Saab befäster sin ställning i Finland

Miniatyrsystemen får en allt större betydelse inom elektronisk krigföring.

I december i fjol drog Saab nitlotten. Den finska Försvarsmakten nobbade det svenska jaktplanet Jas Gripen E och valde i stället 64 amerikanska jaktplan av typen Lockheed Martins F-35 i ett anbudsförfarande som pågick i sex år.

– Det var givetvis en stor besvikelse att vi inte vann anbudstävlingen, men en bonus är att Saab nu har befäst sin ställning i Finland. Vi har för närvarande 85 anställda i Tammerfors, Helsingfors och Åbo, säger Anders Gardberg, som är landschef och vd för Saab i Finland.

Trots att det gick snopet för Saab i anbudstävlingen om jaktplanen har bolaget en central ställning som leverantör av teknisk utrustning till det finska försvaret.

– Alla försvarsgrenar i Finland använder sig för närvarande av Saabs teknik, säger Gardberg.

Satsningar på forskning och utveckling

Saab är ingen nykomling i Finland. Bolaget landsteg i Finland för 76 år sedan under varumärket Bofors. Efter företagsarrangemang vid millennieskiftet konsoliderades en stor del av försvarsindustrin i Sverige inom Saab och det finska dotterbolaget bytte namn från Suomen Bofors till Saab Finland. Biltillverkningen separerades från moderbolaget redan 1990. I dag är Saab ett renodlat försvars- och säkerhetsföretag.

Saabs globala omsättning i fjol var 3,7 miljarder euro. Av omsättningen utgjorde 82% försvarsrelaterade produkter, medan den resterande delen är olika civila produkter för till exempel flygledning och marin trafikkontroll.

– Saab satsar cirka 18 procent av sin omsättning på forskning och utveckling för att säkerställa att företagets produkter är relevanta på lång sikt. Vissa år har andelen R&D överstigit 25 procent, säger Gardberg.

Finland har en stor betydelse inom ramen för Saabs satsningar på forskning och utveckling. Saabs fokusområde i Finland är numera inriktat på tekniska lösningar inom elektronisk krigföring.

– Finland ingår i det kluster av länder som har strategisk betydelse för Saab. Vår målsättning är att vi ska klassificeras som ett nationellt försvarsföretag, säger Gardberg.

Det kluster som Gardberg hänvisar till berör utöver Finland länder som USA, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Australien.

Vetenskapligt samarbete

I jämförelse med många andra högteknologiska bolag har forskningen en stor betydelse för Saab. Till exempel Nokia investerade i fjol endast 8 procent av sin omsättning på forskning och utveckling.

– Vi har ett samarbete med Aalto-universitetet och Statens forskningscentral VTT. Samarbetet kretsar kring nya sensorteknologiska lösningar som kan tillämpas i elektronisk krigföring, säger Gardberg.

Prislappen för det tioåriga samarbetet går lös på 20 miljoner euro. Den nuvarande finansieringen sträcker sig till 2027 och inbegriper en uppbackning av European Space Agency, European Defence Fund och Business Finland. Ett av målen med forskningen är att ta fram 20 doktorsavhandlingar med fokus på försvarsteknologi.

– Vi finansierar för närvarande 10 forskningsprojekt vid Aalto-universitetet. I sex av dessa projekt jobbar doktoranderna i huvudsak för Saab, säger Petteri Alinikula, forskningsdirektör för Saab i Finland.

Saabs samarbete med tekniska högskolor på olika håll i världen är beprövat. Motsvarande upplägg existerar också i Sverige med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Disconnecting enemies

En stor del av de diplomingenjörer som i dag jobbar för Saab i Finland har tidigare jobbat för Nokia. Efterfrågan på experter som är specialiserade på mikrovågsteknik är stor.

– Nokia körde ju länge med devisen ”Connecting people”. Vår affärsidé handlar i stället om att förmedla tankegången ”disconnecting enemies”, säger Gardberg.

Vad exakt forskningen går ut på och vad Saabs experter i Tammerfors sysslar med är förbundet med sekretess, vilket innebär att en del av vårt samtal ter sig som en skuggboxning. Intervjun görs i det forna Bilhuset i Kampen i Helsingfors.

– Vi befinner oss i ett hus som har byggts om och totalrenoverats helt och hållet. Endast stommen är densamma som tidigare. Därmed kunde vi också bygga upp ett system som avvärjer dataintrång, säger Gardberg.

Elektronisk krigföring går bland annat ut på att identifiera och störa till exempel radarsignaler eller lamslå mobilnät för överföring av information.

– Vårt specialkunnande handlar till stora delar om att konstruera tekniska övervakningssystem som kan användas till exempel i flygplan för att identifiera och skydda planen från att upptäckas med radar. Tekniken kan också användas till att störa vapensystem som kunde utgöra ett hot, säger Alinikula.

Produktion av miniatyrsystem

Alinikula illustrerar betydelsen av att minityarisera tekniska applikationer genom att ge ett handfast exempel.

– De minsta övervakningssystem som tillverkas av Saab i Finland väger endast några kilo. Och då talar vi om tekniska komponenter som tidigare upptog en hel container, säger han.

Efterfrågan på dessa högteknologiska system är mycket stor, eftersom skyddet av till exempel jaktplan och örlogsfartyg är högprioriterat. Gardberg ser stora möjligheter för framtida export av dessa system, förutsatt att de finska myndigheterna ger grönt ljus för exporten.

Varken Alinikula eller Gardberg vill ange en prislapp på de nya övervakningssystemen, men Gardberg ger en fingervisning om storleksordningen.

– Priset på ett försvarssystem kan ligga samma nivå som priset på en personbil, men det är ändå ett ganska lågt pris för att skydda en mycket dyrare lavett säger han.

Används era tekniska lösningar för närvarande i Ukraina?

– En del länder har levererat till exempel Saabs NLAW pansarvärnsmissiler till det ukrainska försvaret. Missilerna, som används för att bekämpa ryska pansarfordon, har visat sig vara mycket effektiva.