Dyrare mat på grund av kriget i Ukraina

12.04.2022

Förhöjda priser på livsmedel, energi, bensin, papper och frakt kommer att gräva djupa hål i löntagarnas plånböcker i år.

De ekonomiska domedagsprofetiorna duggar tätt medan kriget i Ukraina fortsätter utan någon ljusning i sikte. Många analytiker förutspår drastiska höjningar av livsmedelspriserna och en allt sämre köpkraft för löntagarna.

– Jag tror inte på de värsta skräckscenarier som målas upp i många massmedier just nu. Det är inte trovärdigt att matpriserna skulle fördubblas, vilket en del analytiker har förutspått, säger Timo Rothovius, professor i företagsekonomi vid Vasa universitet.

Forskningsinstitutet PTT förutspår att livsmedelspriserna kommer att stiga med i genomsnitt 11 procent i år, vilket är i linje med de prognoser som Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har gått ut med.

– Enligt mina kalkyler kan matpriserna stiga med 10–15 procent på grund av kriget i Ukraina. Om priserna stiger mer än så beror det på andra orsaker, säger Max Schulman, spannmålsombudsman på MTK.

Import av ukrainsk fodermajs
Ryssland och Ukraina står tillsammans för cirka 29 procent av den globala veteproduktionen. Det här bortfallet blir svårt att ersätta i en handvändning. I Finland är beroendet av det ukrainska vetet däremot litet.

– Finland är ganska självförsörjande på spannmål. Vi importerar små mängder durumvete från EU och fodermajs från Ukraina, men det handlar om en andel på cirka 1–2 procent av allt spannmål som konsumeras i Finland, säger Schulman.
Ett annat produktsegment som drabbas av kriget är produktionen av matoljor. Tre fjärdedelar av all solrosolja som säljs i världen produceras i Ryssland och Ukraina.

– Solrosoljan kan ersättas med inhemsk rybs- och rapsolja, säger Schulman.

Ett större problem är att gödselpriserna skjuter i höjden. Cirka 85 procent av gödselmedlet urea importeras från Ryssland, uppger Näringslivets forskningsinstitut Etla. Bristen på gödsel kan leda till mindre skördar eller att odlarna tvingas ty sig till dyrare gödsel från annat håll.

– Det kan mycket väl hända att många jordbrukare väljer att låta en del av sina åkrar ligga i träda eller så övergår de till baljväxter som binder kväve från luften, säger Schulman.

Inflationen går överstyr
Ett annat orosmoment som tär på konsumenternas plånböcker är inflationen som skenar i väg utom kontroll. Inflationen i euroområdet var hela 5,9 procent i februari.

– Ungefär hälften av inflationen beror på att priset på energi och olja har stigit på grund av kriget. En annan bidragande orsak är coronapandemin och fraktkrisen som har lett till att efterfrågan överträffar utbudet på vissa varor till exempel inom elektronikindustrin, säger Timo Rothovius.

Trots detta tror Rothovius att situationen kommer att normaliseras i takt med att efterfrågan på många produkter mattas av då coronarestriktionerna avvecklas och det går att använda sina pengar på annat än konsumtionsvaror igen.

– Många nätbutiker har redan gått ut med resultatvarningar i mars. Apple meddelade nyligen att de ser över sitt utbud på grund av minskad efterfrågan. Den här utvecklingen kommer att dämpa inflationen, säger Rothovius.

Grön omställning på lång sikt
De höga energipriserna kommer att plåga oss hela året, men världsmarknadspriset på olja stiger inte längre nämnvärt, understryker Rothovius.

– Att bryta beroendet av rysk olja och gas kommer att ta tid, men på lång sikt kommer kriget och sanktionerna mot Ryssland att påskynda den gröna omställningen i Europa. Vi ser redan nu hur investeringarna i förnybara energikällor har ökat markant, säger Rothovius.

På kort sikt har den ryska energin ändå bytts ut mot andra fossila alternativ. En del energibolag gräver redan fram skifferoljan ur malpåsen samtidigt som många EU-länder tvingas omvärdera sin syn på inhemsk torv eller stenkol som nu får ett nytt uppsving.

– Tyskland investerar för närvarande i nya LNG-terminaler för att trygga importen av amerikansk flytande naturgas. Det tyska beroendet av rysk energi har redan halverats, säger Rothovius.

Eftersom det handlar om infrastrukturella förnyelser kommer de här investeringarna att möblera om den europeiska energimarknaden i grunden.

Vilket råd ger Rothovius då till alla småplacerare som våndas över sjunkande aktiekurser och blodröda siffror på Helsingforsbörsen?

– Nu lönar det sig att ligga lågt och invänta bättre tider. Om man säljer sina innehav just nu är risken stor att man går på förlust. Att investera i fastigheter är säkert det bästa tipset just nu.

Liknande artiklar

03.10.2022

Jämställdhet

28.09.2022

Utmaningen med att söka studieplats

16.09.2022

TF samlar in pengar – även av dig!