Arkitekturstuderande vill främja lokal byggkonst i Ghana

I Otnäs ligger dimman tät bland husen, februariförmiddagen är grå, kall och den isande vinden smyger sig in under vinterjackan. Det känns som om solen aldrig gått upp den här mörka vinterdagen. Inne i verkstaden vid Aalto-universitet har dagen ändå andra färger.

Doften av spån möter oss, musik strömmar ur högtalarna i taket och det hörs ett sorl från bakre delen av den varma och upplysta salen. Det är här som Janina Hedström, studerande inom arkitektur, utformat sitt diplomarbete, som hon blev premierad för med stipendiet för Hållbar framtid. I diplomarbetet undersöker hon möjligheterna med det hållbara och snabbväxande byggmaterialet bambu. Ett material som är koldioxidnegativt och som har oändligt med potential i Asien, Afrika och Sydamerika.

– Att få lära mig av olika miljöer och kulturer känns viktigt, och hållbarhet handlar både om miljömässig och social hållbarhet, säger Janina som studerar hållbar arkitektur och humanitärt samhällsengagemang inom arkitektur på Aalto-universitet.

Västerländska material som betong präglar byggindustrin i Ghana

I staden Kumasi i Ghana är utvecklingen inom byggindustrin i konflikt med de tillgängliga naturmaterialen och den traditionella byggkonsten, förklarar Janina. På grund av den ekonomiska tillväxten och det eurocentriska influenserna, har import och exploatering av material som betong för konstruktion, blivit den nya verkligheten. Samtidigt som traditionella byggkunskaper och lokala material fallit i glömska.

– Vad jag önskar är att främja användningen av tillgängliga och hållbara byggmaterial som bambu i lokalsamhället. Och i ett större sammanhang bygga med bambu hållbart, i afrikansk kontext.

Hon har tagit fram en renoveringsplan för en förfallen skola byggd i bambu i Fumesua-samhället Kumasi i Ghana, som hon kommer att förverkliga på plats i samarbete med ett lokalt universitet i Ghana.

– Vi använder oss av lokala experter och lokalsamhället i skolrenoveringsprojektet.

Byggmaterialens superhjälte – bambu

Janina visar upp några av sina materialtester gjorda av bambu i verkstaden och vi båda förundrar oss över det lätta materialets styrka. Forskning visar att bambuns förhållande mellan hållfasthet och vikt är bättre än det för stål och virke. Och vissa typer av bambu har lika hög tryckhållfasthet som betong. Bambu har ytterligare en flexibilitet som skyddar mot jordbävning.

– I Norden ser vi en övergång från betong till trä, men bambu är en mer förnybar resurs än trä.

Bambu kan skördas inom tre år efter plantering, till skillnad från trä som tar årtionden. Bambu växer också upp igen utan att behöva planteras om och är koldioxidnegativt.

– Svagheterna med bambu är ändå att virket måste behandlas innan användning för att inte locka till sig insekter och svamp. Det lämpar sig inte heller för alla klimat, som exempelvis de nordiska.

Inom kort får Janina ytterligare fördjupa sig i materialanvändningen på plats i Ghana och under året se hur renoveringsplanen för bambuskolan tar form.

Önskan om ett betydelsefullt arbete där gränser suddas ut

Tankarna kring sin framtid, är många för Janina. Med en smoothie i den ena handen och ritningar i den andra vänder hon huvudet på sned och funderar. 26-år gammal, med snart avklarade magisterstudier önskar hon att i framtiden få arbeta med hållbarhet, med olika slags människor, olika kulturer och kanske för en icke-statlig organisation. En framtid och karriär i Finland är inte given.

– Det viktigaste är ett betydelsefullt arbete, som både är ekologiskt och socialt hållbart.

Väl ute i den gråa kalla dimman igen som ligger som ett kallt täcke över universitetsbyggnaderna i Otnäs, går tankarna till Fumesua-samhället i Ghana och potentialen med bambu. Hur diplomarbetet kommer att påverka Janinas karriärval och ifall jag kommer att få läsa om henne och hennes konstruktioner i framtiden. Sakta överröstas mina tankar av sorlet av ett människohav som väller emot mig vid rulltrapporna, tills jag slukas av tunnelbanan.

Om stipendiet Hållbar framtid och diplomarbetet

• Stipendiet Hållbar framtid delas ut till en studerande, inom teknisk eller matematiskt-naturvetenskaplig utbildning, för ett oavlönat diplomarbete/pro gradu-avhandling som berör hållbarhet. Enligt donatorn Martin Pacius önskan delas stipendiet ur hans minnesfond till en studerande vid Aalto-universitetet.
• Arkitektstuderande Janina Hedström vid Aalto universitetets Högskola för Konst, Design och Arkitektur, är den första att motta stipendiet. I sitt diplomarbete undersöker hon möjligheterna med byggmaterialet bambu.
• Bambu används för byggen i mer än femtio länder världen över, däribland Ghana. Materialet används också för tillverkning av papper och textiler.
• De bambusorter som används i byggen kan inte växa i nordiskt klimat. Att importera bambu för konstruktion till Finland vore ohållbart på grund av transporten.