Chefen måste kunna förklara varför du behövs

Dåligt ledarskap och usel kommunikation driver många arbetstagare på flykten eller får dem att snegla på platsannonser i förtid. Kaisa Majava, ledande konsult på kommunikationsbyrån Tekir, berättar hur du som chef kan motverka utvecklingen.

”Väldigt många uppger dåligt ledarskap som en bidragande orsak till att de säger upp sig och söker sig vidare i arbetslivet. Det visar flera enkäter med sakkunniga på olika arbetsplatser.

Utöver dåligt ledarskap meddelar en stor del av löntagarna att det ofta brister i kommunikationen på arbetsplatsen. Usel kommunikation föder situationer där de anställda inte känner sig delaktiga, involverade och uppskattade på jobbet. Det är viktigt att cheferna är bra på att kommunicera med sina medarbetare. Det bästa sättet att förebygga kriser och missnöje är att främja den interna kommunikationen på jobbet.

En av chefens främsta uppgifter är att sätta ord på mål och mening på arbetsplatsen, säger Kaisa Majava, konsult på kommunikationsbyrån Tekir.

Som jag ser det är en av chefens viktigaste uppgifter att förklara varför just ditt jobb behövs och hur dina arbetsinsatser hör ihop med den helhet som arbetsgivaren svarar för. Den här diskussionen behövs eftersom den lägger grunden för känslan att det egna jobbet är meningsfullt.

Utöver det här borde cheferna bygga upp en samhörighet och vi-anda som fungerar som bränsle för arbetsglädjen på jobbet. I den här gemenskapen ingår känslan att vi är ett team som delar samma värdegrund och strävar mot samma mål.

Sedan finns det en massa praktisk kommunikation som behövs för att hela kollegiet ska vara införstått med det som är på gång på arbetsplatsen. Chefen har en viktig funktion som förmedlare av information från ledningen till verkstadsgolvet och vice versa. Det är viktigt att skapa en atmosfär där de anställda upplever att de hör till ett sammanhang där det känns roligt och meningsfullt att jobba.

Förstås är det också så att många jobb innehåller rutiner som ibland kan kännas meningslösa eller frustrerande. Löntagaren har också ett ansvar att leda sig själv och lära sig hantera den här känslan bland annat genom att prioritera viktigare arbetsuppgifter i det dagliga jobbet.

Chefen kan i sin tur ge de dagliga rutinerna ett lyft genom att förankra jobbet i de strategiska mål som formar verksamheten. Egentligen handlar det här om konsten att svara på frågor som ”varför jobbar vi här?” eller ”vad innebär det här i vårt dagliga arbete?”

För att man ska må bra på jobbet är det viktigt att man känner sig trygg och att det existerar ett inbördes förtroende på arbetsplatsen. Det förutsätter oftast att chefen sätter sig själv på spel och skapar en atmosfär som präglas av öppenhet där det också går att tala om problem på jobbet i en konstruktiv anda. En chef som är öppen, empatisk och förutsägbar är lätt att tala med. Öppenheten, tilliten och gemenskapen är viktiga hörnstenar i välbefinnandet på jobbet.

Ibland påstås det att den ökända management-by-perkele-kulturen lever och mår bra i det finska arbetslivet fortfarande. Jag tror inte på det. Den kulturen är på utdöende. Lomhörd ordergivning är inget vinnande koncept, oavsett vilken bransch vi talar om.

Coronapandemin har ändrat på vårt sätt att jobba. Allt fler arbetsgivare tillåter nu att de anställda alternerar mellan distansjobb och arbete på kontoret. Det här ställer större krav på innebörden av självledarskap och tanken att de anställda är självgående. Den nya arbetskulturen är samtidigt dåliga nyheter för auktoritära, hierarkiskt funtade chefer som älskar att detaljstyra och flåsa i nacken. Nu måste dessa chefer lita på att jobbet blir gjort även på distans.

Det finns inte en schablon för hur vi kommer att jobba efter pandemin. Alla arbetsplatser är olika och har olika arbetskulturer. Det återstår att se om distansjobbet vinner insteg. Arbetet är inte en plats där man vistas utan en gemenskap där man gör saker tillsammans.”