AI måste inte vara människans avbild

Artificiell intelligens är ett av de hetaste ämnena i världen och kommer med tjänster som ChatGPT 4 knappast att tappa i intresse de närmaste åren.
Men lönar det sig att försöka göra AI mänsklig?

När schackvärldsmästaren Garri Kasparov förlorade mot IBM:s superdator Deep Blue med siffrorna 3,5–2,5 år 1997 fick debatten om artificiell intelligens sitt första stora lyft, även om Kasparov i sin bok Deep Thinking från 2017 betonar att datorn inte var intelligentare än en väckarklocka; den vann på ren beräkningskraft.

Utmaningen för datorn var klart större när det brittiska företaget DeepMind utmanade världsmästaren Lee Se-dol i brädspelet Go med sitt program Alphago år 2016, eftersom spelplanen i Go är 19×19 rutor jämfört med 8×8 rutor i schack. Dokumentären Alphago – The Movie (finns på Youtube) är sevärd och berättar mycket om hur datorn har gått från att enbart erbjuda beräkningskraft till att ocks dra egna slutledningar och lära sig av sina misstag. Samt göra misstag, därav ett förlorat parti.

Ingendera datorsegern har lett till att intresset för vare sig schack eller Go har minskat. Det har snarare gått tvärtom och datorprogrammen agerar nu tränare för mänskliga spelare. Kasparov är inte sur över att en maskin var bättre schackspelare än han utan konstaterar att ”en bra människa plus en maskin är en vinnande kombination.”

Smart som en människa, eller?
Jämfört med 2016 har tekniken bakom AI gått kraftigt framåt och kapaciteten för vad den kan göra känns obegränsad.

– Fast det är naturligt att människan använder sig själv som måttstock tycker jag att vi hugger i sten när vi med termen AI ofta menar en dator som är lika smart som människan och som kan utföra samma kognitiva uppgifter. Problemet är att basen mellan människa och maskin är så olika, säger Ekonomiska samfundets ordförande Reidar Wasenius.

Han har en lång erfarenhet av såväl datorernas som människornas hjärnskrymslen efter att på 1990- och 2000-talen jobbat på flera av de största data- och teleföretagen i Finland för att sedan skapa en karriär som hjärncoach eller Personal Brainer som han kallar det. Nu håller han på att sent omsider slutföra sina studier vid Aalto universitetets institution för datateknik med inriktning på artificiell intelligens.

– Det finns ett värde i att skapa maskiner som baserar sig på människoliknande processer. Chat GPT har tagit steget mot det man länge fantiserat om i science fiction-
litteraturen; datorn blir en kollega som gör funktioner lika bra eller bättre än människan. Det har gått så långt att människor har börjat stjäla maskinens alster och utge dem för att vara något eget, säger Wasenius.

Följande steg är enligt honom att maskinerna vill allt mera, att de har tendenser och målsättningar, vilket betyder att de är på väg någonstans och inte sitter och väntar på att vi ber eller beordrar. Enligt Wasenius kan det vara en farlig väg att slå in på.

– Tänk på finanskrisens startår 2008 då datorerna kunde använda AI tlll att utföra vissa finansiella åtgärder. Problemet var att de malde på så snabbt att människorna inte hann med. I stället för att använda eget förnuft lät man datorernas algoritmer styra och ställa. Det slutade i en finansiell katastrof eftersom alla banker och andra finansinstitut använde datorkraften till att skapa kortsiktiga konkurrensfördelar. Det innebar att datorn hade blivit chef och historien visar att det inte var så lyckat, säger Wasenius.

Styrka genom omänsklighet
Som schackspelare anser Wasenius i likhet med Kasparov att AI kan ge stor nytta så länge datorn förblir en assistent eller kollega i stället för chef. Då kommer vi in på termer som mänsklighet versus omänsklighet.

– AI är kiselbaserad digitalteknik med nollor och ettor, inte synapser och associationer, även om datorerna kan ges neurala egenskaper som liknar hur människan agerar. Det blir i alla fall inte samma sak och därför är en aktuell utvecklingslinje inom AI att man inte ens försöker göra maskinerna mänskliga. I stället bygger man AI som till intellekten är omänskliga, säger han.

Ordet omänsklig låter kanske skrämmande men det är enligt Wasenius viktigt att erkänna att det kommer att finnas en plats för system som inte är mänskliga. Det hindrar inte att de är verkligt kraftfulla verktyg.

– Eftersom datorerna helt enkelt är annorlunda än människan, är en stor del av utvecklingsarbetet på att försöka göra AI mänskligt ett slöseri med tid och resurser eftersom datorer har egna lagbundenheter. Så kallad etisk AI är också en missförstådd term, för vare sig AI används av stater, i företag eller i krig är den alltid allierad med sin ägare i alla konfrontationer. Vi lever inte i ett universum där AI är några änglalika varelser utanför människan, sägert han.
För affärslivet är det viktiga nu enligt Wasenius att verkligen diskutera vilka uppgifter och processer som är betjänta av automatisering i en bredare kontext där AI kan vara den avgörande konkurrensfördelen.

– Företag ska vara lyckliga över alla processer som de kan definiera som omänskliga eftersom det innebär att de är tråkiga och kan automatiseras. Det är i sin tur maskinerna bra på och den extra bonusen är då att vi samtidigt lämnar utrymme för oss själva att vara människor. Intressant är att Aalto-
universitetet i höstas inledde ett studieprogram i teknisk psykologi som riktar in sig på förhållandet mellan människa och maskin och hur de interagerar, säger Wasenius.