Ny superdator i görningen

Trots att superdatorerna numera tuggar enorma mängder data är det inte alla forskare som är införstådda med hur data ska lagras, hanteras och arkiveras.

Foto: Mikael Sjövall

Det finska bolaget CSC, som ägs av staten och flera högskolor, är i färd med att planera en ny superdator. Orsaken till dessa planer är den snabba utvecklingen av hårdvara inom it-branschen.

– Då superdatorn Lumi lanserades för två år sedan i Kajana utgick vi från att den har en livstid på ungefär 6 år, säger Fredrik Robertsén, teknologistrateg på CSC.

Då Lumi togs i användning var den tredje snabbast i världen. I dag är den världens femte snabbaste superdator med en kapacitet att göra upp till 375 petaflops per sekund. Världens snabbaste superdator, Frontier, lanserades i USA i fjol.

– Vi har redan påbörjat den tekniska planeringen och arkitekturen för den nya superdatorn, säger Robertsén.

Lumi används bland annat till att göra klimatmodeller, kvantkemiska kalkyler, sekvensering av gener, medicinska cellanalyser och AI-modellering. Den nya superdatorn ska finansieras av ett europeiskt konsortium och det europeiska bolaget EuroHPC. Den finska staten har budgeterat 250 miljoner euro för projektet.

– Den billiga, gröna elen och vårt tekniska kunnande bidrar till att Finland är en utmärkt plats för den nya superdatorn, säger Robertsén.

Trots att CSC består främst av tekniskt utbildade experter ingår också humanister i personalstyrkan. Jessica Parland-von Essen är en av dem. Hon är filosofie doktor i historia.

– Vi har ett tvärvetenskapligt team som jobbar på CSC. Jag bidrar med expertis om datahantering. För att kunna använda en superdator effektivt måste du veta var du hittar relevanta och användbara data, säger Parland-von Essen.

Enligt henne brister det ofta i tillgången, lagringen och arkiveringen av data.

– Vi utbildar forskare och personal vid forskningsorganisationer i datahantering. Det är viktigt att förstå att de data man använder för artificiell intelligens eller simuleringar ska ha god kvalitet för att forskningen ska kunna bekräftas, förklarar Parland-von Essen.

En annan utmaning är äganderätten till data.

– Det är centralt att man vet vem som äger upphovsrätten till de data som används, om man får använda uppgifterna gratis och vad som är tillgängligt för allmänheten, säger hon.

Jessica Parland-von Essen föreläste om superdatorer den 21 oktober. Evenemanget ordnades av TFiFs Etik- och miljöutskott.