Cirkulärt boende – så kan du leva mer hållbart

Cirkulärt boende handlar bland annat om att återanvända befintliga byggnader och minska energiförbrukningen.

TEXT: Johanna Granlund

FOTO: Benjamin Nordberg, privat bild, Canva

För att ställa om till ett cirkulärt och hållbart boende behöver vi arbeta på olika nivåer genom att utforska strategiska frågor.

– Energi- och transportsektorerna är de stora resursslukarna i samhället. Ett hållbart samhälle reducerar behovet av energi och transport, säger Emma Westerlund, utbildningsledare i cirkulär design vid yrkeshögskolan Novia.

Energibesparande åtgärder

Som privatperson kan man bidra till en mer hållbar utveckling genom att planera sitt boende så att behovet av transport minskar och energianvändningen hålls låg. Oavsett hur man går över till fossilfria energilösningar, är det ändå mängden energi som vi använder som är det mest avgörande.

Den mest effektiva energibesparande åtgärden, utan att behöva byta ut eller komplettera något i hustekniken, är att sänka inomhustemperaturen. Westerlund föreslår att man siktar på 18–19 grader som inomhustemperatur.

– Det bästa är inte ett nytt hus med bra energilösningar och hållbara material. Det bästa är att förvalta de resurser som redan finns, alltså att ta vara på befintliga hus så att de kan användas i hundratals år, säger Westerlund.

Som vårt samhälle ser ut i dag finns det mängder av tomma och uppvärmda kvadratmeter som står outnyttjade under större delen av dygnet. För att leva cirkulärt behöver man våga välja bort mycket av det som vi i dag tar för givet.

Innan man bestämmer vilka material och tekniska lösningar som ska användas för ett så cirkulärt boende som möjligt, behöver man också fundera på själva boendeformen.

– Behöver vi bo så stort som vi gör nu för tiden? Globalt sett bor de flesta på mycket mindre ytor. Behöver vi en egen bostad som följer oss genom hela livet?

Återanvändning och underhåll

En viktig del av det cirkulära boendet är att återanvända befintliga byggnader i så stor utsträckning som möjligt.

– Men särskilt i glesbygden har vi ett dilemma i att efterfrågan på befintliga hus är mindre än utbudet, säger Leif Östman, överlärare i byggteknik vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.

I cirkulära ekonomier strävar man efter att inte producera något avfall. Ur byggbranschens synvinkel är det här svårt att åstadkomma.

– Jag känner inte till att det skulle finnas några färdigt utvecklade metoder för att återvinna hela byggdelar i dag. Enligt en undersökning har man dock lyckats väl med försök att ta tillvara och återanvända hålbjälklag i betong, säger Leif Östman.

En viktig utgångspunkt är att bygga för en så lång brukstid som möjligt. Kontinuerligt underhåll är dessutom avgörande för att förlänga fastighetens livslängd. Bland ekologiskt hållbara byggmaterial lyfts ofta trä fram som det bästa alternativet.

– Detta har samtidigt gett betong- och stålindustrin en knuff att utveckla grön betong och grönt stål.

Installationstekniken utgör också en betydande del av en bostad och består huvudsakligen av olika rör för vatten, avlopp, ventilation och el. Den här tekniken är svår att återvinna eller ersätta med alternativa material. Tendensen i dag är att man byter ut ytmaterial, fönster, dörrar och skåp långt innan de har nått slutet på sin livslängd.

Grön el och smarta system

En minskad energiförbrukning är avgörande för ett hållbart boende, men vilken typ av el man använder har också stor betydelse.

– Kolla hur sammansättningen av energimixen ser ut i ditt elavtal. Det är lätt att byta till bolag med större andel grön el.

Leif Östman lyfter fram smarta system som ett sätt att reglera sin egen energiförbrukning så att man undviker att bidra till toppar i den nationella elförbrukningen.

– Under konsumtionstopparna tas olika reservkraftverk i bruk, och de är sällan miljövänliga. Värmelagrande funktioner kan bidra till att jämna ut topparna i hushållens energiförbrukning. Traditionellt värmer man upp vatten i en behållare, men även golvvärmesystem, som är vanliga i moderna hus, kan användas för att jämna ut förbrukningen och lagra värme till viss del.

Den insats som har den största effekten i de flesta bostäder är ventilationssystem med värmeåtervinning.

– I våningshus kan det ändå bli en stor kostnad att få in ett nytt system efteråt.

När det gäller boende i våningshus har Östman märkt att många byter ut befintliga fjärrvärmesystem till bergvärme.

– Det är viktigt att inte öka elförbrukningen i samhället. Genom att införa bergvärme skapas ett nytt behov av el, trots att bergvärmen i sig kan vara mycket miljövänlig. Eftersom det krävs omfattande elektrifiering av trafiken och industrin är det viktigt att inte utöka behovet av el för fastigheter, säger Östman.

Färdplan för koldioxidsnålt byggande

Vid Miljöministeriet arbetar man för närvarande med att ta fram strategier för att minska byggsektorns utsläpp. Dessa insatser inkluderar bland annat:

• Koldioxidberäkningar: Byggprojekt kan komma att kräva att byggnader bedöms och redovisas med avseende på sitt koldioxidavtryck för att bygglov ska beviljas, både för material samt under byggande och drift.

• Mer cirkulär ekonomi: Färdplanen för koldioxidsnålt byggande syftar också till att främja användningen av återvunna material och metoder som minskar avfall och förbrukning av nya råvaror.

Färdplanen ska börja tillämpas under 2025, men ännu är inga gränsvärden fastslagna.

Källa: ym.fi/sv/fardplanen-forkoldioxidsnalt-byggande

Artikeln bygger på ett samarbete mellan TFiF och Martha-förbundet. Du får gärna ge respons om tematik som du vill att vi tar upp inom ramen för detta samarbete.