”Utrikes- och säkerhetspolitiken handlar i dag allt oftare om teknologi”

Utrikesförvaltningen stärker sin intressebevakning av teknologisk utveckling och framväxten av nya AI-innovationer.

Foto: Patrik Rastenberger

Teknologiambassadör Stefan Lindström på Utrikesministeriet darrar inte på manschetten. Han ringar in Finlands teknologiska trumfkort och förklarar hur AI påverkar utrikespolitiken. Allt detta på 90 rappa minuter medan vi dricker kaffe vid Sandvikens saluhall i Helsingfors.

Värre är det med Chat GPT:s omvärldsanalys. Chatroboten svävar på målet då TFiF ber Chat GPT beskriva den finske karriärdiplomaten och ambassadören Stefan Lindström med fem meningar. Tyvärr placerar Chat GPT Lindström som tidigare generalkonsul i Hongkong och biträdande chef på Finlands ambassad i Stockholm, trots att han aldrig har tjänstgjort på nämnda orter som diplomat. Efter några preciserande följdfrågor blir det nästan rätt till slut.

Lindström har tidigare tjänstgjort som Finlands generalkonsul i Los Angeles där han hade täta kontakter med uppstartsbolag och innovatörer i Silicon Valley. De nätverken är guld värda i hans nuvarande roll som teknologiambassadör i Helsingfors. Till Lindströms uppgifter hör att bana väg för finländska teknikbolag som vill expandera och hävda sig i den internationella konkurrensen.

– Jag föreläser på konferenser, träffar beslutsfattare, förhandlar om finansieringen av 5G-projekt, diskuterar statlig reglering med likasinnade länder och bevakar det finska affärslivets intressen på olika internationella arenor.

Nytt fokus i utrikespolitiken

Lindström har jobbat på Utrikesministeriet sedan 1997. Han anser att det har skett ett paradigmskifte i utrikespolitiska sammanhang de senaste åren.

– Teknologin står numera i centrum för så gott som all utrikes- och säkerhetspolitik. Vare sig det handlar om kinesisk hybridpåverkan, Rysslands anfallskrig i Ukraina eller drivkraften i den ekonomiska tillväxten så ser vi att teknologin och AI har en allt större betydelse.

Lindström ger ett exempel på teknikens betydelse i den ekonomiska utvecklingen.

– Numera utgör data i dess olika former cirka 90 procent av bolagens börsvärde. 1978 var samma andel endast 17 procent. Det är en enorm skillnad.

Den snabba teknologiska utvecklingen sammanfaller med en successiv nedmontering av vissa delar av den värdebaserade världsordningen, anser Lindström.

– En stor del av den utrikespolitiska agendan styrs numera av specifika sakfrågor där man bygger allianser med likasinnade länder och aktörer. Det här sker samtidigt som respekten för vissa folkrättsliga avtal om globalt handelsutbyte har eroderat. Till exempel världshandelsorganisationen WTO har till stor del förlorat sin betydelse.

Världens lyckligaste land

De här omvälvningarna har sporrat Utrikesministeriet att satsa resurser på teknologisk diplomati. Lindströms stab består tills vidare av ett team på sex personer.

– Jag säljer värderingar. Mitt viktigaste försäljningsargument är att Finland är världens lyckligaste land. Det fungerar som en åsnebrygga som leder in mig på vikten av tillit och demokrati. Du måste kunna lita på att den digitala uppkopplingen inte missbrukas för spionage eller hybridpåverkan. Det jobbar vi för.

Enligt Lindström blir teknologi och geopolitik allt oftare sammanvävda i takt med att allt fler bolag är beroende av mer avancerade halvledare eller kinesiska mineraler som behövs i tillämpningen av artificiell intelligens.

– Man kan lite tillspetsat säga att världsfreden upprätthålls av tillgången på halvledarmaterial, säger han.

Bevekelsegrunderna för utbyggnaden av AI skiftar radikalt på olika håll i världen, vilket ställer hårda krav på såväl diplomatin som teknikbolagen.

– I totalitära länder är det staten som är pådrivande i den teknologiska utvecklingen. I USA har bolagen ett stort inflytande och i Europa fäster vi stor uppmärksamhet vid etiska frågor och konsumentskydd. Det är viktigt att Finland sitter vid de bord där de etiska spelreglerna för AI görs upp.

Teknologiambassadör Stefan Lindström betonar vikten av tillit och demokrati i utbyggnaden av digitala nätverk.

Konsten att öppna dörrar

Lindström deltar regelbundet i EU:s arbetsgrupp för cyberambassadörer och har en god inblick i diskussionen kring de riktlinjer som formar spelplanen inom till exempel Internationella teleunionen (ITU), som lyder under Förenta nationerna.

– Framväxten av all teknik styrs av reglering. Utrikesministeriet kan öppna dörrar och vara en förbindande länk mellan finska teknikbolag och centrala beslutsfattare i olika länder.

Vilka är Finlands största trumfkort i den högteknologiska exporten i dag?

– Exporten av 5G- och 6G-nätverk är betydande. Sedan finns det en enorm potential i vårt kunnande kring kvantdatorer, satellitteknologi, fotonik och språkmodeller. Det finska bolaget Silo AI, som nyligen köptes upp av en amerikansk investerare, är ett bra exempel på vårt mervärde i utvecklingen av språkmodeller.

Utöver kommersiellt gångbara koncept finns det många digitaliserade statliga tjänster som vi finländare tar för givna, men som hör till ovanligheten utanför landets gränser.

– Vi borde exportera vårt kunnande kring till exempel minskatt.fi och mittkanta.fi. Bägge sajter är helt fantastiska exempel på hur man kombinerar god förvaltning med användarvänlig teknik. I USA måste man anlita en bokförare för att göra sin skattedeklaration eftersom skattesystemet är så komplicerat. Här hemma sköter jag deklarationen själv behändigt på nätet.

Svårt att rekrytera utländsk expertis

Enligt Lindström saknas det inhemskt kapital och finansiella resurser som kunde främja tillväxten av fler konkurrenskraftiga teknikbolag i Finland.

– Vi är ett kapitalfattigt land. Det finns gott om finansiärer som erbjuder startkapital, men då ett bolag når nästa steg i sin internationalisering råder det ofta brist på investerare som kunde investera över 50 miljoner euro i bolagets expansion. De finska pensionsbolagen borde investera i uppstartsbolag för att stimulera ekonomin.

Lindström identifierar också en annan bromskloss som lägger band på de finska teknikbolagens tillväxt.

– Invandring är den mest kraftfulla drivkraften för ekonomisk utveckling och innovation. Den globala konkurrensen om de bästa experterna i den teknologiska branschen är hård. De länder som lyckas skapa attraktiva miljöer och inkluderande samhällen kommer att klara sig bäst i den internationella konkurrensen om tekniskt kunnig arbetskraft.