Nordens största område för batteritillverkning gror i Österbotten

Det är mycket på gång på Långskogens industriområde i närheten av flygplatsen i Vasa. Inom bara några år kommer flera fabriker på området att skeppa batterikomponenter ut i världen. Vad är läget på området i just nu?

–Det är väldigt mycket på gång. Förra året gjorde vi investeringar i bland annat infrastruktur och vattenverk på omkring 20 miljoner euro, i år blir det ungefär lika mycket till då vi färdigställer gatunätverket, kommunaltekniken och gör rör- och linjedragningar, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa och en i teamet bakom batteriindustriområdet GigaVaasa.

Själva industriområdet har en total yta på omkring 1 000 hektar där den största tomten reserverad för kemisk industri är ungefär 200 hektar. För tillfället finns fyra reserveringar för tillverkning av batterikomponenter.

Den norska batteritillverkaren Freyr Battery har reserverat 130 hektar mark för en fabrik där de ska tillverka battericeller. Utöver det här reserverade bolaget slutet av fjolåret ytterligare 50 hektar för en anläggning där de ska tillverka aktivt katodmaterial. För den här anläggningen har bolaget undertecknat ett samarbetsavtal med statliga Finlands Malmförädling enligt vilket de tillsammans ska utreda möjligheten att etablera den planerade fabriken.
En annan aktör inom batteriindustrin, Indiskägda Epsilon Advanced Materials, har reserverat en närmare 40 hektar stor industritomt för tillverkning av anodmaterial. Också de ska samarbeta med statliga Finlands Malmförädling. Förutom de här aktörerna har också Elbolaget EPV Alueverkko reserverat en cirka 40 hektar där de planerar en elstation som ska förse områdets aktörer med elektricitet .

Den senaste att ge sig in i ekvationen är brittisk-svenska Beowulf Mining som genom sitt finländska dotterbolag Grafintec planerar bygga en egen fabrik för tillverkning av anodmaterial. För det här har de reserverat 47 hektar på den del av industriområdet som ligger i Korsholms kommun.

– Just nu görs miljökonsekvensbedömningar för anläggningarna i Vasa och vi torde få in slutsatserna mot slutet av sommaren. Vi ser en otrolig aktivitet både på området och i det intresse som finns ute på marknaden. Nästan varje vecka hör nya partner som stödjer batteriinfrastrukturen av sig till oss, så det går framåt och det känns riktigt fint.

Häyry räknar med att byggstarten för Freyrs fabriker kommer att påbörjas under året, senast våren 2024. Håller den tidtabellen kommer området att ha två eller tre fabriker som producerar varor redan 2026.

– Utvecklingen kommer att ha en otrolig effekt inte bara regionalt utan också nationellt. Bakom hela projektet ligger ett långt och intensivt strategiarbete tillsammans med både ministerier och Business Finland. De industrier som håller på att växa upp på Gigavasaområdet stärker det ekosystem vi redan har i landet, till exempel i Karleby, Kotka och Harjavalta. Vi ser att allt hänger samman och att vi kan hjälpa och dra nytta av varandra.

Just nu jobbar teamet bakom GigaVaasa tillsammans med investerarna på att utveckla logistikkedjorna där bland annat ett tilläggsspår för järnvägen med en egen godsterminal ingår. Man har också utvecklat en modell för en verklig integration inom värdekedjan på området, vilket i sin tur tar bort en del av kostnadstrycket på produkterna.

– Det här gör också att miljöavtrycken blir mycket mindre. Miljöfrågorna är något vi arbetat mycket hårt med och som vi varit mycket noggranna ända från att vi gjorde upp detaljplanen. Under planläggningsfasen gjorde vi till exempel fyra olika miljökonsekvensbedömningar.

Till det här hör bland annat faktumet att de industrier som kommer att etablera sig är väldigt energiintensiva och kommer uppskattningsvis att sluka över 1000 megawatt om året. Men det här är inte den största utmaningen.

– Sett till arbetstillfällen kommer det industriområde som växer fram att ha en otrolig effekt på ekonomin, men tyvärr kommer den arbetskraft som finns i landet och regionen inte räcka till, vi måste få in kunniga arbetstagare utifrån. Samma sak såg vi då vi utvecklade det så kallade energiklustret i början av 2000-talet. I början kunde den industrin erbjuda omkring 5000 arbetstillfällen, men efter bara några år var vi uppe i mer än det dubbla. Vi får en stor del från de lokala och nationella utbildarna, men det kommer inte att räcka för att täcka behoven.