”Ovanligt intelligent – för att vara ingenjör”

I sin avskedsintervju med Helsingin Sanomat (19.12) fick skogsjätten UPM:s långvariga vd, diplomingenjör Jussi Pesonen en sarkastisk hälsning av sin förra chef, Björn Wahlroos: ”Han är ovanligt intelligent – för att vara ingenjör”.

Det är busenkelt för ingenjörer att göra sig lustiga på ekonomers bekostnad, och vice versa.

Då jag basade för Affärsmagasinet Forum (vars digitala arkiv är öppet tillgängligt) slet redaktionen för att tillfredsställa en upplyst och högutbildad men samtidigt spretig läsekrets: både ekonomer och ingenjörer.

Läsarresponsen var positiv, men yvig: ”för mycket ekonomi, för lite teknik” – eller omvänt, beroende på respondentens utbildning och yrkesbakgrund.

Själv kommer jag från ett långt led av diplomingenjörer på pappas sida, medan mamma är hankeit. Här föll äpplet så långt från trädet att jag blev samhällsvetare.

Jag vågar hävda att den moderne ekonomen eller ingenjören lyckas hålla två tankar i huvudet samtidigt. Framgångsrika företag, organisationer och nationer behöver resonera holistiskt, kasta skygglapparna och omfatta både ekonomi och teknik.

Behovet av att inta ett genuint tvärvetenskapligt perspektiv kommer fram i otaliga intervjuer jag gjort med företagsledare. Tekniska lösningar och lönsamhetskalkyler bör gå hand i hand. En innovation blir till en produkt först då den möter en efterfrågan, och skapar lönsamhet.

Vi får inte förälska oss i tekniska finesser, produktion eller tillverkningskostnader. Vi måste inta ett kundperspektiv. Tänka igenom hela värdekedjan, inklusive varumärke och affärscase.

Hur säljer vi våra uppfinningar och tjänster, var finns pengarna? Vilken är affärslogiken? Varför skulle kunden välja just vårt erbjudande i stället för ett annat?

Det kräver nya, fördomsfria tänkesätt. Vare sig man heter Wahlroos eller Pesonen.

Torsten Fagerholm är ledarskribent vid Hufvudstadsbladet, och jobbade som chefredaktör för Affärsmagasinet Forum (eller Forum för ekonomi och teknik) 2013–2019