Spindeln i det svenska Finlands AI-nät: Kulturfonden eller TFiF:en?

Det svenska Finland är både litet och stort. Litet nog för att en familjär stämning skulle uppstå på Svenska Kulturfondens ”dag för dialog om AI och det svenska i Finland”, i Helsingfors 1.10.2024. Stort nog för att behandla AI-trender av global relevans.

Bilder: Kaj Arnö

Det familjära underströks av att deltagarna kände sig trygga nog att berätta hur de faktiskt tänker, på ett sätt man kanske inte skulle göra i internationella eller finska sammanhang. Att många deltagare kände varandra bidrog definitivt till att göra dagen lyckad.

Det globalt relevanta handlade dels om hur man använder AI, dels hur man påverkar AI. För det svenska i Finland gäller det att inte bara tacka och ta emot det AI levererar, utan också om att se till att AI levererar rätta saker. Att AI känner till det svenska i Finland.

Dagen hade ett drygt hundratal deltagare som var utvalda enligt kriteriet att de ”har en roll där [de] aktivt kan påverka användningen, det strategiska arbetet eller utvecklingen i relation till AI inom [sin] organisation”. Ingen AI-kurs, alltså.

Vi välkomnades av Sören Lillkung (“AJ”, Kulturfondens VD) och Berndt-Johan Lindström (“BJ”, ledande ombudsman för utbildning) som “berättade om AI” och i duettform föredrog en ChatGPT-genererad förklaring om varför AI är relevant för det svenska i Finland. Förklaringen var mycket trovärdig; min misstanke är att ChatGPT tränats på Linda Mannilas rapport från 2019, om AI och det svenska Finland.

Efter inledning av Linda Mannila (AI-professor vid Helsingfors Universitet) och Yvonne Backholm-Nyberg (verksamhetschef vid ÅA:s Experience Lab i Vasa) fick nio av oss hålla tre minuter långa blixttal i prydlig alfabetisk ordning. Mitt hette ”Låt oss använda AI för att påverka AI” och byggde på Projekt Fredrikas erfarenheter under 2024, när vi har använt AI till att fylla på Wikipedia och Wikidata med kvalitetsinnehåll från Svenska Litteratursällskapet.

Budskapet: Vi kan själva påverka generativ AI:s viktigaste källa och på så sätt bekämpa okunskap och fördomar. Och vi kan använda AI för att förenkla och försnabba den processen.

Resonansen jag mötte kring mitt budskap var tudelad.

Å ena sidan rådde en rörande enighet om att AI måste begripa sig på det svenska Finland. Ett exempel som togs upp inom hälsovårdssektorn var en fiktiv äldrevårdsrobot som ska spela musik “från ungdomen”. Knappast muntrar Viljo Vesterinen och Säkkijärven polkka upp de ensamma på äldreboendet lika bra som Harry Brandelius och En gång jag seglar i hamn, men än bättre vore väl Hangövalsen av Georg Malmstén? Måtte ChatGPT lära sig sol å hav å böljedans, och allt annat som är kulturellt relevant i det svenska Finland.

Å andra sidan såg jag föga beredskap att vidta de åtgärder som behövs för att mata AI-draken med material om det svenska i Finland. För det sker inte av sig själv; man måste lyfta fram Malmstén om det inte ska bli Brandelius och Vesterinen för hela slanten.

Efter lunchen delade vi in oss enligt fyra temata: bildning, hälsa och välfärd, demokrati och beslutsfattande samt konst, kultur och media.

Upplägget med att blanda kortleken var sällsynt lyckat, både mellan de fyra grupperna och inom dem. Många guldkorn glimmade. Jonas Rak från Novia hade inom »Konst, kultur och media» påtalat hur vilsna Novias förstaårsstuderande är, då AI verkar kunna spy fram bättre bilder, musik och historier automatiskt, än de studerande med möda kan göra med “konventionella” IT-verktyg.

Vår delgrupp spann vidare på detta. Säg nu åt ettorna att allmänbildning om konst, musik och kultur är fullständigt nödvändig för att de ens ska kunna definiera målet för AI, och skriva en bra prompt! Annars kan ingen styra AI att göra det “kreativa” arbete som behövs. Var och en kan som människa positionera sig själv smart, med möjligheter att “uppträda lajv” med just sina egna färdigheter och sin egen mänskliga profil.

Sören Lillkung frågade i sin avslutning hur Kulturfonden kan bidra till att det svenska Finland ska bli bra på AI, med den explicita frågan Vad kunde vara nästa steg?

Mitt svar: Visst, ordna ett uppföljande evenemang på samma plats i mars 2025. Månne inte alla hundra deltagare lärde sig en massa av värde om vad grannen och kollegan håller på med, fick nya infallsvinklar och uppslag till projekt?

Under den publika diskussionen framhävde jag TFiF:ens flitiga AI-profilering och återkommande AI-evenemang under året. Det svenska Finland är kanske lite alltför hurtigt att skapa nya nätverk och grupper, i stället för att konsolidera gamla. Och därav impulsen till denna spalt: Nu vet TFiF att Kulturfonden har ett drygt hundratal mycket AI-intresserade och -kunniga personer, en grupp som kunde exponeras för TFiF:ens motsvarande AI-kärntrupp.

Till Kulturfonden har jag också kommit med ett konkret förslag: Bilda ett AI-råd för det svenska Finland, till vilket Kulturfonden inbjuder ett knappt dussintal aktörer de själva finner viktiga. Linda Mannila verkade beklaga att hennes AI-rapport för Magma 2019 inte följdes upp så mycket som det varit att önska. Detta AI-råd kunde vara svaret.

Hörsammar Kulturfonden min önskan, kanske TFiF kunde bidra med rådgivare?

För mer, se https://kaj.arno.fi/ai-spindeln/