Byggbranschens nedgång påverkar hela ekonomin

Den ekonomiska kräftgången i Finland har lett till lägre priser på bostäder och en kraftig nedgång i byggbranschen. Eftersom branschen sammantaget står för en väsentlig del av Finlands bruttonationalprodukt förstärks därmed den nedåtgående ekonomiska spiralen ytterligare.

Byggnadsindustrin rf:s chefsekonom Jouni Vihmo säger att det till och med går sämre för byggbranschen än under finanskrisen och 1990-talets recession.

– Hela byggbranschen krymper i år med 10 procent. Endast 16 000 nya bostäder börjar byggas i år, jämfört med 47 000 byggstarter 2021 och 37 000 år 2022. Kräftgången syns i byggbranschens konkursstatistik som visar klart högre siffror än i fjol. Det har i alla fall hittills gällt främst mindre byggföretag, säger han.

Stort skattebortfall för staten

Vihmo tror inte att läget i byggbranschen kommer att förbättras snabbt, tvärtom kan nedgången bli ännu brantare och fortsätta åtminstone under en del av nästa år. Sämst ser det ut gällande bostadsbyggandet men även reparationsbyggandet har minskat klart.

– Om till exempel hushållsavdraget skulle utvidgas till att gälla också reparationer i bostadsbolag kunde många mindre företag i byggbranschen hjälpas. Det är inga småsaker det gäller för de små och mellanstora byggföretagen sysselsätter 100 000 människor och reparationsverksamheten omsätter totalt 15 miljarder euro. Det innebär flera miljarder i skattepengar för staten, säger Vihmo.

Han befarar att utbudet av nya bostäder även under de följande åren hotar att ligga kvar på nivå med slutet av 1940-talet, alltså totalt under 20 000 nya bostäder. Inte ens under 1990-talets recession eller under finanskrisen 2010 byggdes färre bostäder än just nu.

– All byggnation sker med skuldpengar och det är klart att dagens högre ränteläge påverkar både bostadsköpare och presumtiva byggare. Sänkningen av överlåtelseskatten på bostads- och fastighetsköp kan eventuellt pigga upp bostadsmarknaden och i förlängningen även nybyggnationen, men branschen hade mått bäst av att skatten helt hade slopats, säger han.

Då alla bieffekter räknas med påverkas den finländska ekonomin betydligt mera av byggnedgången än vad byggbranschens andel av ekonomin ger för handen.

Många sektorer drabbas

Vihmo betonar att då alla bieffekter räknas med påverkas den finländska ekonomin betydligt mera av byggnedgången än vad byggbranschens andel av ekonomin ger för handen.

– Raset gäller den här gången alla typer av byggande och alla aktörer i byggbranschen. Det inkluderar bland annat den tillverkande industrin, den tekniska handeln, järnbutikerna, logistikföretagen och hela planeringssidan, säger han.

Vihmo är rädd för att lågkonjunkturen kan bli djupare och längre än beräknat och att finansministeriets beräkningar gällande bygginvesteringarna är för optimistisk. Byggindustrins prognos är att den finländska ekonomin går back med 1–1,5 procent i år jämfört med den officiella prognosen på minus 0,5 procent, just på grund av nedgången i bygginvesteringarna.

– Vi räknar med att bygginvesteringarna sjunker med åtminstone 10 procent i år jämfört med finansministeriets prognos på minus 5 procent. Den lilla ljusglimten är att byggkostnadernas kraftiga ökning har bedarrat. Jag hoppas också att de globala materialkostnaderna börjar sjunka, bland annat på grund av att byggboomen i Kina har avstannat och att det inte byggs så mycket i Europa heller, säger han.

Nu är bra tid för vidareutbildning

Lektor Mats Lindholm, viceprefekt och ansvarig för byggutbildningarna vid yrkeshögskolan Novia i Raseborg, konstaterar att en hel del ingenjörer och byggmästare i byggbranschen är permitterade just nu men räknar med att den nya bygglagen som ska träda i kraft från början av 2025 ger ny fart åt byggandet redan under våren 2024.

– Lagförändringen innebär att hela bygglovsprocessen kommer att förändras och att det kommer att krävas mera utredningar och miljöprestanda än tidigare. Byggherrar brukar reagera så att de söker om bygglov innan större lagförändringar och därför tror jag att bygglovsansökningar stiger markant under nästa år, säger han.

Byggmästar-, bygg- och VVS-ingenjörsutbildningarna är viktiga för Novia som har utbildningar för både unga studerande och sådana som redan varit i arbetslivet en tid.

– Det positiva med att vintern blir tyst i byggnadsbranschen är att våra studerande får bättre ro att studera, säger Lindholm.

Novia har enligt honom beaktat förändringarna i hållbarhets- och miljötänket i byggbranschen i yrkeshögskolans byggrelaterade utbildningar

– Nu är ett optimalt läge för yrkesverksamma ingenjörer att vidareutbilda sig i dessa frågor för att genom ökad kompetens motarbeta eventuella kommande permitteringar, säger han.

Mats Lindholm räknar med att den nya bygglagen som ska träda i kraft från början av 2025 ger ny fart åt byggandet redan under våren 2024.

Stora industriinvesteringar på gång

Förutom den kommande nya bygglagen räknar Lindholm med att också räntenivåns stabilisering och eventuella nedgång mot slutet av nästa år kommer att öka farten i byggbranschen.

– Det gäller också att komma ihåg att byggandet av nya bostäder, som nu är i den djupaste krisen, normalt representerar ungefär 20 procent av allt byggande i Finland. Renoveringsbyggandet, som faktiskt utgör en lite större del av allt byggande, har mattats av betydligt måttligare, säger Lindholm.

Inom industriinvesteringar är det tack vare den gröna omställningen enligt honom redan på gång en potentiellt mycket stark tillväxt inom byggande i Finland

– Om alla planerade industriinvesteringar skulle köra i gång kan det bli en stor brist på byggmästare och ingenjörer. Blir inget projekt av är det värre under de kommande åren, men hur som helst tror jag att det kommer att finnas gott om jobb för byggmästare och byggingenjörer igen efter vintern, säger han.