Engelskan ersätter svenskan i tekniska branscher

Allt färre blivande diplomingenjörer och naturvetare skriver sina examensarbeten på finska eller svenska. Utvecklingstrenden undergräver den vetenskapliga vokabulären på landets nationalspråk.

Foto: Canva

Svengelskan har blivit det nya normala i de svenska studieprogrammen i de finländska högskolorna. I takt med att allt fler kurser ordnas på engelska får svenskan stryka på foten.

– Internationaliseringen av våra universitet innebär att det har blivit svårare att få vetenskaplig handledning på svenska. Många forskare talar varken svenska eller finska. Då händer det lätt att du blir tvungen att skriva din avhandling på engelska, säger Sofia Sevón, universitetslärare i svenska vid Aalto-universitetet.

Sevón leder svenska textverkstäder för studerande vid Aalto-universitetet.

– Intresset för dessa verkstäder är stort bland dem bland dem som pluggar tekniska ämnen och vill bli bättre på att skriva vetenskapliga texter på svenska.

Sevón ser en stark anglifiering av svenskan och den tekniska terminologin vid Aalto-universitetet.

– Den svenska meningsbyggnaden följer ofta engelsk syntax, det kryllar av särskrivningar och många är osäkra på vilken preposition de ska använda. Då största delen av kurslitteraturen är på engelska blir det svårt att ha koll på den svenska terminologin.

Ny kunskapsbank tar form

Just nu pågår ett projekt för att utveckla en webbaserad kunskapsbank med fokus på vetenskaplig kommunikation på svenska. I projektet deltar Åbo Akademi, Hanken och Helsingfors universitet.

– Varken Språkinstitutet i Finland eller Språkrådet i Sverige har tillräckliga resurser för att hålla jämnsteg med den teknologiska utvecklingen och sedan namnge alla nya innovationer på svenska, säger Sevón.

Ibland kan språkligt vilsna själar få hjälp från Bryssel.

– EU översätter en massa dokumentation om teknologiska innovationer till svenska. På det sättet får vi draghjälp av EU i uppdateringen av den teknologiska terminologin.

Den språkförbistring som Sevón beskriver är vardag också i forskningsvärlden i Sverige.

– Urholkningen av den vetenskapliga terminologin på svenska i Sverige var en bidragande orsak till den lag som redan 2009 slog fast att svenskan ska vara det bärande språket i landet. Det är tveksamt om lagen har haft någon inverkan på engelskans dominans i högskolorna.

Enligt Sevón bidrar attitydproblem till den utarmade tekniska terminologin på svenska.

– Många verkar tro att det låter proffsigare om man använder sig av engelska termer i stället för motsvarande svenska. Den attityden är förödande för det svenska språkets ställning som ett vetenskapligt språk.

Aalto-universitetet bryter mot lagen

Aalto-universitetet har nyligen prickats av biträdande Justitiekanslern på grund av bristande utbud på finsk- och svenskspråkig undervisning.

– Enligt Justitiekanslern bryter Aalto-universitetet mot lagen genom att systematiskt nedprioritera nationalspråken, säger Tiina Onikki-Rantajääskö, professor i finska vid Helsingfors universitet.

Som ett resultat av Justitieombudsmannens påtryckningar tvingas alla forskare vid Aalto-universitetet från och med nästa år att överföra de viktigaste termerna i sina avhandlingar till den nationella vetenskapstermbanken.

Onikki-Rantajääskö är trots det inte nådig i sin kritik av myndigheternas villrådighet.

– Det saknas både helhetsansvar och finansiering för att utveckla den vetenskapliga terminologin på finska och svenska i vårt land, säger hon.

Språkinstitutet publicerade redan 2009 ett handlingsprogram för att främja det finska språkets ställning. Rapporten påtalade den tilltagande anglifieringen vid högskolorna.

– Rapporten fick ingen officiell status och föranledde inga åtgärder från statens sida.

Samma dilemma upprepades i våras då Onikki-Rantajääskös rapport om det finska språkets ställning tegs ihjäl av Justitieministeriet.

Onikki-Rantajääskö lyfter fram den webbaserade vetenskapstermbanken som ett bekymmersamt exempel.

– Vi har två års finansiering för en projektavlönad koordinator. Det räcker inte långt. Finansiärerna verkar anse att utvecklingen av terminologi på finska och svenska inte ska klassas som forskning.

Anglifieringen sätter sina spår också i arbetslivet.

– Jag har läst anonym respons där en chef på en ingenjörsbyrå säger sig undvika rekryteringen av personer som är utexaminerade från Aalto-universitetet eftersom de har drillats endast på engelska, säger hon.

Vilka är konsekvenserna av den här utvecklingen?

– För att ett språk ska överleva är det viktigt att det används i alla livets sfärer. Om finskan och svenskan inte används i högskolorna försvagar det vår förmåga att tänka vetenskapligt på våra nationalspråk. Utvecklingen hotar en levande växelverkan med det omgivande samhället, vilket undergräver demokratin.