En seglivad skillnad mellan löner i Nyland och i övriga Finland

07.02.2022

Lönen för TEK-medlemmar är omkring åtta procent högre i Nyland än annanstans i Finland. Inga förändringar i skillnaden på många år.

Enligt den färska arbetsmarknadsundersökning TEK genomfört är det skillnad i medlemmarnas löner i de olika regionerna. Tydligast är skillnaden mellan Nyland och övriga Finland.

I Nyland är lönerna omkring åtta procent högre även om centrala bakgrundsfaktorer som påverkar lönenivån, såsom tjänsteställning, arbetsuppgift, bransch och arbetserfarenhet, är konstanta.

Enligt löneforskare Tuunia Keränen förklaras löneskillnader i övriga regioner närmast av vilken bransch de svarande jobbar inom eller vilka arbetsuppgifter man har. Skillnader i löner mellan dessa regioner förklaras till exempel av strukturer inom branscher och tjänstepositioner.

– Till exempel finns det mycket skogsindustri i Kymmenedalen och Södra Karelen och medianlönen inom denna industri är högre än inom många andra branscher. Svarande inom Satakunda jobbade påtagligt ofta med uppgifter i mellanledningen, där lönerna är högre än inom experttjänster säger Keränen.

– I många regioner som hade en låg medianlön arbetade de svarande förhållandevis ofta inom kommunsektorn, där medianlönen är lägre än inom den privata sektorn.

Enligt undersökningen har löneskillnaden varit densamma i många år. Vad beror skillnaden på?

– Jag antar att löneskillnaderna främst beror på att boendekostnaderna i Nyland, framför allt i huvudstadsregionen, är högre än i andra delar av landet. Denna skillnad kan man ju även se internationellt, d.v.s. att lönenivån är högre i stora städer, och då främst i områden kring huvudstäder, än i de övriga delarna av landet.

TFiF-TEK medlemmar kan bekanta sig med lönenivåer i Löneräknaren, som finns i portalen på portal.tfif.fi/loneradgivning (kräver inloggning). I Löneräknaren har man tagit i beaktande skillnaden mellan Nyland och andra regioner.

Lönerna steg
I den arbetsmarknadsundersökning som TEK gjorde i oktober var medianlönen för diplomingenjörer med fast anställning 5 225 euro och medellönen 5 687 euro i månaden.

För diplomingenjörer som utexaminerats under år 2021 var motsvarande lönenivåer 3 720 och 3 770 euro.

Diplomingenjörernas medianlön steg 2,5 procent jämfört med föregående år. Även i övriga examensgrupper var löneutvecklingen på plus. I grupper där svarsandelen är låg finns det en större osäkerhet i resultaten och årliga variationer i olika riktningar är inte ovanliga.

Den allmänna förhöjningen är vanligaste grunden för höjd lön
Bland svarande med heltidsanställning uppskattade 75 procent att deras lön höjts i jämförelse med föregående år. För 17 procent var lönen oförändrad och för 3 procent hade den sjunkit. Andelen personer som fått löneförhöjning vad densamma som i föregående arbetsmarknadsundersökning, d.v.s. år 2020.

Den klart vanligaste orsaken till höjd lön var den allmänna förhöjningen, som 64 procent av de som uppgett att de fått höjd lön angav som grund. Löneförhöjning baserat på personliga resultat, s.k. meritförhöjning hade 29 procent av de svarande uppgett. Byte av arbetsuppgifter låg som grund för 13 procent av löneförhöjningarna och 12 procent hade fått höjd lön i samband med byte av arbetsplats.

Månadslönen för personer som fått meritförhöjning hade stigit i medeltal med 295 euro på ett år (medianförhöjning). En ny position eller nya arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare gav i medeltal en förhöjning på 500 euro och anställning hos en ny arbetsgivare gav i medeltal en förhöjning på 700 euro per månad.

Under år 2021 höjdes lönerna inom många branscher omkring två procent, av vilken en del utgjordes av den allmänna förhöjningen och en del av den av arbetsgivare givna förhöjningen. Eventuellt har man även avtalat på annat sätt om löneförhöjningar inom företag lokalt.

Resultatbaserad lön främst inom industrin
Cirka sex av tio heltidsanställda uppgav att de har en resultatbaserad lön. Vanligast är detta inom industrin där tre av fyra uppgav sig omfattas av denna löneform.

Då man jämför olika positioner framkommer det att resultatbaserad lön är vanligare för personer i ledande ställning än för personer som jobbar med expertuppgifter.

71 procent av de som jobbade i ledande ställning hade resultatbaserad lön, 70 procent i mellanledningen och bland dem som jobbade med expertuppgifter lite över hälften.

Bland dem som hade resultatbaserad lön hade 79 procent erhållit bonus under de senaste tolv månaderna. Andelen var i stort sett densamma som i arbetsmarknadsundersökningen år 2020.

Storleken på bonusar var på samma nivå som tidigare, d.v.s. sju procent av årsinkomsten (median). De förhållandevis största bonusarna betalades inom industrin och inom den övriga privata sektorn, där storleken var åtta procent.

Även befattning påverkar storleken på bonusen. För personer i ledande position var medianbonusen tolv procent, i mellanledningen åtta procent och för expertuppgifter sex procent.

Utsikterna ljusare än föregående år
De svarande uppskattade att såväl situationen för arbetsplatsen som den egna situationen var klart bättre än ett år tidigare. 86 procent av de svarande med heltidsanställning upplevde situationen för arbetsplatsen som stabil eller relativt stabil och 91 procent gjorde denna bedömning att den egna situationen. Motsvarande tal ett år tidigare var 71 procent (arbetsplatsens situation) och 83 procent (den egna situationen).

Sammanlagt 2,6 procent av de svarande var permitterade eller arbetslösa då siffran ett år tidigare var 4,5 procent.

Omkring 9 100 svarande

Arbetsmarknadsundersökningen genomfördes under oktober och november månader och målgruppen var TEK-medlemmar på arbetsmarknaden. Man fick in omkring 9 100 svar och svarsprocenten var ca 20. Antalet svar och svarsprocenten sjönk en aning från föregående år.

77 procent av de svarande var män och 23 procent kvinnor. Medianåldern var 42 år. Den vanligaste examen var diplomingenjör vilket 78 procent av de svarande uppgav. Huvudparten, 91 procent, av de svarande hade fast anställning. Två procent uppgav företagande som huvudsyssla.

Av svarande med heltidsanställning arbetade 85 procent inom den privata sektorn och av dem omkring hälften inom industrin. 95 procent var heltidsanställda.

Ett stort tack åter en gång till alla som deltog i undersökningen.

 

 

Text: Henrik Muukkonen, redaktionschef för TEK-Lehti
Översättning: Ira Vaskola, TFiF

Liknande artiklar

20.12.2024

Universiteten lär sig att bli neurodiversitetsmedvetna

18.12.2024

Endast var tredje person över 50 år tror sig få arbete om de blir arbetslösa

17.12.2024

TFiF delade ut stipendier – Asien lockar utbytesstuderande