TFiF prisar fyra studerande för god svenska

På Svenska dagen den 6 november uppmärksammas det svenska språkets betydelse i Finland. TFiF delar i år ut pris till fyra studerande som skrivit sina kandidatavhandlingar på god svenska. Varje pristagare får 500 euro.

De fyra studerandena kommer från Aalto-universitetet och Åbo Akademi. Deras arbeten handlar om allt från sociala medier och hjärnans funktion till matematik och ny teknik inspirerad av naturen.

Priset delas ut för 23 gången. TFiF vill med utmärkelsen uppmuntra studerande att använda svenska inom teknik och naturvetenskap.

Hur påverkar TikTok ungas hjärnor?

Henna Lindberg från Borgå studerar teknisk psykologi vid Aalto-universitetet. I sitt kandidatarbete har hon undersökt hur korta videor på TikTok, Instagram och YouTube kan påverka ungas självkontroll.

Hon har gått igenom tidigare forskning om hur hjärnan reagerar på den här typen av innehåll.

Studierna visar samband mellan omfattande användning av kortformatsvideor, förändringar i hjärnans belöningssystem och svårigheter att koncentrera sig. Det finns också kopplingar till minskat skolengagemang.

Men forskningen är fortfarande begränsad. Det går ännu inte att säga säkert om det är videorna som orsakar förändringarna.

– Det är intressant, men samtidigt skrämmande, hur konsumtion av kortformatsvideor kan vara kopplad till både strukturella och funktionella förändringar i hjärnan, säger Lindberg.

Henna Lindberg, från Borgå, har skrivit kandidatavhandlingen ”Kortformatsvideor på sociala medier och dess påverkan på självkontroll hos unga”.

Ett matematiskt teorem från 1928

Kim Uotinen från Pedersöre studerar matematik vid Åbo Akademi. Han visste redan från början att han ville skriva sin kandidatavhandling om ett matematiskt bevis.

Valet föll på Pólyas teorem, som presenterades av den ungerske matematikern George Pólya år 1928.

Teoremet beskriver vissa egenskaper hos polynom, alltså matematiska uttryck som kan innehålla exempelvis x, x² och x³. Det visar bland annat hur långa de intervall sammanlagt kan vara där en polynomfunktion håller sig inom vissa gränser.

I sitt arbete går Uotinen steg för steg igenom de matematiska resultat som behövs för att bevisa teoremet.

– Den största utmaningen var att avgöra vilka resultat som behövde bevisas i själva avhandlingen och vilka som kunde antas vara kända för läsaren sedan tidigare, säger Uotinen.

Kim Uotinen, från Pedersöre, har skrivit kandidatavhandlingen ”Ett bevis av Pólyas teorem”.

EEG kan göra forskning på djur skonsammare

Emilia Lasén från Nykarleby studerar bioinformationsteknologi vid Aalto-universitetet. Hon har undersökt hur hundars och katters hjärnor reagerar på ljud.

Mer specifikt handlar arbetet om vad som händer i hjärnan när djuren hör ett ljud som skiljer sig från en serie likadana toner.

Lasén har gått igenom tidigare forskning om EEG-mätningar. EEG är en metod som registrerar hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder.

Studierna visar att det går att få användbara mätresultat med elektroder på djurens huvuden. På så sätt kan forskare i vissa fall undvika mer ingripande undersökningsmetoder.

– Jag är intresserad av hjärnan och medicinska metoder som EEG-mätningar, och här fick jag chansen att kombinera dessa intressen med djurvälfärd. Det gjorde arbetet extra meningsfullt för mig, säger Lasén.

Emilia Lasén, från Nykarleby, har skrivit kandidatavhandlingen ”Hundars och katters hörselresponser på avvikande ljud mätta med EEG”.

Hajskinn och geckofötter inspirerar ny teknik

Ian Vainio från Pargas studerar kemi- och processteknik vid Åbo Akademi. Han har undersökt hur naturen kan ge idéer till nya tekniska material.

Forskningsområdet kallas biomimetik. Det handlar om att efterlikna naturens strukturer och funktioner för att utveckla tekniska lösningar.

Vainio har bland annat studerat hur lotusblad stöter bort vatten, hur hajskinn minskar friktion och hur geckoödlor kan klättra på väggar.

Liknande egenskaper används redan inom tekniken. Ett exempel är AeroSHARK, en ytbeläggning för flygplan som efterliknar hajskinn och minskar luftmotståndet och bränsleförbrukningen.

Geckoödlans fötter kan också inspirera nya fästmaterial och klättrande robotar.

– Det mest överraskande var att de miljontals små hårstrukturerna på ödlans fötter teoretiskt kan generera en adhesionskraft som motsvarar vikten av ungefär 130 kg, säger Vainio.

Ian Vainio, från Pargas, har skrivit kandidatavhandlingen ”Biomimetiska ytor i tekniska tillämpningar”.

Vetenskap på svenska

TFiF har premierat svenskspråkiga examensarbeten sedan 2004. Årets premiering är den 23 i ordningen.

Priset ska uppmuntra studerande att skriva vetenskapliga texter på svenska och använda korrekta svenska facktermer.

Det är TFiFs intressegrupp för teknisk svenska som bedömer arbetena.