Ukrainafinansiering med nya metoder – EU-obligationer, krigs-obligationer och ryska pengar

Debatten om Europas försvarsberedskap och hjälpen till Ukraina går het inom EU. De centrala alternativen är EU-obligationer, särskilda krigsobligationer och att beslagtagna ryska medel används som finansiering.

Debatten om gemensamma EU-obligationer har pågått sedan finanskrisen kring 2010 men stupade till en början på motstånd från finanskonservativa länder som Tyskland och Nederländerna. Även Finland förhöll sig negativt till planerna.

Coronapandemin var dock av den digniteten att EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken ECB kunde skapa ett finansinstrument för en återhämtningsfond som finansierades genom att utfärda EU-obligationer. Programmet var dock tillfälligt och skulle upphöra 2026, vilket gjorde att till exempel Tyskland kunde godkänna det.

– Det har debatterats mycket om den gemensamma skulden i EU, där motståndarna menar att EU inte får vara en finansunion där länderna finansierar varandras skulder. Samma sak skedde under pandemin men då lyckades man nå en lösning som alla medlemsländer kunde omfatta, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

EU-obligationer efterfrågas

När sedan kriget i Ukraina bröt ut i februari 2022 startade diskussionen om huruvida EU-obligationer kunde utfärdas för att finansiera Ukrainas krig mot Ryssland och öka EU:s försvarskapacitet.

Enligt en färsk artikel som publicerats av den ekonomiska nyhetsbyrån Bloomberg finns det stort intresse bland institutionella placerare för den här typen av finansieringsinstrument eftersom EU har den högsta möjliga AAA kreditrankingen, vilket exempelvis USA inte längre har. Dessutom ger den här typen av tillfälliga obligationer bättre avkastning än de statsobligationer som enskilda länder utfärdar.

– När EU i februari utfärdade obligationer för 3,3 miljarder euro som en del av pandemistödet övertecknades de mångfalt, till ett värde av 81 miljarder euro. Det var den högsta siffran någonsin i Europa. Många investerare tycker att emissionen av EU-obligationer bör bli permanent, sägs i Bloombergs artikel.

Men då vissa länder med Tyskland och Nederländerna i spetsen motsätter sig gemensamma obligationer för att finansiera försvaret, har de ökade försvarsutgifterna de två senaste åren hittills huvudsakligen hängt på medlemsländerna. Det har lett till skarpa diskussioner om vem som egentligen gör tillräckligt i den frågan.

– Objektivt sett skulle EU-obligationer vara ett bra medel att finansiera utbyggnaden av det europeiska försvaret och för att kunna hjälpa Ukraina med krigsmateriel utan att tynga de enskilda ländernas ekonomier, säger Corin.

Stort sug efter krigsmateriel

Corin påpekar att efterfrågan på krigsmateriel ökar hela tiden, vilket bland annat syns i att Saabs orderstock är tre gånger så stor som årsomsättningen och att Patrias produktion av Pasi-manskapstransportvagnar ökat rejält. Nu senast beställde Sverige över 300 vagnar till ett värde av 470 miljoner euro.

– En viktig poäng i det här sammanhanget är att en stor del av nyttan av investeringarna i försvarsindustrin skulle stanna i EU, säger Corin.

EU-kommissionen säger i sin strategi för försvarsindustrin att förutom att unionens produktion av vapen ska öka, borde europeiska länder även samarbeta mera gällande vapenköp för att få lägre priser.

– Det är också tal om att Europeiska Investeringsbanken EIB:s roll i investeringsverksamheten skulle öka. Bankens hållbarhetsregler kan dock ställa hinder i vägen då det gäller direkt finansiering av militär produktion. Men då det gäller krigsmateriel är det alltid stater som är kunderna vilket kan öppna möjligheter också för finansiering via EIB, säger Corin.

Omvandla oligarkpengar till krigsobligationer?

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har sammanlagt ungefär 300 miljarder euro i ryska tillgångar frysts. Av dem ligger 180 miljarder euro i den europeiska värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel, som äger bland annat värdepapperscentralerna i Finland och Sverige.

– Belgien har lovat att de skatteintäkter på ungefär 2,3 miljarder euro som landet fått från de beslagtagna medlen ska delas ut till Ukraina. Ett förslag som nu också debatteras på högsta politiska nivå i EU är att använda även avkastningen från oligarkpengarna till Ukrainas förmån, säger Corin.

En annan möjlighet vore att konfiskera pengarna så att de helt kunde användas till förmån för Ukraina, men i EU är man rädd för att det kan leda till legala åtgärder från Rysslands sida.

– I en intressant artikel i Financial Times i början av februari framförs som ytterligare en möjlighet att de ryska tillgångarna i stället för att konfiskeras kunde återinvesteras i ukrainska krigsobligationer. En sådan strategi kunde minska risken för att ryska stämningar skulle ha framgång, säger Corin.

Han påpekar att det finns en stor skillnad mellan direkta krigsobligationer och EU-obligationer som skulle finansiera Ukrainahjälpen.

– När investerarna köper EU-obligationer ingår ingen krigsrisk. Därför är de säkrare än krigsobligationer som direkt finansierar krig eller krigsberedskap, säger Corin.