Tekniska innovationer kan ge vården ett lyft

Den 13 april ordnas nästa kommunal- och välfärdsområdesval. Tekniska innovationer kan effektivera social- och hälsovården då knappa resurser ska fördelas.

Foto: Evondos

Artificiell intelligens kan spara resurser och pengar i många välfärdsområden. Just nu pågår flera innovativa pilotprojekt där man med teknikens hjälp undviker tidskrävande rutiner.

– Vi har utvecklat en robot som hjälper äldre som bor hemma att ta sina mediciner vid utsatt tid olika tider på dygnet. Vår robot avlastar hemvården, säger Mika Apell, delägare och grundare av bolaget Evondos.

Roboten är ett viktigt hjälpmedel i synnerhet för minnessjuka äldre som ofta glömmer bort att ta sina mediciner med fatala följder för hälsan.

– Klinisk forskning på området visar att upp till 50 procent av alla patienter glömmer bort att ta sina mediciner. I de fall där vår robot används tar de äldre sina mediciner i 99 procent av fallen, säger Apell.

Bred verbal repertoar

Roboten kan ge muntliga påminnelser vid förprogrammerade tidpunkter på dygnet. Pillret matas ut av roboten och hemvårdarna kan vid behov instruera klienten via ett videosamtal.

– Största delen av alla välfärdsområden har testat vår robot. Vi har för närvarande över 700 serviceavtal med vårdorganisationer på olika håll i Europa.

Evondos har hittills undertecknat serviceavtal med vårdorganisationer i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna.

– Robotens verbala repertoar kan anpassas till de språkliga behoven i respektive land. Våra klienter kan välja mellan en manlig och kvinnlig röst, säger Apell.

Hur stora besparingar ger roboten?

– En vårdares hembesök kostar minst 40 euro. Många patienter behöver hjälp med att ta sina mediciner upp till tre gånger per dag. Vår robot kan minska behovet av rutinbesök.

Västra Nylands välfärdsområde har sedan i fjol testat ett pilotprojekt där sjukvårdspersonalen använder sig av artificiell intelligens för att uppnå synergier.

Pilotprojektet har bland annat testat ett AI-verktyg som omvandlar finskspråkiga dialoger mellan patienter och läkare till sjukjournaler. Det här gör det lättare för läkaren att koncentrera sig på diagnostiseringen.

– Vi har testat det här AI-verktyget i Vichtis, Kyrkslätt och Hagalund och Alberga i Esbo, säger Kia Leidenius, specialsakkunnig i Västra Nylands välfärdsområde.

Mer tid att fokusera på patienten

Pilottestet har hittills omfattat omkring 2000 besök till vårdcentraler.

– AI sparar tid och resurser. Vi har räknat ut att läkare använder i genomsnitt 10–40 procent av sin arbetstid till dokumentation och skrivjobb. Nu kan den tiden användas till annat, säger Johan Sanmark, forskning-, utvecklings- och innovationsdirektör i Västra Nylands välfärdsområde.

Ett annat pilotprojekt använder sig av AI för översättningar av texter från finska till svenska och vice versa.

– Översättarna anser att AI-översättningarna förbättrade snabbheten i arbetet med i snitt 37 procent, säger Leidenius.

Var åttonde översättning som görs med hjälp av AI kräver ingen efterhandsredigering. Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet har undersökt AI-översättningarnas kvalitet. Enligt studien lämpar sig tekniken för långa och svårtolkade texter som blir begripligare tack vare AI.

– AI kan främst användas till så kallade lågrisktexter som inte innehåller personuppgifter eller är avsedda för att användas externt, säger Sanmark.

50 förslag på digitalisering

Enligt Sanmark kommer pilotprojekten att bli bestående delar av social- och hälsovården framöver. Motsvarande test har gjorts i HUS i Helsingfors och i Egentliga Tavastlands välfärdsområde.

– Vi har fått ekonomisk uppbackning av Social- och hälsoministeriet för att vi ska dela med oss av våra erfarenheter i andra välfärdsområden. AI får en allt större roll inom hälsovården, säger Sanmark.

Specialsakkunnig Jukka Lähesmaa på Social- och hälsovårdsministeriet vill trots alla ljusglimtar skruva ned förväntningarna.

– Det är ganska utmanande att uppnå stora besparingar tack vare digitaliseringen inom social- och hälsovården. Det är inte lika lätt att standardisera tekniska schabloner då det handlar om människor, säger han.

Social- och hälsovårdsministeriet har utrett hur man med hjälp av tekniska

– Vi har identifierat upp till 50 åtgärder där man med hjälp av AI och olika tekniska verktyg skulle kunna effektivera olika vårdrutiner och spara resurser, säger Lähesmaa.

I praktiken handlar det om att utöka video- och telefonkonsultationer, effektivera administrationen, se över patientdataregister, översättningar och sådana åtgärder som har testats i Västra Nylands välfärdsområde.

– Det finns en enorm potential för AI inom vården. Vi behöver en samhällelig principdiskussion och måste fråga oss när AI kan ersätta mänskligt arbete i vården. Vårdbehovet växer stadigt på grund av en åldrande befolkning. Det finns ingen patentlösning på dilemmat, säger Lähesmaa.