Psykologiska fällor kan styra placeringsbesluten fel

Forskning i börspsykologi visar att det största hotet mot långsiktig avkastning ofta inte är marknaden utan privatplacerarens egen hjärna. Den förleder oss till det klassiska misstaget att sälja när oron är som störst och att köpa när kurserna redan stigit för högt.

Text: Bo Ingves Bild: Aktia och AI-genererad illustration

De vanligaste psykologiska fällorna för småplacerarna är närtidsfokus, flockbeteende, bekräftelsebias och aversion mot förluster. Det innebär att man överskattar det som nyligen hänt, gör som andra investerare, söker information som stöder den egna uppfattningen och upplever förluster starkare än lika stora vinster.

– Många sålde exempelvis sina aktier panikartat i mars 2020 när pandemin slog till. Men börserna repade sig snabbt och slog nya rekord redan året därpå, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

Aktias chefsekonom Lasse Corin

Hjärnan reagerar på hot

Den största risken för en placerare är att människans hjärna är utvecklad för att reagera snabbt på hot, inte för att hantera abstrakta marknadsrörelser och långsiktigt sparande. Därför kan kraftiga börsfall aktivera samma stressmekanismer som vid andra upplevda hot. Det bästa sättet att klara av plötsliga svängningar på marknaden är därför att hålla fast vid en vald strategi.

– Det sämsta alternativet för en småplacerare brukar vara att fatta snabba beslut i osäkra lägen. Problemet efter utförsäljning på grund av sjunkande kurser är att hjärnan förleder oss att fortsätta vänta in en ny nedgång också då börsen igen börjat stiga. Sedan är det lätt hänt att börsen plötsligt stigit förbi nivån man sålde på, säger Corin.

För att få del av börsens långsiktiga värdeökning brukar det anses viktigt att hålla fast vid en långsiktig strategi. Men fast de flesta sparar för mål som ligger årtionden framåt i tiden kan man samtidigt följa med marknaden i realtid. Då kan hjärnan signalera ”fara” när portföljvärdet plötsligt sjunker, vilket kan göra det svårt att följa den långsiktiga planen.

– Den dagliga kursinformationen och överord i mediernas rapportering som ”marknaden föll som en sten” eller ”blytungt på de asiatiska börserna” gör också att marknadsförändringarna upplevs mer dramatiska än de kanske egentligen är. Flödet på de sociala medierna accelererar dessutom flockbeteendet, säger Lasse Corin.

Även girighet styrs av hjärnan

Känsloreaktionerna triggas också av en ständig kursuppdatering. De i sin tur leder lätt till småplacerarnas vanligaste misstag, det vill säga att sälja när osäkerheten är som störst.

– Då är det lätt hänt att man realiserar sina förluster samtidigt som man riskerar att missa återhämtningen när marknaden igen vänder. Men när marknaden går uppåt kan samma psykologiska mekanismer i stället leda till överdriven riskaptit och en tro att kursuppgången fortsätter för evigt, säger Corin.

Ett annat vanligt beteende är enligt honom att en investerare hoppar på sektorer som redan stigit kraftigt av rädsla för att bli utan värdeökningen. Som en följd av kriget i Ukraina har exempelvis energi- och försvarsrelaterade aktier igen blivit populära och lockat många investerare att köpa.

– Småplacerarna har dock inte samma information som de institutionella placerarna och tenderar därför tyvärr att vakna när den största uppgången redan skett, säger Corin.

Hemma bäst

Ett välkänt fenomen är att placerare föredrar bolag från det egna landet. Den trenden är klar också i Finland där den inhemska marknaden fortfarande dominerar i finländarnas portföljer. Enligt Finlands Banks statistik består cirka 85 procent av hushållens börsnoterade aktieinnehav av aktier i finländska företag.

– Det hör till mänskligt beteende att investera i bekanta företag eftersom det vi känner till känns tryggt. Men ur risksynvinkel kan det vara klokare med en bredare spridning såväl globalt som branschmässigt, säger Corin.

Trots de många nedgångar som drabbat aktiemarknaden under de senaste 100 åren har långsiktigt sparande varit en framgångsrik strategi. Ett bra sätt att minska oron för sina placeringar är därför att spara regelbundet i fonder eller aktier så att summan dras från kontot varje månad.

– När marknaderna faller tenderar många aktiva investerare att sälja, medan den som i stället fortsätter att spara regelbundet får till exempel flera fondandelar för samma summa som tidigare. Psykologiskt kan det vara svårt att förhålla sig passiv då kurserna sjunker, men i slutändan handlar framgångsrikt sparande oftast mindre om att förutse marknaden och mer om att hålla fast vid sin strategi, säger Corin.