Om man springer vinkelrätt in i en vägg, är man normal då?

Nä, skämtet är knappast jätteroligt om man inte förstår normalkraften, men för en fysiker kan frågan vara rätt lustig. Maria Berge forskar bland annat i naturvetar- och ingenjörsskämt. Hon vill veta mer om hur humor kan göra problemlösning i fysik lättare och hur vi lär oss med hjälp av humor. Klassisk fysikerhumor lever och frodas också i Finland.

TEXT: Catrin Sandvik

FOTO: Maria Berge privat, Simon Jönsson Umeå universitet

De flesta som läst kurser i fysik vid ett universitet har troligen också brottats med, alternativt dragit på smilbanden åt, frågor som den i rubriken. Humorn är absolut närvarande i fysikstudierna i dag, det bekräftar fysikerföreningen Quantum vid Åbo Akademi.

-Ja, definitivt. Oftast handlar det om skämt mellan studerande, men ibland är även föreläsarna med. Ibland är skämten en del av undervisningen, säger Sissi Grönroos, föreningens ordförande.

En som älskar naturvetarskämt, ja till och med samlar på dem, är Maria Berge, utbildad på Chalmers i Göteborg och verksam vid Umeå universitet. Under sina studier fick hon upp ögonen för utbildning och lärandefrågor, vilket efter ingenjörsutbildningen ledde till en doktorandplats inom ingenjörsdidaktik. Hennes frågeställning var hur ingenjörsstudenter lär sig i grupp.

– Det jag tittade på var hur ingenjörer under sitt första studieår löste problem i grupp, och jag märkte att samma skämt ofta dök upp i olika grupper. Till exempel då studenterna diskuterade det klassiska fysikproblemet ”en oxe drar en låda. Vilka krafter påverkar lådan”. Nästan alla grupper presenterade alternativet ”vi kan komma överens om att oxen inte flyger”, som är ett klassiskt naturvetarskämt, säger Berge.

Humor fyller enligt Berge en viktig funktion då ett problem är svårt att lösa, inte minst då vi arbetar i grupp. Hon menar att humor används som en slags spänningslösare universellt i hela världen, även i de mest hemska situationer. Att en speciell typ av humor tar form inom en viss disciplin är inte konstigt i sig, naturvetenskaperna är inget undantag.

Bara den införstådde fattar poängen

Enligt Berge finns det många oskrivna regler för hur vi ska prata naturvetenskap, ofta innebär det att det ska vara väldigt strikt. Hennes forskning visar att studenter därför gärna skojar lite med de här reglerna.

-Det här är ju också något man kan se att lärare gör, men när studenterna gör det så fyller det en annan form av förenande, komisk funktion. lntressant är att det var så tydligt i min studie att det finns en kultur kopplat till fysik och hur fraser i mitt data uppenbart är humor fast det för en icke-fysiker helt klart inte är roligt.

Det här visar också att det som en viss typ av humor och skämt kanske främst bidrar med är gemenskap. Det betyder väldigt mycket att få skratta ihop, det är förlösande och kan minska på spänning. Genom att använda humor kan vi visa att det är ok att inte kunna allt från början, eller att en idé kanske inte var den bästa. Det kan Grönroos på fysikerföreningen Quantum känna igen.

– Under mitt första studieår gjorde jag till exempel ett teckenfel i en uträkning och fick ett orimligt svar. Man skulle räkna ut hur länge det tar för ett föremål att träffa marken och jag fick ett negativt svar just på grund av teckenfelet. Då skämtade vi om hur stenen rest i tiden. Det är mycket lättare att ställa frågor och våga göra fel om man också kan skratta tillsammans, säger hon.

Humor kan enligt henne också vara till hjälp för att minnas saker som kan vara svåra att förstå intuitivt och skämt kan ibland få studierna att kännas lättare. Dessutom bidrar det till en mer avslappnad och trivsam studiemiljö.

Skämtet blir en biljett in i gemenskapen

Och inte nog med det. Ett skämt kan samtidigt vara ett sätt att visa att du talar samma språk, på en arbetsintervju till exempel, förklarar Berge.

– Kan du slänga ett bra skämt blir du också mer jämlik i ett sammanhang, därför kan en viss typ av humor vara positiv. Att sätta upp någon regel för vad man får, och inte får, skoja om är svårt dels för att det skulle vara meningslöst, dels för det hela tiden ändras vad vi tycker är okej att skoja om. Sexistisk och rasistisk humor är däremot vedertaget dåligt, det skriver jag under på.

I framtiden hoppas Berge kunna få möjligheten att titta närmare på vad skämt i sociala rum: hurdana skämt sitter fasttejpade på kaffemaskinen i pausutrymmet och hurdana lappar hänger i labbkorridoren?

– Jag tycker det är talande vad vi skämtar om och skulle vilja göra större studier där jag samlar in skämt i stor skala. Vad händer när någon hänger upp en rolig lapp, vad säger det om miljön?