Lentola Logistics drönare ska serva skärgårdsbor

– Vi har utvecklat sju olika drönarmodeller som lämpar sig för transporter av varor. Vår bästa drönare startar och landar vertikalt
genom att stå på sin stjärtfena, men lutar sig sedan framåt för att flyga horisontellt, förklarar Markus Hohenthal, vd på Lentola Logistics.

Enligt Hohenthal ger den unika designen och propellrarnas avancerade vridmekanik en boost som han kallar för ”fyrhjulsdrift i luften”. Vi träffas på köpcentret Iso Omena i Esbo i skarven mellan ett möte och en arbetsresa. Den främsta fördelen med den drönarmodell som Hohenthal kallar för tiltrotor tailsitter är att den klarar av att landa i kuperad terräng.

Företaget Lentola Logistics har redan åtta år på nacken. Att utveckla, finjustera och kalibrera tekniken tar tid.

– Vi har gjort pilotflygningar bland annat i Nådendal där våra drönare har fraktat livsmedel och mediciner till kunder som bor ute i havsbandet i den åboländska skärgården, säger Hohenthal.

Frakten har byggt på ett samarbete med en lokal affär som har lastat drönaren med varor och sett till att allt förlöper som planerat och att kunderna får sina varor. Själva flygningen har varit automatiserad och byggt på de koordinater som har knappats in i styrpanelen. Ingen sitter alltså vid joysticken när flygningen pågår. Prislappen för en leverans var 25 euro.

Lentola Logistics testade frakten av livsmedel, mediciner och tidningar med sina drönare i Nådendals skärgård i somras. Nu pågår förhandlingar med presumtiva kunder och samarbetspartner.

– Vi testade också att distribuera tidningar till mediekoncernen TS-Yhtymäs kunder i skärgården. Testet utföll väl. Det skulle ha tagit fyra gånger längre tid att frakta tidningarna med båt. Nu ska vi se om det finns förutsättningar att nischa in sig i det affärssegmentet.

I bägge fallen sparade frakten med Lentola Logistics drönare både tid och pengar. Alternativet vore till exempel Postens frakt som förlitar sig på bussar och förbindelsebåtar.

– En optimal vikt på varorna är omkring 5 kilo. Vår drönare klarar av en räckvidd på cirka 25 kilometer med så stort bagage.

En utmaning är att de tuffa vinterförhållandena tär på drönarens räckvidd och isar ned propellrarna och vingarna.

– En del tillverkare löser det genom att installera värmeslingor i drönarnas vingar. Det ökar komplexiteten och elförbrukningen,
vilket förkortar drönarens räckvidd ytterligare.

– Vi insåg snabbt att vår sällsynta tiltrotor tailsitter-innovation gör det möjligt att operera drönare i iskalla förhållanden mycket längre
i jämförelse med andra drönare, säger han.

Krigföringen med hjälp av drönare på olika håll i världen har ökat intresset för drönartekniken. Hohenthal har en kluven inställning till hajpen.

– Det är stor skillnad mellan militära och civila drönare. En militär drönare ska sällan landa någonstans. Den ska flyga en endaste gång för att träffa
ett förutbestämt mål. Landningen är den svåraste delen av flygningen.

Vad har bidragit till den snabba utvecklingen inom drönarindustrin?

– Det som har påskyndat utvecklingen är en serie tekniska framsteg inom robotiken och det faktum att batterierna är effektivare och lättare än tidigare. Och så har mjukvaran och mikrochipsen blivit bättre och mindre till omfånget, vilket underlättar bygget av drönare.

Hohenthal ser också tillgången till öppen källkod som en viktig orsak till de tekniska framstegen.

Markus Hohenthal, vd på Lentola Logistics.

– Jag lade in min första ansökan om patent på en drönare redan 2014. Jag har alltså följt med alla framsteg inom branschen ganska länge redan.

– Vi vill sikta in oss på perifera områden som oftast är ointressanta för kurirleverantörbolag. Det kan handla om skärgårdsmiljöer eller andra avlägsna trakter.
Stadsmiljöer fungerar sämre på grund av diverse flygförbud och hårdare konkurrens.

Sedan finns det också en del juridiska hinder för att affärsmodellen ska lyfta.

Hohenthal flaggar för de miljövinster som drönarna kan hämta med sig.

– Frakt med hjälp av drönare skulle kunna minska trafiksektorns klimatutsläpp eftersom drönarna är nästan utsläppsfria.

Nästa steg är att komma i gång med serieproduktionen av bolagets drönare. För det klivet behövs kapital.

– Vi ska starta en investeringsrunda och en kapitalpåfyllnad för att komma vidare. Vi siktar på att samla in ett kapital på cirka 10 miljoner euro, säger Hohenthal.