Finskt teknikkunnande

09.06.2023

Finland och teknik, det har alltid passat bra ihop – det är inom marknadsföringen vi halkar efter. Detta hör till klyschorna som alltfort håller sträck. Men tekniken, den har alltid legat oss i blodet, vill jag påstå.

Alltid? Spola tillbaka till 1500-talet. Då var efterfrågan stor på skogsfinskt kunnande, närmare bestämt i Värmland – dit den tidens konsulter for och förvandlades till expatar. Svedjebruk var man baddare på här i öst. Tjärbränning sysslade redan de gamla grekerna med, men tjära blev Finlands främsta export på 1700-talet. Teknikkunnande fanns traditionellt även inom VVS-branschen, om man får säga det så: rökbastun och rökpörten var väldigt energisnåla på sin tid.

Under 1800-talet utvecklades det finska kunnandet till nya höjder, och exporterades till kejsardömets mindre utvecklade områden i österled. Via en relativt hög utbildningsnivå, luthersk arbetsmoral och täta kontakter med Tyskland hade Finland en expertisnivå som vida översteg den ryska och ukrainska. Båtbyggarkunskapen nådde också långt; via bondeseglationen byggdes skutor inte minst i Åboland och på Åland.

Den som studerar böckerna i serien Finlandssvenska tekniker märker att både rent ingenjörskunnande och ledarskap var en ofta anlitad exportvara kring Svarta havet och Kaspiska havet. Vid det här laget, efter Rysslands anfall, är hamnen i Mariupol inte längre i gott skick – men den är planerad, projekterad och förverkligad med finskt teknikkunnande, av Frans Edvard Edelheim. Denne ingenjör var ingalunda ensam om finskt teknikkunnande i kejsardömet.

Under självständighetstiden breddades kunskapsområdet. Det skogsfinska blev mer pappersinriktat, och åtminstone rudimentära kunskaper i marknadsföring och försäljning tarvades. Nästa skjuts kom av krigsskadeståndet, som breddade kunskapen inom metallindustrin. Snart nog ledde den allmänna nyfikenheten in Finland i IT-världen, där det rentav skulle byggas egna datorer (Mikro-Mikko).

Utan ivern att bygga på och skapa nytt hade det aldrig funnits förutsättningar för Nokia, Linux, MySQL, Angry Birds, Supercell eller Supermetrics. Jag hävdar att framgångarna oavsett århundrade har byggt på samma grundfaktorer – luthersk arbetsmoral och etik, god utbildning, ögonen öppna mot väster, talkoanda och allemansrätt.
De utgör en god huvudgärd att bygga på också framgent.

Liknande artiklar

16.05.2024

Regeringens nya giv gör livet surt för tekniskt utbildade invandrare

14.05.2024

Lystring kvinnor – missa inte AI-tåget!

07.05.2024

Stort intresse för utbytesstudier