Företagens framgång speglas i statsfinanserna
10.06.2024Forskningsinstitutet Labores chef, professor Mika Maliranta, tror på Finlands ekonomiska framtid trots de svaga statsfinanserna. Orsaken är att innovationskraften i näringslivet igen har ökat vilket innebär att företagen börjar generera mera intäkter till landet än under de senaste 15 åren.
Mika Maliranta är professor i ekonomi vid Jyväskylä universitet men har sitt huvudvärv som forskningsdirektör för Labore, som i sin helhet heter
Forskning om arbete och ekonomi LABORE, tidigare känt som Arbetstagarnas forskningsinstitut. Han är också ordförande för OECD:s arbetsgrupp
för branschanalys och vice ordförande i Rådet för bedömning av lagstiftningen i Finland, som analyserar i vilken utsträckning forskning används som
underlag i lagstiftningen.
Maliranta förklarar Finlands svaga finansiella läge i dag med en historisk återblick på vad som hände vid tiderna för finanskrisen före och efter 2010.
– Då förlorade Finland tiotusentals tidigare högproduktiva arbetstillfällen som hade skapats genom forskning och utveckling. Det är något jag kallar
för en negativ teknologi- och produktivitetschock. Till den hörde att den drabbade främst stora företag och deras underleverantörer, säger han.
Men samtidigt som produktiviteten och forskningssatsningarna minskade i de stora företagen i Finland, började nya innovationsbaserade företag växa fram snabbare än någonsin tidigare.
– Det är en stor skillnad från tidigare då det främst var de stora företagen som innoverade, säger Maliranta.
Tillväxten finns i unga företag
Enligt Maliranta är den logiska tolkningen att när de stora bolagen tappade sin innovationsfart öppnades samtidigt en dörr för att börja bygga upp ny verksamhet kopplad till nya innovationer.
– Internationell ekonomisk forskning visar att unga, mindre företag ofta spelar en viktig roll när ekonomin i ett land börjar förnyas på djupet. En viktig observation är att företagets ålder är en mer intressant faktor än dess storlek. I praktiken är alla genuint nya företag små, men bara en del av de
små företagen är unga, säger han.
Labores analyser visar enligt Maliranta tydligt att forsknings- och utvecklingssatsningarna är minimala i gamla små företag. Signifikant är därför att det är forskningsintensiva unga företag som har vuxit mest de senaste 10–15 åren.
– Om förnyelseprocessen fortsätter på samma sätt som den har gjort hittills är det skäl att vara optimistisk inför de kommande tio åren, då unga små
företag har hunnit växa till medelstora eller stora med över 500 anställda, Jag utger på hösten en bok i vilken jag utgående från en stor datamängd
närmare beskriver och förklarar den här processen, säger han.
Företagen och statsfinanserna
Maliranta betonar att de negativa produktivitetschockerna som drabbat företagen har skett i samma takt som Finlands offentliga ekonomi har försämrats. En graf som Labore tagit fram visar klart att de två processerna har gått parallellt. Det är enligt honom en viktig observation.
– I praktiken är det så att försämringen av den offentliga ekonomin nästan helt förklaras av företagssektorns produktivitetschock. Min optimism bygger på att eftersom problemen i den offentliga ekonomin till stor del beror på företagssektorn, kommer också den offentliga ekonomin att återhämta sig i takt med företagssektorn, säger Maliranta.
I praktiken betyder det att då företagens forsknings- och utvecklingssatsningar börjar ge resultat, skapas det på nationalekonomisk nivå igen allt flera
nya högproduktiva jobb som genererar mer inkomst och den vägen berikar den offentliga ekonomin.
– Samtidigt minskar också de offentliga utgifterna åtminstone delvis. De här två sakerna tillsammans innebär att den offentliga ekonomins situation kan förbättras avsevärt inom tio år även om den just nu är dålig. Vi behöver alltså i framtiden ännu mer högutbildad arbetskraft, inte minst ingenjörer, säger Maliranta.
Hela näringslivet drar nytta
Efterfrågan på högt utbildade människor är stark framför allt i företagens tidiga livscykel, då det forskas i nya produkter samtidigt som nya produktionsmetoder tas i bruk. Maliranta påpekar dock att när teknologin i ett företag börjar vara färdig och företaget övergår till expansionsfasen, ökar samtidigt efterfrågan också på andra än högutbildade arbetstagare.
– Historiskt sett har vi fortfarande många högutbildade i arbetskraften men problemet är att få unga människor med rätt sorts utbildning ut i arbetslivet. Lyckligtvis har myndigheterna insett behovet av att öka satsningarna på högre utbildning och om det nu genomförs korrigerande politiska
åtgärder kommer det också att finnas tillräckligt med kvalificerad arbetskraft i framtiden, säger han.
Bland de korrigerande åtgärderna finns enligt Maliranta inte enbart att öka högskolornas resurser, utan också sätt att hindra att högutbildade flyttar utomlands samt att locka kompetens till Finland från andra länder. Ett stort problem är enligt honom att en allt för stor del av utländska studerande i Finland flyttar utomlands efter studierna.
– Tyvärr ökar en del av de färska politiska åtgärderna inte Finlands attraktivitet. Om våra politiska program ger signalen att en utbildad person måste
lämna landet om den inte omedelbart hittar ett tillräckligt bra jobb, är det kanske inte den bild som är till Finlands fördel i konkurrensen om arbetskraften. Här ska man komma ihåg att utländska arbetstagare tillför företagen helt nya tänkesätt som kan behövas i den internationella konkurrensen, säger Maliranta.