Hur ser arbetslivet ut i framtiden och vilken är människans roll?

Niko Herlin jobbar som Futurist, d.v.s. han jobbar med framtidsfrågor och hjälper personer och organisationer att blicka framåt, s.a.s. ta hand om framtiden. Den 18.4 föreläste han om hur han ser på det framtida arbetslivet.

Framtidens arbetsliv

Konstant förändring är något vi får lov att vänja oss vid. I Finland tänker vi fortfarande långt att arbetslivet är på ett visst fixt sätt men i framtiden finns det flera olika paralleller. Framtidens arbetsliv kan man tänka i pluralis – så många människor det finns så många arbetsliv finns det också. De viktigaste kompetenserna kommer att vara

• Framtids- och förändringsfärdighet. Hur kan vi tackla de förändringar som kommer emot oss i arbetslivet
• Fantasi, nyfikenhet och iver
• Att lära sig att lära sig. Lära sig att inte stanna upp
• EQ (emotionell intelligens), samarbete och kommunikation
• Självkännedom och kritiskt tänkande. Vad kan vi, vad kan vi inte och vad vill vi?
• Uthållighet. Tålamod att göra saker men även bra att ibland bromsa lite.

Genom digitaliseringen kan vi flytta över en hel del arbetsuppgifter att skötas maskinellt och här är då maskinernas uppgift att svara för

• effektivitet
• noggrannhet
• informationsbehandling
• komplex problemlösning
• kunskapsbehandling
• logiskt resonemang

Det arbete som kan utföras effektivt är det första som AI kommer att fara iväg med. Vår roll kommer att bli att vara mera ineffektiva för att kunna skapa något nytt. Jämförelsevis behöver barn även vara uttråkade ibland för att vara kreativa. Här poängterar Niko att vi borde lära oss att koppla loss från den överdrivna effektiviteten.

Vad är Artificiell Intelligens och vad är Human Intelligens – hur fördelas arbetsuppgifter mellan människor och maskiner?

Detta gäller alla i.o.m. att vi alla har uppgifter som maskiner och AI kan sköta bättre. Artificiell Intelligens kommer inte att fara iväg med våra jobb men den som ser sig separerad från Artificiell Intelligens och inte anser sig beröras av eller behöva den kommer att vara i blåsten. Då man klarar av att utnyttja Artificiell Intelligens är man bättre rustad för framtiden. Artificiell Intelligens löser inte alla problem och är inte svaret på allting men kommer att behövas i framtidens arbete. Man kan även kalla AI för en s.k. hjälpintelligens. Det kan vara bra för var och en att se över sina arbetsuppgifter och fundera var man kan ta hjälp av AI.

I framtiden blir vi aldrig färdiga – livslångt lärande på riktigt

Framtidsfärdighet. Att ta en examen betyder inte att man är s.a.s. färdig. Vi behöver lära oss nya saker kontinuerligt eftersom vi har nya utmaningar hela tiden.

Nikos framtidsutsikter är att vi kanske inte mera har en examen, än mindre behörighet som i princip baserar sig på en examen men inte kräver vidareutveckling.

Pluralitet och diversitet

I Finland har vi ännu en väldigt homogen arbetskultur och sätt att se på arbetet. Väldigt förenklat sagt, man jobbar 8–16, utöver det skall man få extra tillägg. Att det finns olika sätt att tänka gör att alla kanske inte behöver ha samma regler. Lite tillspetsat sagt så innebär det att ”det att alla lider lika mycket är inte jämlikt”. Det ger åtminstone inte bästa resultatet.  I framtidens arbetsgemenskap kan man eventuellt ha sina egna regler som arbetstagare men alla bör känna till bestämmelserna för de gemensamma målsättningarna. Egna regler innebär inte att man plockar russinen ur kakan och inte behöver ge något, utan att man är som mest produktiv då man vet hur man levererar bäst. En enkel jämförelse är traditionellt arbete på kontor kontra distansarbete. Balansgången är inte enkel men man skulle bra kunna ha olika regler för olika personer och olika situationer. Man använder även termen arbetsuppgiftsorientering vilket innebär medarbetarens individuella önskemål, behov och preferenser kombinerade med arbetsgivarens, arbetsgemenskapen och organisationens behov. I en organisation uppfyller man en viss uppgift och därför gäller det att kompromissa från bägge sidor.

Nikos uppfattning om framtidens arbetsliv är att det är väldigt mänskligt. Man talar mycket om värderingar och meningsfullhet i arbetet. Många ställer sig frågan huruvida man vill jobba i en organisation, kan man förverkliga sina värderingar i en organisation och vilka är organisationens värderingar. Organisationen ställs allt starkare till svars för sina värderingar och därmed är det allt viktigare att hålla det man lovar. Värderingar är inte vackra ord skrivna på en hemsida utan visas genom handlingar. Detta synsätt kommer att förstärkas och värderingarna växer i vikt och definierar vilka organisationer som lyckas bättre än andra.

Spräng ledarskapet

Vår nuvarande uppbyggnad inom organisationer är väldigt gammalmodig och industriell. Dagens chefer skall organisera arbetet, få ekonomin att gå ihop, leda människor och motivera dessa samt ha egna arbetsuppgifter utöver det. Niko ser det som en omöjlig ekvation då ingen kan vara bra på alla dessa områden. Han vision är att man i framtiden behöver splittra upp ledarskap enligt område. Man har inte en chef med ett visst antal personer underställda. Man har flera chefer som är experter inom sitt område och de anställda får stöd inom det område de just då behöver.

Vet vad du vill, vad du kan och ta ansvar för ditt framtida jobb

Provocerande säger Niko att ”Varje dag är en bra dag att säga upp sig”. Med detta menar han att om man inte trivs på sitt jobb så är det bra att söka sig till något som man trivs med och är bra på. Han poängterar dock att det inte finns jobb där man alltid är nöjd och allt alltid flyter på.

Förändringsfärdighet

Under webbinariet ställdes bl.a. frågan ”Hur brukar du ställa dig till förändring?” och där blev det ganska jämt skägg bland åhörarna mellan alternativen ”Jag inspireras av nya saker och vill vara bland de första” och ”Förändring är bra förutsatt att det sker kontrollerat” vilket bra motsvarar fördelningen på den allmänna kurvan som sträcker sig över innovatör-tidig användare-tidig majoritet-sen majoritet-eftersläntrare.

Framsyn – vetenskapen om att blicka framåt – handlar inte om att kunna gissa framtiden rätt utan om att det är en utvecklingsbar färdighet som hjälper oss att lyckas oavsett hur framtiden ser ut.

Niko delar upp framtiden i tre huvudprinciper vad gäller framtidstänk och framsyn;

Det finns flera olika framtider – vi vet inte vad som kommer att hända.

Här handlar det inte om att försöka gissa rätt utan att kunna beskriva olika framtider.  Man måste kunna använda sin fantasi systematiskt (framsyn) i och med att arbetslivet är väldigt rationellt. Det finns olika nivåer av fantasi

• projicering av nuet, d.v.s. framtiden fortsätter som nu vilket är väldigt osannolikt.
• framtiden ändras och då har vi en skala som sträcker sig över önskvärd-sannolik-trolig-möjlig-absurd
• det är bra att kunna använda hela skalan eftersom det som man kanske upplever som absurt idag kan vara det normala i framtiden. T.ex. digitalisering i olika format.

Vad gäller framsyn så uppmanar Niko oss att våga fundera på helt skrattretande saker. Som han säger ”Känns det inte alls pinsamt så är det dåligt. Börjar det kännas lite pinsamt och man känner hur färgen stiger på kinderna, då skall man trycka på gasen”. Då är man på rätt väg! Man skall emellanåt kunna säga något som är så fånigt att det nästan känns obekvämt. Det är då man på riktigt talar om alternativa framtider och inte något som är en fortsättning av nuet.

Framtiden sker inte oss, vi kan forma den

Vi är alla en aktiv aktör i fråga om framtiden. Vi kan kanske inte bara genom att vilja eller genom att bestämma ändra på saker men vi måste tro att vi i synnerhet som ett kollektiv kan påverka saker. Man måste våga drömma och våga erkänna sina drömmar och vad man vill. Om man kollektivt funderar hur man vill att arbetsplatsen skall se ut kan det också bli sant.

Detta innebär naturligtvis inte att man alltid skall vilja ha mera och vara större – det är också helt OK att vara nöjd med sig själv och det man har om man verkligen är det.

Framsyn kräver uthållighet

Man kan inte bara drömma om saker och förvänta sig att det förverkligas. Världen är komplex och det finns väldigt många andra som vill samtidigt som vi, många saker påverkar varandra och allt ger inte resultat direkt. Var konsekvent och blicka framåt. Håll framtiden på agendan, den ändras också men tänk på den med jämna mellanrum. Att hoppas är inte en strategi – man måste göra saker för framtiden.

Det är viktigt att vi uppehåller en framtidstro, en optimism och tro på att vi kan göra bättre. Det goda med optimism är att det smittar av sig! Utmaningar har vi, men det finns en bättre framtid.

Förändringsfärdighet

Förändring är konstant. Förändringsfärdighet handlar om individens eller organisationens förmåga att smidigt reagera på förändringar men också om att skapa förändringar själv. Förändringar kräver ganska lång tid för att få med alla. På ett personligt plan reagerar man i stort sett på förändringar enligt förändringskurvan överraskning eller chock i en nedåtgående kurva till förnekelse, frustration, uppgivenhet och därefter uppåt genom experimenterande och beslut till en ny stabilitet (Kübler-Ross 1969). Det betyder även att reaktionerna i arbetsgemenskapen oftast ser i stort sett ut på samma sätt kollektivt, men utmaningen är att olika individer ligger olika till på kurvan i ett förändringsskede vilket gör att det kan uppstå problem inom organisationer. Alla reagerar individuellt och med olika tidsramar. De faktorer som bidrar till personens förändringsfärdighet är optimism, självkännedom, fokusering, uthållighet, social flexibilitet, tänkandets flexibilitet och mod.

Framtidens framgångsrecept

• använd fantasi
• våga drömma och agera
• träna förändring och bryt rutiner

Optimism är en förutsättning för en lyckad framtid!

Du kan se webbinariet i sin helhet som inloggad i portalen under ”Inspelade föreläsningar”