Aktieindexfondens lätta väg till avkastning

Att investera är enligt Nordnets sparekonom Martin Paasi egentligen riktigt lätt. Välj en passivt förvaltad aktieindexfond med låga förvaltningskostnader och ha ett perspektiv på gärna flera decennier.

Martin Paasi betonar att aktiesparande alltid är långsiktigt och inte handlar om att spekulera, till skillnad från exempelvis dagshandel på börsen och lånefinansierad investeringsverksamhet.

– På samma sätt som man blir uppfostrad till att tvätta tänderna på morgonen borde man lära sig att kontinuerligt sätta undan en liten del av sina inkomster. Poängen är att det inte ska påverka det dagliga livet, säger han.

Paasi betonar betydelsen av att välja aktieindexfonder som har en förvaltningskostnad i spannet 0,00–0,4 procent.

– Rigorös akademisk forskning visar att det inte är lönsammare att betala mera för aktivt förvaltade och därmed dyrare fonder än för passivt förvaltade aktieindexfonder med låga kostnader. Här talar jag alltså inte om direkta investeringar i spekulationssyfte utan uttryckligen om långsiktigt sparande med låga månatliga summor, säger han.

Ränta på ränta
Finessen med långsiktigt sparande är att de ger ränta på ränta för varje år som går. Men ju högre förvaltningskostnaden är, desto lägre blir avkastningen på lång sikt.

– Historiskt sett avkastar aktiemarknaden i genomsnitt sju procent per år men om man betalar två procent i förvaltningsarvode får man i stället en årlig avkastning på fem procent. Då man tar med begreppet ränta på ränta i ekvationen äter förvaltningsavgiften faktiskt upp hälften av avkastningen räknat på 30 år, säger Paasi.

Han konstaterar att ett månadssparande i aktieindexfonder inte är svårt; man betalar in en viss summa till fonden varje månad i form av en normal banktransaktion. En typisk indexfond kan exempelvis spegla bolagen som ingår i OMXH25.

– Sparandet handlar inte om att bli miljonär eller att kunna köpa fina bilar, utan om att skaffa sig flera valmöjligheter i livet. Det bästa är att det är demokratiskt eftersom alla kan spara enligt sina egna ekonomiska förutsättningar. Kort sagt borde var och en av oss sätta 3–5 procent av nettoinkomsten i kostnadseffektiva indexfonder på längre sikt. Genom långsiktighet får man garanterat den draghjälp som behövs längre fram i livet, säger Paasi.

Warren Buffet slog vad
Paasi berättar att världens kanske mest kända fondförvaltare Warren Buffet slog vad om en miljon dollar år 2007 att en amerikansk aktieindexfond med låga avgifter skulle ha en bättre avkastning efter tio år än fem olika hedge-fonder.

– Och Warren Buffet fick rätt, säger Paasi.

Han berättar att han själv är ett gott exempel på hur man inte ska göra.

– Jag har studerat finansiell ekonomi men insåg inte den enkla sanningen om långsiktigt, pietetsfullt sparande förrän vid 40-årsåldern. Nu har jag tjatat om det på Nordnet i åtta år. Min roll i företaget är uttryckligen att hålla privatplacerarnas sida i allt jag säger och gör, säger han.

För finländarna har Paasi blivit känd framför allt genom podcasten Rahapodi som behandlar ekonomi, sparande och placeringar och som i dag har ungefär 400 000 lyssnare.

– Vi är ingen marknadsföringskanal utan producerar oberoende innehåll utan att använda en massa akronymer för att verka intelligenta. Det viktiga är att lyssnarna förstår vad vi säger. Någonting har vi gjort rätt eftersom vi har 400 000 lyssningar i månaden och vann podtävlingen Audioland Awards klass för businesspoddar i våras, säger han.

I stället för pensionavgifter
Något om betydelsen av långsiktighet visas av att man för 5 000 euro kan köpa en genomsnittlig finländsk pensionspott åt ett nyfött barn, utgående från att fondens årliga avkastning är 7 procent och förvaltningskostnaden kring 0,2 procent.

– Hårdraget kunde sägas att det finländska pensionssystemet, som i dag kostar ungefär en fjärdedel av alla finländares lön, kunde ersättas genom att det för varje nyfött barn i Finland görs en investering på 5 000 euro. Då kommer man upp till samma kalkylerade pensionspott på 350 000 euro som det finländska pensionssystemet baserar sig på, säger Paasi som ett tips till far- och morföräldrar.

Hur går det med hela fondmarknaden med tanke på dagsläget i världen?
– Fast det ser svagt ut för tillfället är det ett faktium att ingen på långsikt har lyckats skapa mervärde genom att försöka taima marknaden. Genom att månadsspara blir tidpunkten för starten aldrig helt rätt men inte heller helt fel, säger Paasi.

Om man börjar spara i lite äldre ålder kan man sätta in större summor och, som Paasi uttrycker det, försöka springa fast sitt yngre jag.

– Det är givetvis ok att köpa aktier direkt men i slutändan är aktieindexfonder för de flesta människor troligen effektivare och framför allt betydligt enklare än behöva läsa på om olika företag, säger Paasi.

Kort om aktiefonder:

• Aktieindexfonder är passivt förvaltade fonder som följer ett visst aktieindex och investerar i de bolag som ingår i indexet i proportion till deras andel. Eftersom förvaltaren av en indexfond inte gissar vilka aktier kunde avkasta bättre än andra, utan enbart köper och säljer aktier i de bolag som ingår i indexet, har fonderna en låg förvaltningsavgift.

• I aktivt förvaltade fonder är fondförvaltarnas jobb att försöka välja aktier som sammantaget ska prestera bättre än ett visst index. Det syns också i förvaltningskostnaderna som ligger i spannet 1–2 procent jämför med indexfondernas förvaltningsavgift på normalt 0,2 – 0,4 procent.

Text och foto: Bo Ingves