Vanda Energi bygger världens största värmelager

Lagringen av el och värme är på frammarsch i hela världen. I Vanda ska underjordiska vattenbassänger trygga värmeförsörjningen under vintern. Investeringen gynnar både klimatet och Vanda Energis kassaflöde.

Foto: Karl Vilhjálmsson och Vanda Energi

Långt nere i berggrunden mellan Dickursby och Håkansböle pågår bygget av världens största värmelager invid Ring III.

Vanda Energi är i färd med att anlägga tre gigantiska vattenbassänger som kommer att svälja över en miljon kubikmeter hett vatten. Bygget av värmelagret på 100 meters djup i berggrunden körde i gång i somras och väntas vara klart senast 2028.

– Projektet går ut på att använda överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen som uppstår under sommaren till att värma upp vattnet i bassängerna. Det varma vattnet kan sedan användas till värmeförsörjning under vintern när energibehovet är som störst, säger Juha Luomala, kommunikations- och marknadsföringsdirektör på Vanda Energi.

Hydrostatiskt tryck

Vattnets temperatur i Vanda stads fjärrvärmerör är i regel 80–110 grader Celsius. Vattnet värms därefter ytterligare upp till cirka 140 grader Celsius i bassängerna med hjälp av två elpannor.

– I normala fall är vattnets kokpunkt 100 grader Celsius. På grund av underjordiskt, hydrostatiskt lufttryck kokar inte vattnet, trots så höga temperaturer, vilket underlättar lagringen och hindrar avdunstning, förklarar Luomala.

Lagringen av det varma vattnet i underjordiska bassänger kommer att generera omkring 90 gigawattimmar energi per år, enligt Vanda Energis kalkyler.

Snabba miljövinster

– Tack vare värmelagret kan vi undvika situationer där vi tidvis måste producera värme med stenkol eller fossil naturgas i samband med köldknäppar under vintern. På det här sättet kan vi uppnå miljövinster då växthusutsläppen minskar.

Värmelagret kan därtill balansera bortfallet i energiproduktionen under vindstilla dagar då vindkraftverken står stilla.

– Investeringen kommer att balansera svackor och toppar i energiproduktionen, vilket förbättrar bolagets lönsamhet på sikt.

Juha Luomala beskriver bergrummets storlek för att greppa projektets omfattning.

– Brytningen av 1,1 miljoner kubikmeter sten motsvarar ungefär den mängd stenmassor som skulle krävas för att fylla hela Olympiastadion upp till de högsta läktarna med sten.

Kan tillämpas i stora städer

Enligt Luomala bygger projektet i sig inte på speciellt avancerad teknik. Det är den innovativa tillämpningen av existerande tekniska lösningar som är det nya i sammanhanget.

– Motsvarande bassänger skulle lika gärna kunna byggas var som helst i Finland, förutsatt att det finns ett välfungerande fjärrvärmesystem och tillräckligt med invånare som garanterar tillräckligt stora volymer av uppvärmt vatten.

I teorin skulle man alltså kunna lansera samma koncept i städer som Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. I praktiken har varje fjärrvärmesystem och stadsstruktur ändå sina specifika egenskaper, vilket gör det svårt att duplicera samma upplägg.

– Jag hoppas att vi kan inspirera våra kollegor till motsvarande investeringar på annat håll i Finland.

Det internationella intresset för Vanda Energis investering har varit enormt.

– Vi har räknat ut att alla artiklar, radio- och tv-inslag som har berättat om vår värmelagring har nått över 500 miljoner människor. Det är en ganska imponerande siffra, säger Luomala.

Juha Luomala

Billigare batterier

Stamnätsbolaget Fingrid välkomnar alla tekniska lösningar som främjar lagringen av energi.

– Utvecklingen är snabb just nu. Det tillkommer ny kapacitet för lagring av el på den finska elmarknaden med jämna mellanrum, säger Mikko Kuivaniemi, enhetschef på Fingrid.

Enligt Kuivaniemi är det framför allt sjunkande priser för olika typer av batterier som har bidragit till utvecklingen.

– Samtidigt som lagringen av el har blivit billigare har behovet att lagra el ökat på grund av starka fluktuationer i energiproduktionen. Det är i synnerhet den starka tillväxten av vind- och solenergi som bidrar till den här ekvationen, säger Kuivaniemi.

Mer reglerkraft

Aktörer som opererar på den nordiska elmarknaden har till stora delar använt sig av norsk och svensk vattenkraft som reglerkraft för att balansera situationer då det sker stora svängningar i elproduktionen och konsumtionen. Nu kommer annan lagring av energi att avhjälpa situationen.

– Kvaliteten på sådana batterier som kan lagra el har förbättrats drastiskt under de senaste åren.

Enligt Fingrids bedömning finns det just nu förfrågningar om att bygga ellager som motsvarar en sammanlagd kapacitet på cirka 20 gigawattimmar.

Vad tror du om planerna på att omvandla vindenergi till vätgas på olika håll i landet?

– Jag hoppas att planerna förverkligas. Vi behöver ett brett utbud med olika tekniska lösningar som bidrar till landets energisäkerhet. En mångsidig lagring av el ingår i det behovet.

Fingrid investerar inte i ny lagringskapacitet, men den snabba utbyggnaden av vindenergi tvingar bolaget att se över landets infrastruktur för överföringen av el.

– Vi satsar hårt på att bygga ut stamnätet i sådana områden där det byggs vindkraft för att ny produktion ska matcha den nationella konsumtionen.

Energiproduktionen har numera per automatik en säkerhetspolitisk dimension. Rysslands skuggflotta och de senaste skador som olika aktörer har åsamkat el- och datakablar i Östersjön kan i värsta fall sätta Finlands energiförsörjning i gungning.

– Lagringen av el är tills vidare så småskalig i Finland att bortfallet från utebliven import inte kan ersättas med ellager. I sådana situationer kan flexibla prismekanismer för elkonsumtionen se till att elen räcker till, säger Kuivaniemi.