Det behövs politiker med fingertoppskänsla för IT-system

Bild: Canva

Upphandlingar av stora IT-system hör till de frågor som ofta ger upphov till långdragna och svåra politiska processer.

Våren 2024 skapade beslutet om anskaffningen av ett nytt vårdinformationssystem svallvågor i Ålands lagting, med argument som känns igen från andra liknande processer. I Helsingfors stad var det upphandlingen av ett nytt lönesystem som placerade stadens organisation och personal i en trasslig situation som pågick i flera år.

Mönstret är alltid det samma: System som behövs, för annars är det svårt att bedriva vård eller betala löner. En marknad med få och allsmäktiga leverantörer. Snårig upphandlingsjuridik och – för det mesta – kostnader som skenar iväg.

Här landar den i grunden tekniska frågan på politikernas bord, eftersom det är politikerna som bestämmer om pengarna.

Politiker är inte experter, utan representanter för medborgarna, men måste öva upp sin förmåga att bedöma rimligheten i de förslag som presenteras av tjänstemän och specialister. Det här är betydligt lättare när besluten gäller vägdragningar och skolbyggnader än när det handlar om upphandling av stora IT-system.

Brist på egen kunskap om sakinnehållet ger upphov både till extrem tilltro till expertbedömningar och till populistisk misstro mot systemen i sig (”Pengarna kunde sättas på vården i stället”).

Kunskaper om IT-system lyfts sällan fram som viktiga kompetenser hos kandidater i politiska val, vilket egentligen är ganska konstigt. När allt fler beslut har en koppling till olika tekniska system, behövs beslutsfattare som kan hjälpa resten av politikerna att bedöma rimligheten i de förslag som läggs fram. Ta det här som ett gratis tips till de partier som just nu rekryterar kandidater till kommunal- och välfärdsområdesvalen.

Siv Sandberg är förvaltningsexpert och universitetslärare vid Åbo Akademi