Andelen kvinnor ökar sakta men säkert i styrelserna

Enligt Centralhandelskammarens färska kvinnoledaröversikt i juli har andelen kvinnliga styrelseledamöter i år stigit med två procent till i genomsnitt 33 procent jämfört med läget ett år tidigare.

Framför allt i mindre börsbolag finns finns dock ännu mycket att göra för att nå målsättningarna i det kommande EU-direktivet gällande könskvotering i börsbolagens styrelser. Enligt direktivet ska minst 40 procent av de oberoende styrelseledamöterna i börsnoterade i EU bolag med över 250 anställda representera minoritetskönet sommaren 2026.

Biträdande professor Emilia Vähämaa vid Svenska handelshögskolan betonar direktivets betydelse eftersom styrelsen är ryggraden i ett företags verksamhet.

– Styrelsen fastställer företagets verksamhetsprinciper och strategiska målsättningar och akademisk forskning visar att företag med en mångsidig styrelsesammansättning i genomsnitt klarar sig bättre än andra företag. Därför ligger det i företagens intresse att främja jämställdhet mellan könen i styrelserna, säger hon.

Samhällsvärderingarna förändras

Vähämaa är en av forskarna bakom rapporten Listayhtiöiden hallitus- ja johtoryhmätehtävät: Naisten urakehityksen haasteet (Styrelse- och ledningsgruppspositioner i börsnoterade företag: Utmaningarna för kvinnors karriärutveckling ) som publicerades i februari i samarbete mellan Hanken och konsultföretaget KPMG.
Hon säger att det första steget företagen kan ta för att skapa en förändring är att ifrågasätta och utvärdera sina rekryteringsprocesser och göra dem mer systematiska gällande vilken kompetens som behövs och hur kandidaterna utvärderas.

– Det gäller också att se till att det finns ett tillräckligt stort kandidaturval och att gruppen som rekryterar inte är för homogen. Människor tenderar att anställa likadana personer som en själv, säger Vähämaa.

Enligt Vähämaa visar forskningen att företagets bransch i sig kan vara ett stort hinder för kvinnor att ta sig in i börsbolagens ledning och styrelse.

– Metall- och skogsindustrin är exempel på mansdominerade branscher där majoriteten av de som sitter i ledningen är män. Ingen tycker väl att det är optimalt med kvotering, men det kommande EU-direktivet om könskvoter kan vara nödvändigt för att skapa förändring i traditionella branscher. Det finns också hopp om att inte bara jämställdheten utan även mångfalden överlag ökar i bolagen då styrelsen och ledningen får vidgade vyer, säger Vähämaa.

Hon tror att man överlag kommer att se en mycket större mångfald i börsbolagsstyrelserna i framtiden.

– Attityderna och värderingarna i samhället gör att företagen i allt högre grad har börjat fästa uppmärksamhet vid kvinnornas roll i ledningen. Bolagen är mer medvetna om all den nytta som mångfald skapar, säger Vähämaa.

Rekryteringsgruppens sammansättning viktig

Centralhandelskammaren (CHK) jämförde i mars 2023 andelen kvinnor i styrelserna för de största börsnoterade bolagen internationellt. Före Finland låg Frankrike, Italien, Nederländerna, Danmark, Belgien och Tyskland. Även EES-länderna Island och Norge, de enda nordiska länderna som infört könskvotering redan tidigare, ligger före Finland.

– Av dessa länder är det bara Finland och Sverige som har uppnått en hög andel kvinnor enbart genom självreglering inom näringslivet och genom initiativ från företagens sida, säger Ville Kajala, ledande sakkunnig på CHK.

Centralhandelskammarens färska kvinnoledaröversikt från juli visar att i genomsnitt var tredje styrelseledamot i de finländska börsbolagen är kvinnor. Andelen ökade med två procent jämfört med året innan, men samtidigt är det en klar skillnad mellan de stora börsbolagen (large cap), som har en andel på i genomsnitt 37 procent, och de små börsbolagen (small cap) med en andel på 28 procent.

– Det positiva är i alla fall att antalet kvinnliga styrelseledamöter igen har börjat växa i börsbolag med ett mindre marknadsvärde efter flera år av stagnation. Av de företag som omfattas av det kommande EU-direktivet fyller två tredjedelar redan kravet på en andel om minst 40 procent kvinnor i styrelsen, säger Kajala.

Han berättar att antalet styrelser med enbart manliga ledamöter har minskat kraftigt de senaste åren jämfört med läget 2011, då CHK första gången publicerade sin kvinnoledaröversikt. I dag saknar endast två mindre börsbolag kvinnlig representation.

– Antalet kvinnor i styrelserna är störst i de företag där minst en kvinnlig medlem ingår i rekryteringsgruppen. Av de styrelseledamöter som rekryterats i år i börsbolagen är 44 procent kvinnor jämfört med 35 procent i fjol.

I undersökningen ingick för första gången också First North-noterade mindre bolag i vilka kvinnornas andel i styrelserna är i genomsnitt 25 procent, säger Kajala.