Kolumn: Stödintelligens – hur använder vi den?

Jag skriver en hel del och ofta behöver jag skriva samma sak på nytt, med andra ord. De första gångerna blir formuleringarna tydligare och mer skärpta, men den femte gången börjar det smaka trä. Då handlar det mer om rutinmässigt omformulerande än kreativt skrivande.

Den 30.11.2022 lanserades ChatGPT och plötsligt hade jag ett verktyg som kunde hjälpa med just den typen av uppgifter. Det kan bidra till att skriva om och ge respons på texter, strukturera mina tankar och i förlängningen göra mig till en bättre och mer kreativ skribent.

Samtidigt lät rubrikerna inte vänta på sig när ChatGPT tog världen med storm och bl.a. kallades “the tool that will kill creativity.”

Precis som för alla verktyg finns det två sidor till samma mynt.

AI-lösningar är inget nytt. Men att få rekommendationer på Spotify, översättningar av Google Translate eller svar på frågor av Siri har inte föranlett diskussioner om hur AI kommer påverka vardag, samhälle och arbetsliv. Det gör däremot ChatGPT.

Det tog 6,5 år för Google Translate att nå 100 miljoner användare. För ChatGPT? Två månader. Och när nu jättar som Microsoft och Google bygger in ChatGPT-liknande funktionalitet i sina produkter når den den stora massan och påverkar vårt förhållande till information och kunskap, kreativitet och skapande.

Den som tar hjälp av AI, individ som organisation, kommer ha ett försprång framom dem som inte gör det. Vi behöver lära oss se AI-lösningarna som komplement, kollega eller assistent, i stället för som en konkurrent. Jag tycker att finskans uttryck ”tukiäly” (stödintelligens) är ett bra uttryck.

ChatGPT är nu på allas läppar, men långt ifrån det mest omvälvande inom den snabba AI-utvecklingen. Vi kan inte ha koll på allt, men vi behöver fundera på vad utvecklingen kan komma att innebära för oss och våra organisationer. Samtidigt behöver vi vara medvetna om frågor kring etik, transparens och ansvar.

AI-readiness används för att beskriva hur redo vi är på att utnyttja AI i vår specifika kontext – som t.ex. forskare, företagare och förälder. Vad kan en AI-lösning göra lika bra eller bättre än oss? Vad vill vi fortsätta göra själva? Vad kan vi göra mer av om vi slipper lägga tid på rutinmässiga uppgifter? Jag tror att vi behöver fundera på vilka uppgifter som hamnar i vilket fack.

För egen del har ChatGPT redan visat många exempel på uppgifter som jag gärna ger bort och samtidigt förtydligat vilka jag vill göra själv. Jag har också märkt sådant som ChatGPT inte klarar av – som t.ex. att komma på rubriker till text som jag kämpade med i detta fall.