Utmaningen med att söka studieplats

28.09.2022

”Hej mamma, om jag nu söker in till Medi och inte tar emot någon studieplats, visst är jag då även nästa år förstagångssökande?”

I dagens Finland använder man sig av en s.k. kvot för förstagångssökande då det gäller studieplatser, vilket innebär att vid varje studieinstitution är en viss del av studieplatserna reserverade för studerande som inte ännu har studierätt i något utbildningsprogram. En annan faktor som styr urvalet är att betydelsen av resultatet i inträdesprovet minskar och största delen av studieplatserna delas ut baserat på avgångsbetyget. Betygspoängen baserar sig på vitsorden i studentskrivningarna. Detta ökar stressen för att klara sig i enskilda prov.

16-åringar är tvungna att ta beslut som påverkar dem långt i framtiden. Man skall först välja en utbildning på andra stadiet och om valet faller på gymnasiestudier från vilket man planerar gå vidare till en högskola spelar ämnesvalen en mycket stor roll när det blir fråga om vilka dörrar som sedan öppnar sig för framtida studier. Val av ämnen som påverkar ens kommande studieinriktning skall således göras helt under de första dagarna i gymnasiet. I synnerhet i mindre gymnasier kan det vara mycket svårt att i ett senare skede byta ämnen. Man måste välja bransch för tidigt.

Ursprungligen är gymnasiet planerat som en treårig utbildning. I denna treåriga utbildning kan de unga nätt och jämnt planera in de obligatoriska allmänbildande kurserna samt de obligatoriska kurser som krävs i de ämnen man skriver i studentexamen. Det blir inte så mycket utrymme för extra studier. Utöver detta måste man försäkra sig om att man verkligen klarar skrivningarna bra så att man har möjligheten att säkra sig en studieplats i en högskola. P.g.a. detta skulle det vara bra att även få kurserna i de ämnen man tänker skriva passligt inpusslade i tidtabellen. För att säkra sig om detta så drar gymnasiestudierna för många unga ofta ut på tiden till fyra år.

I slutet av gymnasiet deltar man i studentskrivningarna. Med de vitsorden söker man sedan in till högskolor. Om man inte får en studieplats i den högskola som står som första alternativ, håller många unga ett mellanår under vilket man försöker höja sina vitsord.

Tidigare var det möjligt för de unga att ta emot den studieplats som var andrahands val och möjligheten att söka in på nytt till den högskola eller linje som var det första alternativet var realistisk. Nuförtiden är kvoterna för förstagångssökande så pass stora att det inte är lätt att få en andra studieplats om man redan tagit emot en. Detta är man medveten om och tar därför inte emot en studieplats som är ens andra alternativ utan skjuter fram studierna.

Teknikbranschen är inte den mest lockande även om vi vet att det är ett bra alternativ ur arbetssynvinkel och även då det gäller utkomst. Även arbetsuppgifterna är intressanta inom branschen. Tidigare fick vi studerande som inte på första försöket fått den studieplats som var deras första alternativ i ansökningsskedet. Många av dessa blev så pass intresserade av teknikstudierna under det första halvåret att de lade tidigare planer på hyllan och fortsatte med sina teknikstudier. Vi fick många bra teknologer i vårt gäng. Nu förlorar vi denna möjlighet att få kunnande till branschen. Visserligen sökte många på nytt till det första alternativet och en del kom in. Dessa hade ändå redan studerat en tid, lärt sig den studieteknik som behövs vid högskolor och eventuellt läst kurser de fick till godo då de sökte en annan studieplats. Resultatet var oftast att man hade nytta av året.

Har denna förnyelse uppnått målsättningarna? Målsättningen var enligt vår uppfattning att få de ung att inleda sina studier tidigare, så att man skulle få in yngre utexaminerad arbetskraft på marknaden. Förnyelsen har resulterat i mera stress för de unga i gymnasiet, förlängt gymnasiestudierna samt ökat på mellanår mellan studier på andra stadiet och högskolenivå.

I urvalskriterierna fokuserar man på vikten av lång matematik i gymnasiet inom branscher där matematik föga behövs vare sig inom studier eller i arbetslivet. Matematik har blivit en mätare på en god och uthållig studerande. Bl.a. får man högsta poäng i urvalskriterierna för lång matematik för studier inom näringsterapi, filosofi, hälsokunskaper, historia, teologi, pedagogik och språk. Som exempel så får en abiturient som ansöker om en studieplats för studier i psykologi som mest 36,1 poäng för lång matematik och 34 poäng för psykologi. För teknikstudier där matematiska kunskaper verkligen spelar en central roll såväl inom studierna som i arbetslivet får man för lång matematik 39,7 poäng. Urvalskriterierna borde korrelera med studiernas innehåll så att de sökandes rätta inriktning skulle uppmärksammas och stödas redan i ansökningsskedet. Inträdesprovet stöder ofta den bransch man söker till, men högskolorna poängterar pappersval där poängsättningen fokuserar orealistiskt mycket på matematiken. Är inte meningen ändå att åt var och en kunna erbjuda en studieplats som motsvarar den egna inriktningen?

Vi trängtar inte efter det förflutna, men tidigare reglerades styrningen till undervisning med tilläggspoäng. Tidigare genomförde man gymnasiet på tre år och studierna inleddes utan mellanår även om man inte fick den studieplats som var det första alternativet. Högskolestudierna tog vanligtvis lite längre men den sammanlagda studietiden gymnasie- och högskolestudierna sammantaget var kortare och de studerande utexaminerades oftast som yngre. På den tiden fungerade det påfallande bra. Kunde man nå målsättningarna för kvoteringen av förstahandssökande med andra metoder? Även med sådana metoder som möjliggör byte av studieinriktning helt i början av studierna.

Vi tror att allas målsättning är att styra de unga möjligast snabbt till en motiverande studiekarriär, varifrån man utexamineras för en intressant bransch och hittar ett inspirerande yrke. Då intresse och inspiration är närvarande både i studierna och går att kombinera med den kommande karriären bibehålls motivationen och påskyndar utexamineringen.

 

Artikeln är skriven av specialplanerare Saara Luhtaanmäki och Reijo Saari vid Uleåborgs universitet, tekniska fakulteten, i samarbete med Daniel Valtakari och högskoleutskottet inom TEK.

 

Översättning Ira Vaskola

Liknande artiklar

30.11.2022

”Vi ersätter fossila råvaror med sockerrörsplast”

24.11.2022

Årets bästa ingenjörsarbete kommer från Tammerfors och Åbo

23.11.2022

TFiF delar ut 61 stipendier i höst