– Ska man uppnå något annat och börja prata om odödlighet måste vi lösa något kring det här med cellulärt åldrande. Där är vi inte.

Om det genetiska lotteriet till stor del styr livslängden, betyder det här att den som känner sig jagad av hälsoråd kan slappna av? Nej, inte riktigt. Generna sätter ramarna. Men livsstilen kan påverka hur vi åldras inom dessa ramar.

Livsstilen påverkar risken för sjukdom och hur många friska levnadsår vi får. EU-statistik visar att vi i snitt har 63 friska år.

– Målet med longevity är att få fler år. Men ännu viktigare är att få fler friska år med livskvalitet, säger Jonas Bergqvist, fysioterapeut och ägare till hälsoklubben Longevity Club.

Jonas Bergqvist (fotograf: Lena B Melin)

Och drömmen om en universallösning, ett krumelurpiller som stoppar det biologiska åldrandet, kommer det någonsin?

Sara Hägg är tveksam.

–Det har varit en idé att försöka hitta någon sorts polypill. Men de biologiska processerna är otroligt komplicerade och intrikata system med feedback-loopar.

–Fast om du motionerar sker det saker i kroppen på cellnivå. De förändringarna påverkar så många olika system att det nästan fungerar som ett polypill, säger Sara Hägg.

Om studien:
Heritability of intrinsic human life span is about 50% when confounding factors are addressed. Internationell studie publicerad i Science, 29 januari 2026.

Svenska Tvillingregistret (STR): Omfattar ungefär 87000 tvillingpar födda i Sverige sedan 1886. Registret innehåller data och biologiska prover och är det största i sitt slag i världen. STR används flitigt av både nationella och internationella forskare.