Skatteavdrag planeras för gröna investeringar

Finlands Näringsliv (EK) efterlyste i februari nya sätt att locka investeringar till Finland. Förbundet fick gehör för sin bön i budgetförhandlingarna någon månad senare i form av planer på skatteincitament för gröna investeringar.

Foto: P2X

Syftet med skatteavdraget är att locka stora industriella investeringar som använder grön el. Planerna har fått ett gott mottagande på många håll men även många kritiska röster har hörts gällande stödets uppbyggnad och egentliga betydelse.

Förslaget är att stödet ges retroaktivt i form av ett skatteavdrag baserat på investeringsvärdet. Stödet kan uppgå till högst 20 procent eller maximalt 150 miljoner euro per projekt och ges inte i reda pengar utan i stället kan företaget dra av summan i inkomstskatten. Projektet ska vara på minst 50 miljoner euro.

Några aber som påtalades på olika håll genast när budgetförslaget tillkännagavs är att stödet skulle gälla enbart nya projekt och att ansökningstiden är begränsad till nästa år på grund av EU:s regler. Själva skatteavdraget skulle sedan kunna användas först från och med 2028, vilket räknas som en garanti för att understödet bara ges till projekt som förverkligas.

Projekt för närmare 270 miljarder euro

Behovet av det planerade skattestödet baserar sig på EK:s statistik över så kallade gröna projekt som planeras i Finland. EK poängterar att projektlistan inte nödvändigtvis omfattar alla planerade projekt, men något om storleksordningen säger att de statistikförda projekten har ett sammanlagt värde på närmare 270 miljarder euro.

Enligt en analys av konsultföretaget Sweco skulle Finlands bruttonationalprodukt öka med tre miljarder euro om en femtedel av de listade gröna investeringsprojekten förverkligades. Det skulle motsvara investeringar på cirka 58 miljarder euro. Dessutom skulle 12 000 personer årligen få jobb, motsvarande 360 000 årsarbeten under 30 år.

– Skatteintäkterna skulle kunna växa kumulativt med över 16 miljarder euro under projektens 30-åriga livscykel. Om en större andel av den nuvarande projektportföljen genomförs kommer de ekonomiska effekterna att växa avsevärt, sägs i rapporten.

Enligt rapporten kunde de regionala ekonomiska effekterna ytterligare förstärkas genom att öka andelen
inhemskt innehåll i projekten. Ännu större möjligheter uppstår om lösningar som utvecklats i Finland kan tillämpas i liknande projekt internationellt.

Enligt rapporten håller i dagens läge projekt för cirka 14 miljarder euro redan på att förverkligas, men de flesta projekten är ännu i ett tidigt planeringsskede. Rapporten har beställts av Finlands Näringsliv EK, Akkuteollisuus ry, Bioenergia ry, Energiateollisuus ry, Metallinjalostajat ry, Suomen uusiutuvat ry och Suomen Vetyklusteri.

Innebär också minskade skatteintäkter

Ett problem med tanke på skattesubventionen är att många av de listade projekten är försenade av olika orsaker eller är i ett så tidigt planeringsskede att de kanske därför inte kan ansöka om skattefördelar. En del stora projekt som varit på listan har också placerats i andra länder, som till exempel SSAB:s produktion av grönt stål som gick till Sverige.

Trots att gröna megainvesteringar skulle innebära nya arbetsplatser, skatteintäkter och ekonomisk tillväxt har både forskare och andra parter ställt sig kritiska till grunden för det nya skatteavdraget. En motivering till kritiken är att åtminstone en del av investeringarna skulle göras även utan stöd.

Till exempel Kalle Määttä, professor i skatterätt vid Vasa universitet och professor Pekka Nykänen vid Tammerfors universitet ifrågasätter skatteavdraget i sina remissvar till lagförslaget. De undrar om det är motiverat att erbjuda skatteavdrag då det är osäkert om stödet kommer att leda till fler investeringar än vad som annars skulle ha gjorts.

Baksidan av stödet vore nämligen att det kan innebära att statens skatteintäkter minskar med mellan 0,9 och 2,1 miljarder euro.

Betydligt mindre projekt borde godkännas

Ulla Heinonen, chef för grön tillväxt på EK, betonar å andra sidan att den planerade skattelättnaden för gröna investeringar förbättrar Finlands konkurrenskraft i det internationella investeringsklimatet och att energiomställningen är beroende av värdekedjor.

– Länder världen över konkurrerar hårt om dessa kluster och den verkliga prövningen för Finland handlar om att säkerställa att de ömsesidigt beroende investeringarna snabbt går framåt så att vi kan bygga upp värdekedjor med så hög förädlingsgrad som möjligt. Men för att kunna konkurrera globalt måste Finland först kunna locka ankarinvesteringar som underlättar för kommande projekt att etableras här, betonar hon.

EK föreslår i alla fall i sitt remissvar att stödet även ska kunna tillämpas på mindre investeringar för att ge
fler projekt en chans att dra nytta av fördelarna. Förslaget är att miniminivån på projektsumman skulle sänkas till exempelvis 10 miljoner euro i stället för planerade 50 miljoner euro. Industrin anser också att 36 månader är för kort tid för att ro stora projekt i land och föreslår en förlängning till 60 månader.

Skepsis finns också bland mindre företag. Företagarna i Finland säger i sitt remissvar att Finland i och med det föreslagna stödet skulle göra samma sak som man kritiserat andra länder för, alltså att börja tävla med statssubventioner.

Dessutom påpekar förbundet att typiska gröna projekt oftare är i storleksklassen en miljon än tiotals miljoner euro. Om lagen klubbas igenom borde därför minimisumman som berättigar till skatteavdrag enligt förbundet sänkas till en miljon euro.