Smarta glasögon kommer med etiska problem

Facebookägaren Meta har öppnat spelet inom smarta glasögon för konsumenter. Det gynnar finska företaget Dispelix, som är en av pionjärerna inom AR-teknologi.

Text och foto: Kristiina Suojanen 

På bordet ligger flera par smartglasögon från olika företag. Jag sätter på mig ett par. Det är Metas Display-glasögon som ännu inte säljs i Finland. Jag får också på mig ett armband som noterar om jag rör på fingrarna.

Framför mig projiceras en bild. Jag kan välja att öppna Whatsapp, ta en bild med kameran, kolla väderleken eller börskurserna. Sådant som jag brukar använda min mobil till.

Mikhail Omelyanovich har testat olika smartglasögon i flera år. Han är engineering manager på finska företaget Dispelix, som utvecklar bildprojicerande glaslinser.

Omelyanovich berättar om de olika glasögonmodellerna som är från Magic Leap, Nreal, RayNeo och två olika par från Meta.

Facebookägaren Metas smarta glasögon är redan inne på sin andra generation.

”Den första versionen, som säljs i finska butiker, saknar AR-funktioner. I stället är glasögonen utrustade med kamera, mikrofon och högtalare, och kopplas till mobilen via Bluetooth”, säger Omelyanovich.

När han testade Meta Display -glasögonen i vinterkylan dog batteriet på bara tio minuter under de kallaste dagarna.

All bild-, video- och ljudmaterial kan skickas till mobilen för att sparas eller analyseras. Innehållet kan också skickas vidare till en generativ AI-modell som kan besvara olika frågor baserat på det användaren ser och hör.

Dispelix är ett spin-off-företag från Teknologiska forskningscentralen VTT. Företaget utvecklar diffraktiva vågledare. Det är komponenter som leder ljuset från en liten projektor till ögat och utgör den genomskinliga glaslinsen.

En äldre modell av själva linsen som Displeix har tillverkat. Projektorn strålar ljuset mot punkten i hörnet. Därifrån fortsätter ljuset sin väg inne i linsen för att sedan riktas mot ögat.

Smarta glasögon kan bestå av en eller två sådana glaslinser beroende på om AR-innehållet visas för ena eller båda ögonen.

Inne i glaslinsen finns små mikrostrukturer som diffrakterar eller böjer ljuset så att det riktas mot användarens ögon.

Teknologin kan också användas i så kallade head-up-displayer i bilar, flygplan eller fartyg.

”För tillfället finns Dispelix teknologi inte i några smartglasögon på marknaden, men vi har gjort ett samarbetsavtal med amerikanska Collins Aerospace. Dispelix kommer att förse försvarsbolaget med vågledande skärmar”, berättar Heini Haartti-Mäkinen. Hon är marknadsföringschef på Dispelix.

Vågledarna tillverkas i renrum. Dispelix utnyttjar samma metoder som halvledarindustrin använder för att tillverka avancerade chip. Det som skiljer är utgångsmaterialet. I stället för kiselskivor använder man glas, polymerer eller kiselkarbid som substrat.

”Processen kallas direktetsning. Det innebär att man fysiskt etsar ett mönster av nanostrukturer på ytan”, säger Haartti-Mäkinen.

Mönstret kan etsas på ett eller på tre olika lager.

”Om man använder tre lager, får varje primärfärg (RGB) ett eget lager. Det betyder att bildkvaliteten blir bättre och bilden kan fylla en större del av synfältet. Men om man har alla färger på samma lager blir linsen givetvis tunnare och billigare”, säger Omelyanovich.

Tillverkningen av Dispelix vågledande linser sker i renrum med metoder från halvledarindustrin. Foto: Dispelix

Teknologin Meta använder i sina glasögon bygger inte på diffraktion utan minimala speglar inne i linsen. Teknologin kallas reflektiva vågledare.

Det israeliska företaget Lumus tillverkar linserna till Meta Display -glasögonen.

Enligt Haartti-Mäkinen kommer diffraktiva vågledare att bli standard inom industrin. Utmaningen med reflektiva vågledare är kostnaderna och att skala teknologin.

”Industrin har väntat flera år på att konsumentmarknaden för smarta glasögon ska ta fart. Nu har Meta öppnat spelet, som gynnar även oss.”

Haartti-Mäkinen berättar att Dispelix har utvecklat ett eget program för att designa och simulera vågledarna. Det hjälper företaget att optimera designen mycket snabbare och noggrannare.

Programvaran är en orsak till att bolaget är en av de främsta företagen inom vågledarindustrin.

För konsumenterna är det viktigt att glasögonen inte sticker ut, utan ser ut som vanliga glasögon. För linsernas del betyder det att den projicerade bilden måste projiceras endast mot användarens öga och inte utåt från linsen samt att linserna måste göras tunna.

”Det är också några som har önskat att glasögonen inte skulle blinka med en LED-lampa då man filmar. Men det har ingen ännu gjort på grund av etiska skäl”, förklarar Omelyanovich.