Hon motarbetar resistens mot antibiotika

15.06.2022

Den utbredda förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika utgör ett allt större hot mot sjuk- och hälsovården på olika håll i världen, uppger världshälsoorganisationen WHO.

Forskaren Windi Muziasari har ett världsomfattande uppdrag. Hon hjälper en lång rad olika beslutsfattare att få bukt med spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

I fjol premierades Muziasari med andra pris i en tävling som utsåg årets unga forskarföretagare i Finland. Nu leder hon bolaget Resistomap som har specialiserat sig på laboratorieanalyser som i sin tur hjälper myndigheter, sjukhus och företag att komma de resistenta bakterierna på spåren.

– Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier brukar ofta kallas för den tysta pandemin eftersom pandemin sprider sig i det fördolda och under tystnad. Trots det drabbar de resistenta bakterierna allt fler människor med allvarliga sjukdomsförlopp som följd, säger Windi Muziasari.

Tiotusentals dödsfall i Europa
Cirka 33 000 personer dör varje år i Europa i infektioner som inte längre kan botas med antibiotika, meddelar Institutet för hälsa och välfärd. Antibiotikaresistensen kan leda till att allt fler patienter dör av lunginflammation eller av infektioner.

– De flesta operationer på sjukhus förutsätter antibiotika. Om det kryllar av bakterier som är resistenta mot antibiotika blir det allt svårare att förhindra infektioner efter ett kirurgiskt ingrepp. Vår sjuk- och hälsovård är allvarligt hotad av det här problemet, säger Muziasari.

WHO har identifierat 12 så kallade bakteriefamiljer som utgör en stor risk för den globala hälsosituationen på grund av resistens mot antibiotika.

På listan finns bland annat sjukhusbakterier som orsakar största delen av alla kliniska infektioner bland människor med nedsatt immunförsvar. WHO namnger bland annat den multiresistenta bakterien pseudomonas aeruginosa som ett av de största hoten mot världshälsan. Bakterien kan till exempel orsaka lunginflammation, blodförgiftning eller endokardit som är en livshotande inflammation i den hinna som täcker insidan av hjärtats kamrar.

Vad beror det på att vi allt oftare stöter på antibiotikaresistenta bakterier?
– Vi använder alltför mycket antibiotika på lösa och godtyckliga grunder och så brister det ofta i avfallshanteringen eller sanitetsförhållandena, vilket gynnar framväxten av de resistenta, sjukdomsframkallande bakterierna.

Att åtgärda problemet med hjälp av nya medicinska preparat är inte en lösning på kort sikt.

– Det tar oftast tiotals år att utveckla nya mediciner som ersätter sådan antibiotika som inte biter på resistenta bakterier. Det finns ingen snabb patentlösning på det här problemet. Den effektivaste lösningen är att minska på användningen av antibiotika och se över utsläppen till miljön.

Problemet störst i utvecklingsländer
Åtminstone de nordiska länderna, Nederländerna, Storbritannien och Kina har tack vare medvetna åtgärdsprogram lyckats minska på användningen av antibiotika för att mota olle i grind, men på övrigt håll i världen kan situationen till stora delar vara kritisk.

– Det här är framför allt ett problem som drabbar låginkomstländer som använder sig av billiga varianter av antibiotika och därtill har bristfällig avloppsrening och dålig sophantering, säger Muziasari.

Trots att Norden är ett föredöme i hanteringen av antibiotika i hälso- och sjukvården håller den nordiska läkemedelsindustrins praxis inte alltid för en kritisk granskning.

– Det finns svenska farmaceutiska bolag som har utlokaliserat sin produktion till Indien där fabrikerna orsakar utsläpp av avloppsvatten som innehåller antibiotika. De här utsläppen förvärrar problemet med resistenta bakterier ytterligare.

Stor efterfrågan på analyser
Vi träffas i Resistomaps laboratorium i Vik i östra Helsingfors där Windy Muziasaris team är i färd med att analysera jord- och vattenprover från olika delar av världen.

– Laboratorieanalyserna bygger på molekylgenetik och mikrobiologisk teknik som sedan följs av en omfattande hantering av data, säger Muziasari.

Resistomap har hittills analyserat över 5000 prover från 34 länder. Intresset för bolagets tjänster är stort. Cirka 60 procent av Resistomaps omsättning är nu knuten till försäljningen av tjänster i Storbritannien.

– Vi hjälper de brittiska myndigheterna att identifiera sådana geografiska regioner som betraktas som akuta problemområden där förekomsten av resistenta bakterier är hög.

En kontrollerad hantering av antibiotika inom lantbruket och djurhushållningen är också något som Resistomaps jobbar med i flera olika länder.

– Vår ambition är att bygga upp en global databas som kunde hjälpa oss att identifiera de länder och regioner som är värst drabbade av resistenta bakterier. Då vore det lättare att gå in för riktade åtgärder i dessa regioner. Men för att bygga upp en sådan databas behövs extern finansiering.

Enligt Windi Muziasari behövs kampanjer som medvetandegör den stora allmänheten att nästa pandemi kan orsakas av antibiotikaresistenta bakterier. Det gäller att piska upp en krismedvetenhet, anser hon.

– Jag pendlar mellan två motpoler i mitt entreprenörskap. Å ena sidan är det våra kunder i Europa och Nordamerika som står för merparten av kassaflödet, men å andra sidan brinner jag för att hitta lösningar som bromsar spridningen av resistenta bakterier i utvecklingsländer där det inte finns några stora inkomster att hämta.

 

Windi Muziasari

  • Grundare och verkställande direktör för bolaget Resistomap som har specialiserat sig på spårningen av antibiotikaresistenta bakterier
  • Född och uppvuxen i Indonesien. Har bott i Finland sedan 2010
  • Doktorerade i mikrobiologi vid Helsingfors universitet 2016
  • Har jobbat som forskare i Indonesien, Sydkorea, Japan, USA, Norge, Danmark och Finland
  • Vann andra pris i Kaute-stiftelsens tävling Årets unga forskarföretagare 2021
  • Passion: Att hjälpa befolkningen i låginkomstländer att få bukt med antibiotikaresistenta bakterier

Liknande artiklar

06.07.2022

Egentliga Finland satsar på cirkulär ekonomi

29.06.2022

Uppdrag: Återvinna plastavfall och rena havet

10.06.2022

Donation på 40 000 euro till forskning i teknik