Han vill ge skogsindustrin ett nytt lyft
19.02.2024Digitaliseringen undergräver efterfrågan på papper, vilket försvårar skogsindustrins sits. En grupp forskare vid Åbo Akademi vill omvandla bark, lignin och sågspån till nya produkter som ska ge branschen ett uppsving.
Professor Chunlin Xu vid Åbo Akademi leder ett forskningsteam som jobbar med att utveckla trä- och fiberbaserade beläggningsmaterial, tätningsmedel och bindningsämnen. Siktet är inställt på att utveckla fossilfria alternativ inom förpackningsindustrin.
– Den senaste energikrisen har aktualiserat behovet av att ta fram hållbara och klimatneutrala beläggningsmaterial. Vi fokuserar på lösningar som minskar miljöbelastningen och ökar lönsamheten inom branschen, säger Chunlin Xu.
Vi träffas i Aurum på fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi. Här pågår forskning kring sex övergripande teman som alla tar fasta på tekniska lösningar för en hållbar framtid.
– Coronapandemin gav en rejäl knuff till näthandeln liksom frakten av varor och hemlevererad mat. I samma veva ökade också efterfrågan på olika typer av förpackningsmaterial. De flesta förpackningar innehåller fossil plast. Vi vill ersätta den fossila plasten med förnybara alternativ.
Professor Chunlin Xu vid Åbo Akademi siktar högt. Han vill utveckla biologiskt nedbrytbara alternativ inom förpackningsindustrin för att minska koldioxidavtrycket.
Bark och sågspån
Tanken är att utnyttja skogsindustrins sidoströmmar för att producera träbaserade material för till exempel förvaringen av livsmedel. Målet är att de nya beläggningsmaterialen och bindningsämnena är biologiskt nedbrytbara till minst 80 procent.
– Vi förlitar oss på bark, sågspån och lignin som blir över i nuvarande industriella processer. Genom att använda oss av överblivna rester i produktionen kan vi minimera spillet och samtidigt höja förädlingsvärdet på de produkter som skogsindustrin tillverkar.
Chunlin Xus forskningsprojekt går under namnet Susbinco som är en förkortning på ”Sustainable binders and coatings”. Projektet har initierats av det ideella företaget Clic Innovation som främjar forskning och produktutveckling med koppling till cirkulär ekonomi.
Clic Innovation ägs av sammanlagt 46 industriella aktörer och högskolor på olika håll i landet. Bolaget har sitt säte i samma byggnad som intresseorganisationen Finlands Näringsliv EK.
– Vi kom i kontakt med Chunlin Xu första gången då han presenterade sin forskningsplan på ett av våra pitching-evenemang. Hans forskningsprojekt har fått en gedigen uppbackning av aktörer i branschen, säger Aila Maijanen, chef för bioekonomienheten på Clic Innovation.
Aila Maijanen på Clic Innovation koordinerar projektet Susbinco som ska ta fram hållbara beläggningsmaterial och bindningsämnen för skogsindustrins behov.
Budget på 10 miljoner euro
Maijanen koordinerar kommunikationen mellan forskningsprojektets 18 delägare och ser till att finansieringen av verksamheten är tryggad. Projektets budget går lös på 10,1 miljoner euro. Cirka 50 procent av budgeten tillfaller högskolor och universitet som medverkar i projektet.
– Vi är redan i färd med att ansöka om medel för projektets nästa fas som beräknas börja i höst. Det blir större fokus på europeiskt samarbete och hållbarhetsanalyser i den andra fasen, säger Maijanen.
Enligt Maijanen fyller Clic Innovation en viktig funktion genom att backa upp forskningsprojekt som kompletterar skogsbolagens egen produktutveckling.
– Det tar tid och är dyrt att utveckla nya produktsegment inom skogsindustrin. Det finns inga snabbvinster att hämta. Det är viktigt att via forskningsprojekt ta fram nya innovationer som på lång sikt kan skalas upp och kommersialiseras av skogsbolagen, säger Maijanen.
Skogsbolaget UPM är en av delägarna i Susbinco-projektet.
– Det kan ta 5–10 år innan skogsbolagen kan skörda frukterna av projektet och gå vidare med att kommersialisera de innovationer som Chunlin Xu och hans team utvecklar, säger teknologie doktor Christiane Laine, forskare vid UPM:s forskningscentrum i Villmanstrand.
Till projektets upplägg hör att konkurrerande skogsbolag sitter i samma styrgrupp och tar del av samma forskningsrön som nu tar form i Åbo.
– Vi jobbar parallellt med egen forskning som fokuserar på UPM:s möjligheter att utveckla vårt program för specialdesignade förpackningsmaterial, säger Laine.
Endast 37 procent av UPM:s omsättning bygger i dag på produktionen av papper. Merparten av bolagets inkomster kommer numera från försäljningen av träfiberprodukter, förpackningsmaterial, faner och energi. Tillverkningen av biobränslen, biomedicin och nanocellulosa är likaså ett lönsamt och växande affärssegment.
Stor global marknad
Chunlin Xu anser att det är hög tid att skifta fokus inom den finländska skogsindustrin. Han ser enorma möjligheter att tjäna storkovan på försäljningen av träfiberbaserade material.
– Den globala marknaden för tillverkningen av förpackningar omsätter biljontals dollar. Det finns stor potential för att tjäna pengar på fossilfria och hållbara produkter inom detta affärssegment, säger Xu.
I Chunlin Xus team vid Åbo Akademi finns för närvarande endast sex personer, men småskaligheten bedrar. I projektet deltar en lång rad forskare som är knutna till Naturresursinstitutet, Teknologiska forskningscentralen VTT, Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet, Tammerfors universitet, Östra Finlands universitet och Uleåborgs universitet.
– Varje högskola har sitt specialområde inom projektet. På det här sättet kan varje enskild aktör fokusera på sina styrkor inom projektet, säger Xu.
Östra Finlands universitet fokuserar till exempel på materialens toxicitet medan VTT har specialkunnande om olika sätt att skala upp produktionen av tekniska innovationer.
Biologisk expertis uppger att det avverkas för mycket skog, vilket tär på biodiversiteten och landets kolsänkor. Hur ser du på hållbarheten i branschen?
– Vi måste ta allvarligt på kritiken. Vi har ett tvärvetenskapligt team och biologer som är involverade i projektet. Det är viktigt att produktutvecklingen vilar på en ekologiskt hållbar grund, säger Xu.
Chunlin Xu bedömer att de första produkterna som utvecklas inom ramen för projektet kunde kommersialiseras och nå butikshyllorna redan inom 2–4 år.
– Ju fortare, desto bättre, säger han.
