Finland och Sverige avtalar om löner väldigt lika

Enligt en färsk undersökning som Industris lönearbetare TP rf (Teollisuuden palkansaajat) har gjort är de finska och svenska arbetsmarknadsmodellerna väldigt snarlika. Inom bägge marknader har exportföretagen en stark position och graden av anslutna i arbetsmarknadsorganisationer är hög.

Även om det finns en hel del olikheter mellan Finlands och Sveriges arbetsmarknadsmodeller finns det många liknande drag.

Kännetecknande för båda arbetsmarknader är den höga graden av tillhörighet till arbetsmarknadsorganisationer för såväl arbetstagare som -givare, uppbyggnaden av löner samt vidden av avtalens täckning.

Ett gemensamt drag är även de exportdrivna företagens roll. Dessa styr eller strävar till att styra resurserna för löneförhöjningar såväl i Finland som i Sverige.

Den största märkbara skillnaden är att då lokala avtal har större betydelse inom den privata sektorn i Finland så är betydelsen av dessa större inom den offentliga sektorn i Sverige än inom den privata.

Så kan man komprimera Industris lönearbetare TP rf:s nyligen publicerade analys ”Hur avtalar man om löner? En jämförelse av de finländska och svenska arbetsmarknadsmodellerna”. I analysen jämför specialforskare Merja Kauhanen på Löntagarnas forskningsinstitut de finländska och svenska kollektivavtalsmodellerna sinsemellan som ligger som grund för hur lönerna byggs upp.

Bakgrunden till uppkomsten av TP:s analys var att orgaisationen ville påverka de arbetsmarknadsdiskussioner som förs i Finland.

– De nationella arbetsmarknadsdiskussionerna stämplas året om av en dysterhet beskriver Juri Aaltonen, ordförande för TP:s styrelse och ordförande för Tjänstemannaförbundet ERTO rf stämningen vid analysens lanseringstillfälle.

Enligt TP är problemet att man ofta använder Sverige som exempel då modeller för den finländska arbetsmarknaden diskuteras och då påtalar att avtalen inte är allmänt bindande eller att lokala avtal är vanliga. Organisationen konstaterar att man sällan lyfter fram t.ex. det att koordinationen av förhandlingarna är stark i Sverige eller att de mest splittrade förhandlingarna finns bland kommunerna inom den offentliga sektorn i Sverige.

Enligt TP gick 52 procent av löntagarna inom den offentliga sektorn i Sverige år 2020 under helt lokala avtal utan begränsningar och bland tjänstemännen 81 procent. Däremot baserade sig s.g.s. 100 procent av de finländska löntagarnas löneförhöjningar inom den offentliga sektorn år 2018 på en allmän förhöjning och därtill avtalades lokalt om en del.

I sammandraget av analysen lyfter Merja Kauhanen fram likheter såsom att det i bägge länder väldigt långt i kollektivavtalen avtalas även om andra villkor utöver löner och arbetstider. En gemensamt detalj är t.ex. den arbetsfredsplikt som avtalen medför.

”I bägge länder berör de bindande kollektivavtalen i princip alla arbetstagargrupper på en arbetsplats. Den solidariska lönepolitik som förbunden utövar har även höjt de lägsta lönerna och hållit lönespridningen i shack och löneskillnaderna förhållandevis små. En skillnad är att det i Finland i praktiken finns inskrivet i lagen att behörighetsområdet för arbetsvillkoren skall utvidgas att omfatta även oorganiserade arbetsgivare, en sak som inte förekommer i Sverige. Å andra sidan kan även de oorganiserade arbetsgivarna i Sverige via s.k. anslutningsavtal följa bestämmelserna i kollektivavtalen skriver Kauhanen.

Kollektivavtalen är täckande
Enligt analysen är det kännetecknande för kollektivavtalen både i Finland och Sverige att de genom tiderna haft en hög täckning.

Med täckning avses andelen löntagare som hör till kollektivavtalets tillämpningsområde i förhållande till den totala mängden löntagare. I Sverige tillämpas kollektivavtal för ca 90 procent av löntagarna i åldern 16-64 år. Täckningen inom den privata sektorn har varit 83-85 procent och inom den offentliga sektorn 100 procent.

I Finland är täckningen ca 90 procent inom alla branscher sammantaget, inom privata sektorn 84 procent och inom den offentliga sektorn 100 procent.

Industris lönearbetare TP rf är en samarbets-, forsknings- och påverkningsorganisation till vilken 14 fackförbund hör. Teknikens Akademiker är ett av dessa.

 

Text: Henrik Muukkonen, TEK
Översättning: Ira Vaskola

Liknande nyheter

01.12.2021

Balder Eklöf Eira och Erik Östman är TFiFs nya studerandekontakter

25.11.2021

Priset Finländskt ingenjörsarbete och 30 000 euro går till ABB:s Azipod®-roderpropellersystem

23.11.2021

Hanna Lindqvist fortsätter leda TFiF