Framtiden ligger i uppstartsföretag

Under de senaste drygt tio åren har finansieringen av finländska uppstartsföretag vuxit från några hundra miljoner euro till över 1 miljard euro per år, med en topp på 1,9 miljarder euro 2022. Efter det har det varit två kärvare år men mot slutet av fjolåret började kurvan peka uppåt igen.

Foto: Foundation PS

Två stora investeringsrundor på hösten räddade startupsektorns investeringssiffror i fjol. Smartringsutvecklaren Oura tog in 197 miljoner euro i friskt kapital medan Hostaway, som har utvecklat en plattform för hantering av korttidsuthyrning, tog in hela 345 miljoner euro i ny finansiering.

Före det hade det varit ganska lugnt i startupsektorn, med investeringar på totalt knappt 500 miljoner euro under det första halvåret 2024. Av den summan stod Venture Capital-investerarna (VC, riskkapitalinvesterare) för 137 miljoner euro medan huvudparten av den övriga finansieringen gavs av andra placerare.

Bra grogrund

Under de heta startupåren 2021–2022 inföll flera stora investeringsomgångar i bolag i tillväxtfasen. Anne Horttanainen, vd för Pääomasijoittajat ry, branschorganisationen för de finländska riskkapitalinvesterarna, påpekar att dessa höjde totalsummorna för nämnda år avsevärt.

– Under första halvåret i fjol saknades större finansieringsrundor. Däremot investerades det flitigt i många uppstartsföretags tidiga utveckling, vilket innebär att det finns en bra grogrund för kommande framgångshistorier, säger hon.

Med hösten blev det sedan betydligt aktivare på finansieringssidan; enligt Pääomasijoittajats lista över genomförda finansieringsrundor uppgick investeringarna till uppskattningsvis över 750 miljoner euro under det andra halvåret.

Satsningar på startups betalar igen sig

Trots startupframgångar som Rovio, Supercell och Wolt är det få startupar som lyckas växa och bli internationellt framgångsrika. För att den finländska marknaden ska vara globalt attraktiv krävs en ständig utveckling av inte bara enskilda företag, utan även av ekosystemen kring startuparna.

En viktig del av ekosystemen är kvaliteten på forskningen. För att skapa högkvalitativ forskning inom exempelvis AI och grön teknologi krävs pengar, något som universiteten inte har för mycket av. Men det finns färska exempel på hur satsningar på uppstartsföretag i slutändan kan ge en verklig boost till ekosystemen.

Ett färskt exempel på detta är Silo AI, som bygger skräddarsydda AI-lösningar åt kunder som till exempel Rolls-Royce, Nokia och Airbus. Bolaget såldes i fjol till den amerikanska mikroprocesstillverkaren AMD för ungefär 614 miljoner euro. Eftersom värdet i startups beror på själva innehållet i företagen är det inte omsättningen i sig som bestämmer värderingen; bolagets omsättning var drygt 20 miljoner euro.

Det fina i kråksången är att åtminstone en del av pengarna från affären används till att uveckla Finlands intellektuella konkurrenskraft. Medgrundaren och vd:n Peter Sarlin donerade via sin stiftelse Foundation PS i januari 13 permanenta AI-professurer till universitet i Finland.

– Jag hoppas donationen lockar ledande forskare till Finland och att den stärker Finlands och Europas konkurrenskraft gällande utveckling av artificiell intelligens, säger Sarlin.

Gemensam datorkraft ger mervärde

Sarlins fond deltar med 10 miljoner euro också i grundandet av Europas andra ELLIS-institut. Med de finländska universiteten som deltagare ska det bli ett betydande forskningscentrum inom ramen för AI-nätverket European Laboratory for Learning and Intelligent Systems. Undervisnings- och kulturministeriet finansierar institutet med 40 miljoner euro.

– Kombinerat med att det ska skapas ett nationellt forskningscentrum kring artificiell intelligens i huvudstadsregionen och att den superdatorbaserade AI-fabriken Lumi AI ska byggas i Kajana har vi en stark position i Finland, säger Sarlin.

Professor Samuel Kaski vid Aalto-universitetet säger att ELLIS-institutet lyfter Finlands attraktionskraft till en helt ny nivå.

– För att fördelarna med AI ska spridas på bred linje till företag och hela samhället krävs just dessa experter och den skarpaste forskningen. Att skala upp effekterna kräver också betydande privata investeringar, och här fungerar Peter Sarlin som ett visionärt exempel för våra nuvarande och framtida samarbetspartners, säger Kaski, som är chef för både ELLIS Unit Helsinki och det finländska AI-nätverket FCAI.