Möjligheten att leva klimatsmart påverkas av var och hur vi bor

Många strävar efter att leva hållbart och vet hurdana val som är klimatsmarta. Då det kommer till klimatsmart boende påverkas möjligheterna av till exempel var du bor geografiskt och i hurdan bostad. Det här är faktorer som Henna Syrjälä vid Vasa universitet.

Text och foto: Catrin Sandvik

I nybyggda studentbyn i Vasa kommer hyresgästerna att ha det väl förspänt sett till klimatsmart boende. I stadsdelen Brändö där studentbyn ligger blandas bostäder från flera olika århundraden: gamla flerfamiljshus i trä, betonghöghus, egnahemshus i olika material och de nybyggda studentbostäderna i energiklass A.

Hur klimatsmarta är de olika typerna av hus, och kan man som invånare påverka hur klimatsmart det egna boendet är?

Docent Henna Syrjälä, biträdande professor i marknadsföring vid Vasa universitet, tycker frågor som de här är intressanta. Hon arbetar som ledare för universitetets del av det nationella forskningsprojektet Decarbon Home, ett projekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning som är knutet till Finlands Akademi. Projektet undersöker hur bostäder och boende kan bli mer klimatvänliga på ett socialt rättvist sätt.

– Ur klimatsynpunkt vore det mest gynnsamt om befolkningen var mera jämnt fördelad över landet. Vi skulle behöva en större förståelse för att finländare har olika förutsättningar att leva klimatsmart, säger Syrjälä.

Hennes forskningsgrupp undersöker individens och lokalsamhällens handlingskraft i omställningen till klimatsmart boende, och hur människor tar till sig energieffektiva lösningar och åtgärder för att minska utsläpp från bostäder.

Förutsättningarna varierar samtidigt mycket beroende på bostadens ålder och tekniska standard. I en nybyggd lägenhet är det i regel lättare att leva klimatsmart än i exempelvis ett flerfamiljshus från 1970-talet.

– I sådana bostäder lever ofta äldre personer, människor med utländsk bakgrund eller låginkomsttagare. Inom vår forskning intresserar vi oss inte bara för vilka tekniska lösningar som krävs för att minska utsläppen från boendet, utan också för hur människor faktiskt lever, fattar beslut och förändrar sina vanor.

Henna Syrjälä vid Vasa universitet forskar i människors beteenden, handlingskraft, deltagande och förändringsförmåga i övergången till koldioxidsnålt boende. Forskningsprojektet Decarbon Home utvecklar verktyg och lösningar för invånare och andra intressenter i samarbete med städer som Helsingfors, Vanda, Joensuu och Åbo. Foto: Catrin Sandvik.

Fastighetsaktörer behöver vara på kartan med klimatet

Vi hoppar tillbaka till studentbyn. De äldsta byggnaderna som just nu rivs är från 1960-talet och ersätts med toppmoderna flervåningshus. Stiftelsen VOAS som äger fastigheterna har flera år av planering bakom sig.

Verkställande direktören Marko Ylimäki berättar att stiftelsen sätter klimatfrågor högt och har involverat hyresgästerna på olika sätt i planeringen.

– Vi lät till exempel en regionalforskare genomföra ett examensarbete om gemenskapsinriktat studentboende. Utifrån det fick vi en omfattande bild av hela studentbyn och vilka typer av lösningar man önskade sig där. Det är glädjande att vi kunnat förverkliga många av önskemålen och lyckats arbeta på ett sätt som främjar även social hållbarhet, säger han.

Att fastigheterna håller det statligt stödda bostadsbyggnadscentret Varkes riktlinjer är i praktiken det viktigaste kriteriet för att fastighetsstiftelser ska få finansiering. För VOAS är det därför avgörande att stiftelsens fastigheter motsvarar samtidens krav.

– Vårt främsta mål med alla våra fastigheter är att bevara det befintliga byggnadsbeståndet. Därför har vi så kallade 10-åriga PTS-planer för alla våra objekt som gör att vi långsiktigt kan se till att byggnaderna hålls i gott skick och är säkra. Vi avsätter årligen drygt 1,5 miljoner euro enbart för det här arbetet.

Vi vill gärna vinna på våra insatser

Hyresgästerna i nya studentbyn kommer alltså att kunna leva både förhållandevis förmånligt och klimatsmart, men så är det inte överallt. Till exempel i förorter med stora bestånd av betonghöghus från 1960-och 70-talen är det mera utmanande.

Henna Syrjälä menar att möjligheterna till klimatsmart boende påverkas av faktorer som typ av boende, bostadens ägandeform men framför allt av ekonomi. Det kan alltså vara utmanande att leva klimatsmart även om man vill.

– Vår forskning visar att individen ofta motiveras mer av att spara pengar än av själva miljögärningen, och att klimatpåverkan kommer som en följd av detta. Samtidigt finns det ett kunskapsglapp gällande de faktiska klimatmässiga effekterna av våra val. Det är svårt för individen att bedöma vilka val som ger störst positiv effekt, och trots en ökad medvetenhet om klimatfrågor omsätts kunskapen inte nödvändigtvis i praktiken.

Hur klimatsmart vardagen faktiskt blir påverkas också av de förutsättningar som finns omkring oss. Till exempel materiella faktorer som hushållsapparater och andra föremål, tekniska system och bostadens fysiska utformning påverkar våra möjligheter att leva klimatsmart.

– Vi har genom forskningen kunnat konstatera att individens inställning till klimatomställningen är bunden till den krets man rör sig i. När fokus riktas mot individens ansvar finns en risk att de materiella förutsättningar som möjliggör, eller begränsar, klimatmedvetna val i vardagen hamnar i skymundan. Vi glömmer lätt att ett klimatmedvetet boende kan ta sig olika uttryck beroende på sociala och geografiska förutsättningar.

Vilken pusselbit saknas ännu för att de finländska hemmen ska bli mera klimatsmarta?

– Jag tror att vi behöver stödinsatser som både identifierar och tar hänsyn till de hinder som finns i det enskilda hemmet. Vi behöver också förstå vad olika insatser verkligen betyder i reda pengar. Därför har vi inom projektet arbetat med att utveckla en applikation för just det här som vi hoppas kunna lansera inom kort.