Expert: Klimatförändringen försvårar detaljplaneringen i städerna

Klimatförändringen ställer tuffare krav på stadsplaneringen. Nu gäller det att gardera sig för översvämningar, spöregn och extremväder, varnar Finnish Consulting Group.

För direktör Jan Tvrdy på Finnish Consulting Group (FCG) är klimatförändringen inte något som försiggår någon annanstans på betryggande avstånd från den finska vardagen. Han har jobbat i flera års tid med att hjälpa finländska kommuner så att de får fason på sin klimatanpassning i detaljplaneringen.

– Ju mer klimatförändringen framskrider, desto viktigare blir det att förbereda sig på den förhöjda risken för översvämningar, högt vattenstånd, varmare temperaturer och tuffare vindförhållanden, säger Jan Tvrdy, direktör med ansvar för stadsplanering vid FCG.

Till exempel hanteringen av dagvatten är något som kommunerna måste fästa större uppmärksamhet vid än tidigare. Då regnmängderna ökar stadigt blir det allt större volymer dagvatten som strömmar genom existerande avloppsrör och dagvattenbrunnar.

– Den ökade nederbörden innebär att vi måste utöka mängden gröna ytor med växtlighet i stadsmiljön som motvikt till all asfalt och betong. På det här sättet kan vattnet absorberas av jordmånen, vilket avlastar dagvattensystemet och balanserar vattnets kretslopp, säger Tvrdy.

Arkitekter ställs inför nya krav

FCG använder sig bland annat av tredimensionell modellering och olika AI-baserade prognoser för att kunna förutse klimatförändringens inverkan på den urbana miljön. Till FCG:s kundkrets hör främst kommuner som saknar personella resurser att själva göra konsultutredningar om behovet av klimatanpassning. FCG ägs helt och hållet av Kommunförbundet.

– Att göra upp kommunala detaljplaner för nya bostadsområden har blivit lite svårare och mer tidskrävande än tidigare. Det behövs ett nytt klimatrelaterat  specialkunnande när nya stadsdelar ska planeras och byggas.

Enligt Tvrdy har de finska kommunerna en relativt god beredskap att hantera större mängder dagvatten än tidigare. Förståelsen för behovet av att bredda dimensioneringen av dagvattenrören, avloppen och brunnarna är likaså hyfsad. Tvrdy ser däremot brister i kommunernas förmåga att värja sig mot tilltagande hårda vindar, värmeböljor och andra typer av
extremväder.

– Arkitekterna måste lära sig hur naturen fungerar och greppa vilka mekanismer som påverkar den byggda miljön när klimatet förändras. Det blir säkert mer fokus på natur- och klimatvetenskap framöver för dem som jobbar som arkitekter eller är specialiserade på stadsplanering.

Blåsigare och fuktigare väder

Tvrdy nämner bland annat den förhöjda luftfuktigheten och dess inverkan på byggnader och infrastrukturen i urbana miljöer.

– Jag tror att vi kommer att se en stor övergång till användningen av trämaterial inom byggnadsindustrin inom en snar framtid. Det behövs fler hus som andas och inte är lika utsatta för problem med inomhusluften.

Tvrdy varnar för det ökade antalet stormar och häftiga vindbyar, vilket kommer att ställa tuffare krav på planeringen av stadsstrukturen.

– Det kan vara klokt att undvika anläggningen av långa gator som är mer utsatta för starka vindar. Den klassiska rutstaden, som har tillämpats i de flesta finska städer, är problematisk då vi ska övergå till ett klimatanpassat byggande.

Hur ser du på betydelsen av att bygga tätt och högt för att minimera städernas klimatpåverkan?
– Det gäller att hitta en rätt balans. Om vi bygger alltför tätt blir det svårare att reservera plats för grönområden, parker och skogsdungar som är viktiga med tanke på klimatanpassningen, absorberingen av större vattenmängder och trädens förmåga att binda kol.

Trots att det finns djupt rotade traditioner av att satsa på småskaligt och fukttåligt byggande i Nordnorge, Skottland och Island anser Tvrdy att de nordliga förebilderna leder oss vilse.

– Det är en sak att rusta sig för riklig nederbörd och en annan sak att förbereda sig på extrema skyfall och intensiva stormbyar. De extrema skyfallen blir vanligare på grund av klimatförändringen. Störtregnen och översvämningarna i Sydeuropa och Hong Kong i somras ger en fingervisning om hur illa det kan gå.

Kan dessa händelseförlopp bli verklighet också i Finland?
– Jag tror att risken är större för att vi drabbas av långvarig torka och åtföljande skogsbränder som slår till mot rekreations- och grönområden i anslutning till städer.