Finlandssvenska tekniker

Är bokserien ”Finlandssvenska tekniker” dig obekant, är det hög tid att ändra på saken. Plöjer du igenom denna inlaga, blir du klok på vad TFiF har att göra med hamnen i Mariupol och attentatet mot tsar Alexander III den 29.10.1888, i Borki utanför Charkiv. Orterna spelar en roll inte bara i dagsnyheterna, utan i TFiF:ens digitaliseringsprojekt för bemärkta TFiFare under gångna sekel.

Vad är »Finlandssvenska tekniker»? Det är en uppsättning biografier, i åtta volymer, om totalt 89 ingenjörer och arkitekter. De tre första volymerna utgavs 1923-25 av Jonatan Reuter, de fem senaste av TFiF:ens historikergrupp på 2000-talet – med Henry Clay Ericsson, Bengt Juselius, Martin Ollus m.fl. De 89 personerna uppdelas i 89 män och 0 kvinnor; könsfördelningen påverkas av att det rör sig om ganska så historiska personer. De 32 personerna i de tre första böckerna är födda 1823-76, de 57 personerna i de fem följande böckerna är födda 1840-1928.

Projekt Fredrika, som ömmar om hur det svenska Finland representeras på Wikipedia, såg redan 2020 till att teknikerna fick en kategori på Wikipedia. En Wikipedia-samlingsartikel beskriver de åtta böckerna närmare och pekar på de 89 personerna. I början av 2022 hade vi hittat 54 har artiklar på Wikipedia på svenska, 46 på finska, 13 på engelska, 3 på tyska, 6 på franska och 6 på ryska. I maj har siffrorna vuxit till 62 – 60 – 18 – 3 – 6 – 7, tack vare Robert Silén på Projekt Fredrika.

Nu ska det bli fart på resten. TFiF:s sommaranställda Klara Nyberg ska kavla upp ärmarna och få in alla de saknade på svenska, och historikerna hjälper att fylla på även andra språk.

Men problemet är inte de saknade Wikipedia-artiklarna på svenska. Det är att artiklarna är ofullständiga, att de saknar källhänvisningar till böckerna och ofta saknas helt på andra språk. Och flyger man ännu högre upp i helikoptern, är det att historikergruppen har gjort en massa fint arbete, som inte får den synlighet det förtjänar.

Min uppfattning är att värdet i böckerna inte är ekonomiskt utan kulturellt. Alltså att värdet för TFiF och eftervärlden ligger i att dessa 89 män koms ihåg för vad de gjort, inte i att TFiF förtjänar pengar på böckerna. Det verkar Heffe och historikerna ense om. Största delen av de enskilda författarna har också givit sitt medgivande till att biografierna publiceras på tfif.fi; de tre första böckerna är inskannade och biografierna tillfälligt uppladdade på projektfredrika.fi/finsvetekniker/.

Under sommaren gör Klara sitt bästa för att Wikipedia ska veta allt om John Wickströms båtmotorer, om Gottfrid Strömberg, Tor Stubb, Kurre Wikstedt, Wille Wahlforss, Totti Carlander-Reuterfelt. Ser till att det finns pekare till dessa personers artiklar, då det handlar om båtmotorer och segelbåtsdesign, om ABB, om Nokia, om Wärtsilä, om turbiner och andra uppfinningar, om Finlands krigsskadestånd till Sovjetunionen, om arkitektoniskt värdefulla byggnader. Personerna ska synas i de sammanhang de gjort sig kända.

Robert Silén har kategoriserat Wikipedia-artiklarna vad beträffar kvalitet och popularitet. Vad kvaliteten beträffar är många artiklar erbarmligt korta. Lite kött på benen, kort text, inga bilder. Och så saknas de på många relevanta språk, i synnerhet på tyska.

Vad populariteten beträffar varierar den enormt. Vi har tittat på de senaste fem årens lässtatistik. Gustaf Estlander (segelbåtar) är överlägsen etta på svenska, Eric Tigerstedt (universaluppfinnare) tvåa, Wille Wahlforss femma, Theodor Höijer (H:fors-arkitekt) sexa.

Men vi kom till en mycket oväntad insikt då vi kollade på lässtatistiken för finlandssvenska tekniker: svenska artiklar utgör under 12 % av alla läsningar under de senaste fem åren! Finska är 44 %, engelska är 29 %, ryska är 8 %, tyska och franska båda var sin 4 %. Finska kvaliteten är förvånansvärt bra, engelska i huvudsak okej, medan teknikerna på tyska har en kvalitet som långt understiger det allmänna på tyska Wikipedia. Turbin-Savonius har en fantastisk artikel, som står för 90% av alla tyska läsningar.

Facit: Mariupol dyker upp för att Frans Edvard Edelheim planerade och genomförde byggandet av hamnen, och Charkiv för att Knut Stjernvall var chef för ryska statsjärnvägarna och själv skadades i Alexander III:s tågvagn i Borki 1888.

Nyfiken på mer? Läs vår blogg på projektfredrika.fi/finlandssvenska-tekniker/, se vår 0:14:32 långa YouTube-video eller köp böckerna på TFiF! Volymerna 5 till 8 finns ännu på lager. Och får du blodad tand, anmäl dig till TFiF:s kansli (kansli@tfif.fi)– Historikergruppen emottar med tacksamhet frivillig hjälp och nya medlemmar!

Liknande artiklar

10.05.2022

”Mentorprogrammet hjälper mig att fokusera” 

28.04.2022

Nu återskapas medeltida träkyrkor med hjälp av 3D-modellering

27.04.2022

Solenergi växer snabbare än vindkraft i EU