”De finska spelbolagen klarar sig utmärkt i en tuff bransch”

Neha Joshi har flyt i karriären inom den finska spelindustrin. När vi träffar henne på ett kafé i Esbo är hon nybliven producent på spelbolaget Metacore, som backas upp ekonomiskt av spelgiganten Supercell.

Då man googlar på Neha Joshi leder spåren till Bollywood. Sökroboten föreslår en hel uppsjö av länkar till webbsidor på marathi och hindi eftersom en kvinna med samma namn är en hyllad filmstjärna i den populära indiska tv-serien Ek Mahanayak – Dr. B.R. Ambedkar.

– Säger du det? Neha är ett ganska vanligt namn i Indien så det är kanske inte så förvånande att jag har en namne inom filmindustrin, säger Neha Joshi och skrattar hjärtligt med ögonen.

Joshi tog en examen i datateknik i Uttarakhand i norra Indien 2008 i efterdyningarna av den globala finanskrisen. Det var inte lätt att hitta ett jobb som motsvarade utbildningen när börskurserna visade blodröda siffror och företagen gick på knäna, men det gick vägen till sist. Hennes första steg i karriären gav henne jobbet som forskningsassistent med ansvar för datasäkerhet och antivirusprogram på McAfee.

– Det var ett seriöst och noggrant arbete. Om du knappade en kod fel eller slirade på tangentbordet kunde det ha fatala konsekvenser. Mycket stod på spel.

Joshi halkade därefter in i spelindustrin och det amerikanska bolaget Zynga som hade etablerat sig i Bangalore.

– Jag styrde upp produktionen av mobilspelen, såg till att spelen lanserades på Faceobook och koordinerade det arbete som gjordes av vårt team på åtta personer. Efter ett par månader i den rollen fick jag frågan om jag ville jobba som producent, vilket jag tackade ja till, berättar hon.

Flyttlasset går till Europa

I slutet av 2013 kom vändpunkten och klivet till Europa. Nehas man, som jobbade på Nokia i Indien, fick ett erbjudande som innebar att han kunde kombinera jobbet med studier vid Aalto-universitetet.

– Vi tänkte varför inte och gav det en chans. Det kändes som ett naturligt val att flytta till Finland.

Hur såg du på dina möjligheter att få jobb i samma bransch i Finland?
– Jag hade en positiv uppfattning om den finska spelindustrin. Rovio och Supercell hade ett gott rykte och jag trodde hårt på mina möjligheter att ta mig vidare i branschen.

Sagt och gjort. Efter tiotals ansökningar blev hon anställd av spelbolaget Redlynx som numera ägs av mastodonten Ubisoft, som i fjol håvade in en omsättning på 2,1 miljarder euro. Till Redlynx varumärken hör bland annat mobilspelet South Park: Phone Destroyer som Neha Joshi var med om att utveckla och lansera.

Efter sex år på Redlynx följde två år på spelbolaget Rovio och i år är det alltså jobbet som producent på Metacore som gäller.

– Det finns ganska tunnsått med jobb som producent inom spelindustrin i Finland. Kretsarna är små och många lediga jobb tillsätts internt. Jag är jättenöjd över möjligheten att axla rollen som producent.

Den finska spelbranschen sysselsätter för närvarande cirka 4000 personer som fördelas mellan omkring 200 spelbolag i landet. Antalet löntagare i branschen har ökat de senaste två åren, uppger vd Milla Pennanen på fackförbundet Peliala.

– Konkurrensen är stenhård på den globala spelmarknaden med nya aktörer som till exempel Next Games som backas upp av Netflix. Med tanke på hur tuff bransch det är klarar sig de finska spelbolagen utmärkt, säger Joshi.

Internationell bransch också i Finland

Cirka en tredjedel av alla löntagare i spelbranschen i Finland har utländsk härkomst.

– Spelindustrin är mycket internationell. Omkring 17 nationaliteter jobbade för min tidigare arbetsgivare Redlynx. Vårt arbetsspråk var engelska och det var absolut inget problem eller hinder om du inte behärskade finska flytande.

Efterfrågan på duktiga programmerare, grafiker, artister och reklamskribenter är stor inom spelbranschen och det inhemska utbudet på arbetskraft räcker inte alltid till.

– De flesta spelbolag har rekryteringsteam som i samarbete med headhunters letar efter talanger också utanför landets gränser. Brasilien, Spanien och Turkiet är exempel på sådana länder där vi har rekryterat personal i mina tidigare jobb här i Finland, säger Joshi.

Vad är det viktigaste lockbetet när spelbranschen rekryterar personal till Finland?
– Finland kan erbjuda en god livskvalitet och en lyckad balansgång mellan jobb och fritid. Det här är säkert en av de bästa platserna att leva, säger Joshi utan att blinka.

Byråkratin som bromskloss

Enligt Joshi försvårar den finska migrationspolitiken och byråkratin med all sin pappersexercis ändå rekryteringen av utländska experter.

– Vi har förlorat många kunniga arbetstagare då det dröjer alltför länge att ordna med arbets- och uppehållstillstånd för dem. Och då talar vi om medarbetare som redan har ett arbetsavtal.

Joshi har egna erfarenheter av den finska byråkratins mörka sidor.

– Vi lade in en ansökan om uppehållstillstånd för vår tvååriga son i juli. Nu är det redan februari och ingenting har hörts. Han är född i landet och hans föräldrar har alla tillstånd i skick. Hur kan det ta så länge att processa en sådan ansökan? Det borde ju vara en formalitet, säger hon.

Trots alla stötestenar i arbetskraftsinvandringen har den finska spelindustrin klarat sig bra också under lågkonjunkturen under coronapandemin.

– Efterfrågan på våra spel ökade under pandemin som ett resultat av alla restriktioner då folk tillbringade mer tid hemma. Det finns en stor potential för tillväxt inom branschen. Det ser man inte minst på det hajpade evenemanget Slush där en stor del av alla affärsidéer som presenteras för investerare anknyter till mobilspel.

Roligt på jobbet

Energikrisen, inflationen och den avmattade ekonomiska tillväxten har satt sina spår även i den finska spelbranschen. Trots det ekonomiskt tuffa läget på marknaden har Joshi inga planer på att sadla om till en annan bransch.

– Jobbet med att utveckla mobilspel kretsar kring konsten att bejaka sin kreativitet. Vi har det roligt på jobbet. Nöjesbranschen tilltalar mig.

Delägarna och direktörerna i den finska spelbranschen toppar numera landets inkomststatistik. Det är en liten krets inom spelindustrin som tjänar storkovan, men på pyramidens botten är det anspråkslösa lönenivåer som gäller. Enligt intresseorganisationen Peliala är medianlönen i branschen knappt 3800 euro.

– Det talas mycket om lönenivåerna i branschen. Folk kan ju inte undgå att se hur mycket cheferna tjänar eftersom löneuppgifterna är offentliga här i Finland.

Enligt Joshi är lönen ändå inte den viktigaste drivkraften för dem som jobbar inom spelindustrin. Hennes kollegor drivs av en hängivenhet och passion för jobbets innehåll, anser hon.

– Varje enskild arbetsgivare måste avgöra hur man vill belöna sina anställda med bonusar eller andra förmåner då det går bra för bolaget, säger Joshi.