Regeringens nya giv gör livet surt för tekniskt utbildade invandrare

Kravet att hitta ett nytt jobb inom tre till sex månader efter avslutat arbetsförhållande väcker stor oro bland många invandrare som är bosatta i Finland.

Foto: Mikael Sjövall

Owain Hopeaketo jobbar som projektchef på Teknikens Akademiker TEK. Hopeaketo, som ursprungligen är från Storbritannien, ansvarar för organisationens service för internationella experter med utländska rötter.

– Mitt jobb går ut på att lobba för framväxten av en etnisk och språklig mångfald i tekniska branscher. Vi på TEK vill bli bättre på att locka till oss medlemmar med internationell bakgrund, säger Hopeaketo.

TEK har tidigare påtalat behovet av utländsk arbetskraft inom kemitekniska företag, skogs- och pappersindustrin och IT-branschen.

– Trots att behovet av arbetskraft är stort ställer många arbetsgivare helt orimliga krav på flytande kunskaper i finska, vilket gör det svårt för många utländska arbetssökande att få jobb i tekniska branscher, säger Hopeaketo.

Problemet är inte kravet i sig utan oförmågan att fokusera på det som är väsentligt i rekryteringen av personal, anser han.

– Det handlar om att välja fel ingångspunkt. En del arbetsgivare använder dessutom språkkraven som en förevändning för att inte behöva rekrytera medarbetare med utländskt påbrå, säger Hopeaketo.

My Linh Nguyen känner igen sig i Owain Hopeaketos beskrivning.

– För många invandrare kan det vara svårt att klara av språkkraven och ta sig in i arbetslivet, säger Nguyen.

My Linh Nguyen flyttade från Vietnam till Finland 2015. Efter studier i internationell handel vid Vasa yrkeshögskola och en kandidatexamen i datavetenskap vid Aalto-universitetet har hon nu fått ett jobb som motsvarar hennes utbildning.

– Jag jobbar som dataforskare på Unity Technologies i Helsingfors. Bolaget har utvecklat en av världens största videospelmotorer. Arbetsspråket är engelska, berättar Nguyen.

Före jobbet på Unity Technologies jobbade hon som webbutvecklare på programvaruföretaget Frosmo som erbjuder tekniska lösningar för e-handel. Nguyen har jobbat kontinuerligt vid sidan av studierna. Trots att hon nu har medvind har det inte varit lätt att få fotfäste i arbetslivet.

– Det var väldigt svårt i början. Jag har svårt att förstå varför man kräver kunskaper i finska då man ska jobba till exempel som städare. I mitt första jobb sorterade jag grönsaker och frukter för ett livsmedelsföretag, säger Nguyen.

Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering vill skärpa kriterierna för uppehållstillstånd. Till en början ville regeringen möjliggöra utvisningen av utländska experter som blir arbetslösa och inte hittar ett nytt jobb inom tre månader. Efter massiv kritik från fackförbunden och många arbetsgivarorganisationer har tidsfristen nu förlängts till sex månader i det lagförslag som riksdagen ska ta ställning till. Tidsfristen på tre månader gäller fortfarande för dem som inte klassas som experter.

– Sex månader är likaså en väldigt kort tid för att hitta ett nytt jobb. Många rekryteringsprocesser kan ta flera månader i anspråk. Regeringens planer orsakar mycket onödig stress bland utländska experter, säger Hopeaketo.

Enligt statistik från TEK och Statistikcentralen hade 25 procent av alla tekniskt utbildade personer, som saknade EU-medborgarskap och varit arbetslösa, inte lyckats hitta ett nytt jobb inom sex månader.

My Linh Nguyen vet vad det vill säga att få nobben som arbetssökande.

– De flesta arbetsgivare skickar ett automatiskt svar. Många svarar ingenting alls under rekryteringsprocessen.

Hennes räddning var multinationella bolag som annonserar enbart på engelska. Nguyen valde också en avvikande integrationsväg.

– Jag bifogade ett intyg på mina kunskaper i svenska då jag lade in en ansökan om medborgarskap. Det gick vägen, berättar hon.

Trots att Nguyen har sitt på det torra är hon orolig över regeringens planer att skärpa villkoren för uppehållstillstånd.

– Många av mina utländska vänner är bekymrade över sin framtid. Kravet att hitta ett nytt jobb inom sex månader är helt orimligt. Det finns dessutom färre lediga jobb nu under lågkonjunkturen.

Nguyen ifrågasätter också planerna på att kräva åtta års vistelse i landet för att man ska kunna ansöka om finskt medborgarskap.

– Alla de här förslagen signalerar en sak. Att vi invandrare inte är välkomna till Finland, säger hon.

Enligt en studie som Business Finland lät göra 2022 framgick det att företag som har en internationell arbetskultur klarar sig bättre ekonomiskt än monokulturella motsvarigheter.

Owain Hopeaketo understryker att regeringens skärpta invandringspolitik försämrar Finlands attraktionskraft i konkurrensen om välutbildad arbetskraft.

– Till exempel Tyskland och Kanada går i motsatt riktning. Den tyska regeringen gick nyligen in för att luckra upp kraven för tyskt medborgarskap. De tyska myndigheterna krävde tidigare åtta års vistelse i landet, men nu är det fem år som gäller, berättar han.