Cirkulär design tar ansvar redan i produktutvecklingsfasen

Problemen med resursslöseri, klimatutsläpp och miljöfarligt avfall är globala, men lösningarna är ofta lokala. I Jakobstadsregionen engageras näringslivet för att utveckla hållbara produktionsmodeller som kan exporteras.

I Jakobstadsregionen har utvecklingsbolaget Concordia, tillsammans med yrkeshögskolorna Novia och Centria, satsat hårt på att få med näringslivet på tåget för cirkulär ekonomi. Under de senaste åren har bolaget bland annat ordnat seminarier och besökt regionens företag för att förankra cirkulär ekonomi-tanken i det dagliga arbetet hos företagen.

– Vi har en bred tillverkande industri i området och intresset från företagen är stort. Samtidigt är näringslivet här mångfasetterat, vilket gör att det inte finns någon quick fix som passar för alla, säger Malin Fleen, projektledare för DeCiDe (Developing Circular Design), ett av Concordias fem pågående projekt kring hållbarhet och cirkulär ekonomi.
Cirkulär design tar fasta på möjligheten att redan i produktutvecklingsskedet se till att produkten kan återvinnas på ett hållbart sätt.

– Det är designen som avgör produktens klimatbelastning under hela dess livstid. Det handlar bland annat om materialval, anskaffning och slitagetålighet. Sedan behövs det också system för att samla in och återvinna produkten när den är i slutet av sin livscykel.

Börjar lokalt
Klimatutsläpp och förlusten av biologisk mångfald är globala problem som ofta diskuteras utifrån förutsättningen att världens ledare måste komma överens om riktlinjerna. I Novias nya masterutbildning i cirkulär design utgår man från de möjligheter som finns lokalt.

– Vi tänkte tvärtom och börjar där vi står. Utbildningen går på svenska i Jakobstad och riktar sig till folk från regionen. Mer lokalt än så kan det väl inte bli, säger Emma Westerlund, ansvarig för utbildningen.
Masterutbildningen sträcker sig över tre terminer och har 17 deltagare, samtliga yrkesverksamma. Inom utbildningen råder en bred definition av begreppet cirkulär design.

– Ordet design leder ofta tankarna till konkret utformning av produkter, men vi vill också arbeta med processer, tjänster och system som stöder en kretsloppsekonomi, säger Westerlund.

Fler frågor än svar
Deltagarna träffas för workshoppar ungefär en gång i månaden och från sina arbetsplatser tar de med sig konkreta problem, som de och gruppen sedan jobbar med att lösa, tillsammans med inbjudna experter. Däremellan arbetar de på egen hand med sina projekt, som genom utbildningen får en direkt kanal mellan teori och praktik.

– Samhället står inför ett stort skifte och vi behöver snabbt få ut kunskap om cirkulära processer och tankesätt. Visst behöver vi utbilda unga också, men genom att ta in personer som redan är i yrkeslivet snabbar vi upp kunskapsspridningen, förklarar Westerlund.

Masterutbildningen strävar efter att gå på djupet med problem som uppstår i omställningen från linjärt till cirkulärt. Westerlund lovar ändå inga revolutionerande uppfinningar.

– Problemen är omfattande och att planera utbildning inom problematiken är fortfarande ganska nytt och väldigt svårt. När vi löst ett problem stöter vi ständigt på nya frågeställningar, men det känns otroligt meningsfullt.

Ekonomiskt lönsamt
Ett av de företag som varit aktiva i Concordias projekt är Ekeri, som tillverkar transportlösningar för den tunga trafiken. Produkterna håller i snitt 20 år med regelbunden service. Ekeri planerar nu ett system där de köper tillbaka uttjänta släp och vagnar för att återvinna material för tillverkning av nya.

– Vår hållbarhetsstrategi utgår ifrån att våra produkter ska ha en lång livslängd. Ett exempel är våra bilskåp som håller tre gånger så lång tid som själva bilen och de kan flyttas till nästa bil när den kasseras, säger Mattias Bergström, produktionschef på Ekeri.

Ekeri har sedan några år tillbaka all sin produktion inom bolaget. Det samma gäller produktutvecklingen.

– Tidigare köpte vi väggar och golvelement av underleverantörer, men numera tillverkar vi allt själva. Det kanske blir lite dyrare på kort sikt, men det har blivit lättare att ha kontroll över alla material som används i hela produkten.
En viktig del av omställningsmodellen från linjärt till cirkulärt är att det ska vara ekonomiskt lönsamt att höra till tätklungan. De som sackar efter ska tappa konkurrensfördelar.

– Ekonomisk lönsamhet har varit ett kriterium i hela vårt hållbarhetsarbete. Ekonomi och hållbarhet går hand i hand när det görs på ett smart sätt. Dessutom ger det en imagemässig konkurrensfördel, både för oss och för våra kunder, säger Mattias Bergström.