Helsingforsbörsen backar, men det finns alternativ

Många aktiebörser i världen gick bra i fjol trots det utdragna kriget i Ukraina och den på hösten uppblossade konflikten mellan Israel och Hamas. Ett undantag är dock Helsingfors som gick på minus och hamnade långt under de bästa börserna.

Finlands Aktiesparares vd Victor Snellman säger i en intervju för TFiF bladet att en delförklaring till det mollbetonade fjolåret är den finländska börsens branschstruktur som skiljer sig från många andra länder.

– Helsingforsbörsen domineras av ett antal stora verkstads- och skogsindus­triföretag. Det är kvalitetsföretag men de flesta företagens kurser har gått ned på grund av att konjunkturcykeln i världen inte favoriserade den tunga industrin. Det innebär att investering­arna i de branscher som är de finländ­ska företagens huvudsakliga kundseg­ment gick på sparlåga. Det goda med de här företagen är att de är kvalitets­företag som snabbt kan få fart igen när konjunkturerna svänger, säger han.

Snellman konstaterar att redan grann­landet Sverige har en betydligt mångsi­digare företagsstruktur på börsen.

– Där finns exempelvis stora kon­sumentvaruföretag som är mindre konjunkturberoende än den finländska industridominerade börsen. Samma sak gäller i Danmark, där det globala läkemedelsföretaget Novo Nordisk har en betydande andel av Köpenhamn­börsens värde, säger han.

50 procentenheter sämre börsår

De globala IT-företagen i USA är enligt Snellman relativt oberoende av konjunkturcyklerna och växer därför kontinuerligt. Landet är också månt om att på olika sätt skydda ameri­kanska företag som verkar på andra marknader.

– Företag som Google, Amazon, Microsoft och Apple är globala aktörer vars tjänster och produkter används över hela världen. Skillnaden mellan värdeutvecklingen på Nasdaq 100-index i New York och Helsingfors är nästan 60 procentenheter. Där New York gick över 50 procent på plus i fjol gick Helsingforsbörsen back med -6 procent, säger han.

Samtidigt finns det enligt Snellman inte orsak att vara alltför orolig för Helsingforsbörsen som helhet, efter­som finanssektorn ger god avkastning och står för en större del av börsvärdet än i många andra länder.

– I något skede kommer det också att bli ett större uppsving för verkstads­sektorn och även för skogsindustrin, då e-handeln igen börjar få fart och efter­frågan på förnybara förpackningsmate­rial ökar. I stället för att gräma sig över hur dåligt det gått på börsen borde man försöka analysera hur världen ser ut om ett halvt år, för med tillräcklig framsyn lockas man inte att paniksälja vid tillfälliga svackor, säger han.

Handelsvolymen minskat kraftigt

Helsingforsbörsens kräftgång det senaste decenniet har givetvis givit upphov till en hel del tidningsskri­verier om handelsplatsens framtid. Snellman säger att det ligger en genuin oro bakom farhågorna och att det är speciellt två frågor som spökar.

– Den första frågan är att högklassiga företag köps bort från börsen och att det inte finns så många börsintro­duktioner. De bolag som börslistas är dessutom klart mindre än de som köps bort. Den andra frågan är att handelsvolymen på börsen har sjunkit kraftigt, från 225 – 398 miljarder euro åren 2005 – 2008 till 115 miljarder euro i fjol, säger han. Ytterligare ett problem för Helsingfors­börsen är att det inte finns likadana ackumulerade förmögenheter som i exempelvis Sverige, och framför allt USA, som ger startupföretag helt andra chanser att utvecklas till något stort.

– Det är lockande för finländska entre­prenörer att sälja bort fina företag till utlandet eftersom bristen på riskkapital i Finland helt enkelt hindrar tillväxten på hemmaplan. På det sättet kan hela den framtida vinsten gå till utländska ägare, framför allt om hela teknolo­gin försvinner till andra länder, säger Snellman.

Motverka Finlandsrisken

Även om det kan vara både intressant och roligt att försöka plocka ut aktier som ger den bästa avkastningen är enligt Snellmans åsikt indexfonder med låga förvaltningskostnader det bästa sättet att spara för de flesta.

– Det enda sättet att överprestera på investeringsmarknaden är att satsa på aktier, men det är lättare sagt än gjort. Det har till exempel visat sig att pro­fessionella portföljförvaltares aktivt hanterade aktiefonder i 90 procent av fallen presterat sämre än sina jämförel­seindex. Till och med världens kanske högst värderade aktieinvesterare, War­ren Buffet, har gått ut med att de medel han donerat till sin förvaltningsfond ska placeras till 90 procent i S&P 500-aktie­indexfonder med låga kostnader efter hans död, säger Snellman.

Han påpekar att det för finländska placerare kan vara en extra bra idé att sprida sin risk på flera marknader om man har bostadslån och om pen­sionsbesparingarna sitter i finländska företag.

I det fallet har man en verklig Fin­landsrisk som det kunde löna sig att motverka genom att investera också på andra marknader, säger Snellman.

Den stora fördelen i Finland är å andra sidan enligt honom att vi har en god utbildningsnivå som borgar för att här har utvecklats toppteknologiska lös­ningar.

– Därför är det synd att skolelevernas insikter i matematisk-naturvetenskap­liga ämnen har försämrats. Med det menar jag inte den rent matematiska kompetensen, utan förmågan att tänka logiskt. Det är avgörande både i arbets­livet och då det gäller placerande, säger Snellman.

Aktiespararna i Finland

• Aktiespararna i Finland är en intresseförening för placer­are grundad 1980. Numera är det inte bara aktier som gäller utan lika väl fonder och andra investeringsinstru­ment. Riksföreningen har 37 lokala medlemsföreningar och totalt drygt 36 000 med­lemmar.
• – Vi hjälper våra medlemmar med information om plac­eringsmarknaden på olika sätt och ger ut placerings­tidningen Viisas raha (ung. Kloka pengar). Som alla in­tresseföreningar erbjuder vi olika medlemsförmåner och arrangerar både nationellt och lokalt utbildningar och evenemang där olika företag berättar om sig själva och sina branscher. Vi är också en sakkunnigorganisation som hörs då det gäller lagstift­ningsfrågor som berör vår bransch, säger föreningens vd Victor Snellman.