Bristen på naturresurser bromsar den gröna omställningen

Forskaren Simon Michaux är inte rädd för att gå mot strömmen. Han är besatt med att svära i kyrkan och exponera kejsarens nya kläder. Just nu är Michaux aktuell med en rapport som varnar för överkonsumtionen av mineraler.

– Energidebatten präglas av en massa armviftande och bristande realism. Många verkar utgå från att marknaden ska lösa alla problem som klimatförändringen medför, säger Simon Michaux, biträdande forskningsprofessor på GTK.

I augusti gick Geologiska forskningscentralen GTK ut med ett pressmeddelande som väckte stor uppståndelse i landets gröna bubblor.

Enligt en färsk rapport som Michaux har skrivit kan inte enbart elektrifieringen lösa energikrisen eller klimatförändringen eftersom det inte är möjligt att fullt ut ersätta de nuvarande volymerna av fossila bränslen med förnybara alternativ. Tillgången på mineraler är dessutom mycket begränsad.

– Enligt den kunskap och statistik som vi har tillgång till dag finns det inte tillräckligt av de värdefulla mineralerna kobolt, koppar och litium så att det skulle räcka till för att trygga övergången från bensin- till eldrivna bilar, säger Michaux.

Glöm den eviga tillväxten
Kalkylerna bygger bland annat på US Geological Surveys inventeringar av det globala utbudet på mineraler. Michaux anser att många aktörer i miljöbranschen inte har insett vidden av vårt beroende av billiga fossila bränslen.

– Vi måste överge tanken om den eviga ekonomiska tillväxten eftersom den är förödande för vår planet. I stället för att utvinna mer av våra begränsade naturresurser borde vi satsa kraftfullt på återvinning och cirkulär ekonomi, säger han.

Michaux har tidigare jobbat som forskare för gruvindustrin i Australien och har bra pejling på de hållbarhetsproblem som präglar branschen.

– Endast omkring 10 procent av gruvutvinningen bygger på cirkulära lösningar. Vi är urusla på att återanvända mineraler och metaller. Den främsta orsaken är ekonomisk. Det är tills vidare inte lönsamt att återvinna mineraler. Ett annat problem är den bristande insamlingen av metaller. Återvinningen sköts inte effektivt i dag.

Enligt Michaux har det redan nu uppstått flaskhalsar inom leveransen av till exempel litium, kobolt och nickel som behövs för framställningen av batterier för elbilar. Största delen av dessa tillgångar finns i Indonesien, Kongo, Australien och Bolivia.

– Vi bevittnar en global kapplöpning av eftertraktade mineraler där Kina gör allt för att lägga beslag på strategiskt viktiga naturresurser. Kina vill befästa sin ställning som en ekonomisk supermakt på det här sättet.

Mineraler från rymden
Michaux har noterat att vissa företag och stater redan talar om att utvinna mineraler från havsbottnen eller rymden för att åtgärda det sinande flödet av naturresurser.
Den upptrappade jakten på mineraler har också politiska konsekvenser i takt med att allt fler länder blir beroende av den kinesiska diktaturens tillgångar och förädling av metaller.

Varför talas det så lite om de här problemen?
– Många vill inte bita den hand som föder dem. Vi kan jämföra problematiken med debatten om de finska kolsänkorna. Många visste att avverkningsvolymerna var för höga och att de finska skogarnas förmåga att binda kol hade försämrats. Ändå höll etablissemanget tyst om det i flera år medan en del forskare försattes med munkavle.

Hurdant bemötande har du fått efter att du har gått ut med din rapport?
– Största delen av all respons har varit positiv. Väldigt många kontaktar mig. Bland annat Internationella valutafonden IMF och flera FN-organisationer har hört av sig och bjudit in mig som föreläsare. Jag har aldrig haft så tufft tidsschema som nu.

Beroendet av oljan
Den långsamma övergången till förnybar energi handlar enligt Michaux om samma diskrepans mellan politiskt korrekt retorik och den krassa verkligheten. Rysslands anfallskrig i Ukraina har avslöjat hur beroende Europa är av rysk olja och naturgas. Michaux tror inte att den mytomspunna oljeproduktionstoppen, även kallad peak oil, påskyndar övergången till förnybara energikällor.

– Oljan sinar inte nämnvärt trots att vi har talat om peak oil i decennier. Att tro något annat är att bedra sig själv. Vi överger den fossila oljan den dagen då det är lönsammare att satsa på andra energikällor och drivmedel.

Geologiska forskningscentralen har nyligen startat ett nytt samarbetsprojekt där forskare från GTK, Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet, Statens tekniska forskningscentral och Finlands miljöcentral utreder tillgången på naturresurser.

– Vi tvingas konsumera mindre om vi ska lösa hållbarhetskrisen. Det innebär att vi måste jobba mer för att uppnå en dräglig levnadsstandard.

Det Michaux kallar för hållbarhetskris handlar om klimatförändringen, utarmningen av artrikedomen, försurningen och syrebristen i världshaven liksom en förestående kollaps inom matproduktionen.

– Vi befinner oss nära flera olika brytningspunkter i dessa frågor som är oerhört kritiska med tanke på mänsklighetens framtid, säger han.

Konsumera mindre
Michaux får medhåll av hållbarhetsexperten Nani Pajunen som för närvarande jobbar för konsultbolaget Afry i Barcelona. Pajunen har jobbat med hållbarhetsfrågor så gott som hela sitt yrkesverksamma liv.

– Hela grunden för det världsekonomiska systemet bygger på överkonsumtion som i sin tur undergräver jordens bärkraft. Vi måste förnya de industriella processerna och ta Michauxs varningar på allvar, säger Pajunen.

Enligt henne kräver allt detta ett nytt sätt att tänka där vi också omdefinierar vår syn på välbefinnande och välstånd.

– Många frågar sig hur vi ska kunna upprätthålla ett intakt flöde av mineraler för att upprätthålla vår livsstil. Frågan är felställd. Vi borde i stället fråga oss själva hur vi håller jorden i skick för kommande generationer, säger Pajunen.

Pajunen understryker att hållbarhetskrisen kräver att alla drar sitt strå till stacken.

– Hållbarhetsfrågor är inte något som vi kan skyffla över till företagens miljöchefer. Hållbarheten måste stå i fokus i utbildningen, forskningen och all produktutveckling inom industrin.

Den folkrättsliga regleringen kan dämpa exploateringen av naturresurser i viss mån, men juridisk reglering löser inte problemet, anser Pajunen. Det är sist och slutligen pengarna som styr företagens strategiska val, vilket innebär att vi konsumenter kan få till stånd en förändring, understryker hon.

– Världen räddas från överexploatering när det blir lönsamt att rädda världen. Det är fortfarande alltför billigt att köpa jungfruliga råvaror. Först när en råvara håller på att ta slut stiger priset på den och då kan det redan vara för sent ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Pajunen.

Lösningen på problematiken är egentligen existentiell.

– Vi måste fråga oss själva vad vi behöver för att kunna leva ett gott liv. Behöver vi mer materia och prylar eller klarar vi oss med mindre?

Simon Michaux

• Biträdande professor vid Geologiska forskningscentralen GTK.
• Har jobbat som konsult i Belgien, Irland och Australien.
• Specialiserad på hållbarhetsfrågor inom gruvindustrin.
• Aktuell med sin forskning om den sinande globala tillgången på mineraler och ädelmetaller.
• Devis: It’s time to wake up!

Nani Pajunen

• Expert på hållbarhetsfrågor vid konsultbolaget Afry i Barcelona.
• Tjänstledig från jobbet som ledande hållbarhetsexpert på Sitra.
• Har jobbat som konsult för en lång rad företag inom industrin.
• Doktor i teknik med materialvetenskap som specialområde.
• Brinner för cirkulär ekonomi.

Bilder: Karl Vilhjámsson, Miikka Pirinen