Kommande ändringar i lagstiftningen gällande utkomstskyddet för arbetslösa

04.07.2023

Nedan en sammanställning som arbetslöshetskassan KOKO har gjort om kommande lagändringar baserat på regeringsprogrammet som påverkar utkomstskyddet för arbetslösa.

Längst ner hittar du en länk till en jämförelse av den nuvarande situationen och de kommande förändringarna. Nedskärningarna enligt regeringsprogrammet skall träda i kraft redan år 2024. Tidschemat och detaljerna kommer dock att preciseras an efter att beredningen fortskrider.

Kassan informerar närmare allt efter att uppgifterna preciseras.

Nivån på utkomstskyddet för arbetslösa sjunker efter två månader

I regeringsprogrammet har avtalats om att utkomstskyddet för arbetslösa sjunker

  • till 80 procent från den ursprungliga nivån efter åtta veckor av arbetslöshet (cirka två månader), och
  • till 75 procent från den ursprungliga nivån efter 34 veckor av arbetslöshet (cirka åtta månader).

För närvarande finns det ingen gradering i utkomstskyddet för arbetslösa och nivån är densamma under hela den inkomstrelaterade dagpenningens maximitid.

Folkpensionsindexet fryses

I regeringsprogrammet har avtalats om att folkpensionsindexet fryses. Detta innebär att understödet inte höjs då konsumentpriserna stiger. Storleken på nedskärningen beror på hur mycket priserna stiger. År 2022 steg folkpensionsindexet med totalt 8 procent på grund av förhöjningar i konsumentpriserna. När det gäller den inkomstrelaterade dagpenningen inverkar lönen delvis på vilken effekt indexfrysningen har eftersom indexhöjningen påverkar dagpenningens beräkningsformel på många sätt. Frysningen av folkpensionsindexet påverkar den inkomstrelaterade dagpenningens nivå för alla förmånstagare.

Barntilläggen slopas

I regeringsprogrammet har avtalats om att barntilläggen inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas. I dag varierar barntilläggen mellan 150 euro och 285 euro i månaden. I fjol fick omkring en tredjedel av dem som fick inkomstrelaterad dagpenning barntillägg.

Arbetsinkomsternas skyddsdel på 300 euro slopas

I regeringsprogrammet har avtalats om att arbetsinkomsternas skyddsdel slopas. För närvarande kan den som får utkomstskydd för arbetslösa tjäna 300 euro i lön eller företagsinkomster utan att detta påverkar dagpenningen.

I fjol fick 39 procent av de personer som lyfte inkomstrelaterad dagpenning dagpenning för partiellt arbete. För den del som överstiger skyddsdelen på 300 euro minskar lönen utkomstskyddet för arbetslösa med 50 cent per euro. Ändringen innebär alltså att förmånen för dem som har arbetsinkomster i detta fall minskas med högst 150 euro i månaden.

Arbetstagaren ska arbeta ett år för att få inkomstrelaterad dagpenning

I regeringsprogrammet har avtalats om att längden på arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning fördubblas. I dag kan arbetstagaren få inkomstrelaterad dagpenning efter ett halvårs arbete. I framtiden krävs att arbetstagaren arbetar ett år.

Ändringen påverkar personer som är i början av sin karriär, personer som har en osammanhängande karriär och som har svårt att hitta fast anställning. Arbetsvillkoret har tidigare förkortats från tio till åtta månader och senare till sex månader.

I regeringsprogrammet kom man också överens om att lönesubventionerat arbete inte längre bidrar till att arbetsvillkoret uppfylls. För närvarande ackumulerar lönesubventionerat arbete rätten till inkomstrelaterad dagpenning med 75 procent. Ändringen som gäller lönesubventionen påverkar särskilt långtidsarbetslösa.

Självrisktiden förlängs till sju dagar

I regeringsprogrammet har avtalats om att självrisktiden för utkomstskydd för arbetslösa förlängs med två dagar. Med självrisktid avses en period som fastställs i början av arbetslösheten eller permitteringen under vilken inkomstrelaterad dagpenning inte betalas ut. I dag är självrisktiden fem dagar, vilket innebär en vecka för en helt arbetslös person. Efter lagändringen är självrisktiden sju dagar, vilket motsvarar ungefär en och en halv vecka. Förlängningen av självrisktiden påverkar nästan alla som får inkomstrelaterad dagpenning. På den inkomstrelaterade dagpenningens genomsnittliga nivå blir effekten av sänkningen cirka 150 euro per person.

Periodiseringen av semesterersättning återinförs

I regeringsprogrammet har avtalats om att periodiseringen av semesterersättningen återinförs. Detta innebär att om en person har outnyttjad semester när anställningsförhållandet upphör, senarelägger den semesterersättning som betalas ut till honom eller henne tidpunkten då personens rätt till inkomstrelaterad dagpenning börjar gälla. En semesterersättning som motsvarar en månadslön senarelägger tidpunkten då rätten till inkomstrelaterad dagpenning börjar gälla med cirka en månad. I dag har semesterersättningen ingen inverkan på när rätten till inkomstrelaterad dagpenning börjar gälla. Bestämmelsen fanns dock i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fram till år 2012.

Periodiseringen av semesterersättningen och självrisktiden löper inte samtidigt. Självrisktiden börjar efter en eventuell periodisering av semesterersättningen.

Vilken inverkan återinförandet av periodiseringen av semesterersättningen beror på hur mycket outnyttjade semestrar arbetstagaren har. En månads outnyttjad semester skulle minska bruttoinkomsterna på den inkomstrelaterade dagpenningens genomsnittliga nivå med cirka 1 600 euro.

Åldersbundna undantag avskaffas

I regeringsprogrammet har man också kommit överens om att åldersrelaterade undantag slopas. Åldern påverkar många delområden inom utkomstskyddet för arbetslösa:

  • I vissa situationer kan personer som fyllt 55 år bland annat få möjlighet till utbildning och ekonomisk ersättning. Det är fråga om en omställningsskyddsmodell som skapades under den förra regeringen i stället för tilläggsdagar, dvs. den s.k. pensionsslussen.
  • Personer som fyllt 57 år kan få möjlighet till en anställningsskyldighet som garanterar dem en arbetsplats.
  • I vissa situationer kan personer som fyllt 58 år få inkomstrelaterad dagpenning i 500 dagar i stället för 400 dagar.
  • Dagpenningens nivå för personer som fyllt 58 år är skyddad. Skyddet har en betydelse då en person har ett lågavlönat jobb och blir arbetslös på nytt och dagpenningens nivå skall räknas om.
  • Personer som fyllt 60 år kan uppfylla arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning inom sysselsättningsfrämjande tjänster.

Obs! Regeringen har inte preciserat huruvida de i regeringsprogrammet upptagna ändringarna gäller alla åldersrelaterade undantag.

Euroisering påverkar partiellt sysselsatta

I regeringsprogrammet har avtalats om att utkomstskyddet för arbetslösa euroiseras. Euroisering innebär att rätten till dagpenning inte är beroende av antalet gjorda timmar före arbetslösheten. Huruvida det arbetet som utförts före arbetslösheten räcker till för understöd bedöms enbart baserat på lönen.

För närvarande ska arbetstagaren ha arbetat 18 timmar i veckan i cirka sex månader för att få inkomstrelaterad dagpenning. Genom euroiseringen slopas timgränsen per vecka. I stället krävs att personen tjänat en viss minimilön per månad. I den euroiseringsmodell som utarbetades under den förra regeringen var minimilönen cirka 860 euro.

Även om euroiseringen gäller alla som får inkomstrelaterad dagpenning, påverkar ändringen i praktiken främst dem vars arbetstid och lön ligger nära de lagstadgade minimigränserna. Under den tidigare beredningen uppskattades att ändringen skulle kunna göra det lättare att få inkomstrelaterad dagpenning. Den inkomstrelaterade dagpenningens belopp kan dock minska för dessa personer. Om den ordinarie arbetstiden överstiger 18 timmar per vecka, inverkar ändringen inte på dagpenningens belopp.

Systemet med alterneringsledigheter slopas

I regeringsprogrammet har avtalats om att systemet med alterneringsledighet slopas. Alterneringsledighet innebär att en person tar ledigt från arbetet i högst sex månader och arbetsgivaren anställer en arbetslös person för samma tid. För alterneringsledighetstiden betalas inte lön utan alterneringsersättning.

I fjol använde 5 300 personer möjligheten till alterneringsledighet. Motsvarande antal arbetslösa fick arbete via systemet med alterneringsledighet. Villkoren för alterneringsledighet skärptes betydligt åren 2014 och 2016. Skärpningarna minskade användningen av alterneringsledighet med 75 procent.

Arbetslöshetskassorna till stöd för att främja sysselsättning

I regeringsprogrammet har avtalats om att arbetslöshetskassorna kan erbjuda sina kunder arbetskraftstjänster. I nuläge kan kassorna inte göra något för att främja eller stödja sysselsättningen.

Kombinationsförsäkring och universellt utkomstskydd utreds

I regeringsprogrammet har avtalats om att regeringen före halvtidsöversynen bereder en modell för kombinationsförsäkring för att förbättra den sociala tryggheten för personer som samtidigt är företagare och arbetstagare. Dessutom utreder regeringen en universiell modell för utkomstskydd och en linjär modell för utkomstskyddets längd i förhållande till arbetsvillkoret.

 

Här ser du ett sammandrag av lagändringarnas inverkan i jämförelse med nuläget

 

 

Liknande artiklar

19.02.2024

Han vill ge skogsindustrin ett nytt lyft

16.02.2024

Algoritmen som gräsrotsbyråkrat

14.02.2024

Helsingforsbörsen backar, men det finns alternativ