Klassificeringssystem hjälper byggnadssektorn att bli miljövänligare

Allt fler nordiska byggföretag satsar på giftfria och klimatvänliga alternativ. Det hävdar experter som vi har talat med.

Byggnadsindustrin står för 37 procent av världens klimatutsläpp, enligt en pinfärsk rapport från Förenta nationernas miljöprogram UNEP. Byggbranschens energirelaterade utsläpp ökade 5 procent i fjol.

En ny lag förpliktar de finska byggföretagen att effektivera återvinningen av cement, vilket förväntas minska på klimatutsläppen och minska på spillet i byggbranschen. De finska byggbolagen fokuserar i regel på energieffektivisering medan många aktörer i Sverige lägger större vikt vid återvinningen av byggmaterial.

– Vi vill uppmuntra byggbranschens aktörer till återbruk. Det finns ett ökat intresse för att använda sig av cirkulerat material inom byggnadsindustrin, säger Pehr Hård, vd på det svenska bolaget Basta.

Basta upprätthåller en öppen databas med cirka 180 000 artiklar som innehåller miljövärderad information om olika byggmaterial.

– Syftet med databasen är att hjälpa företagen inom byggnadsindustrin att välja miljöanpassade och hållbara material. Vår databas visar bland annat om materialet är cirkulerat och om det går att återvinna, säger Hård.

Målet en giftfri miljö
Band annat fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter och byggkonstruktörer använder sig av databasen i sitt dagliga arbete. Basta stöds av Kemikalieinspektionen och Trafikverket i Sverige. Databasen är tillgänglig för vem som helst, men företagen betalar för att få sina produkter registrerade i Basta-systemet.

– Vi vill bidra till en hållbar och giftfri miljö. Vårt klassificeringssystem visar om byggmaterialet innehåller skadliga ämnen och hur höga halterna är i produkterna, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på Basta.

Basta tillämpar tre olika nivåer för de material och produkter som granskas. EU:s kemikalielagstiftning utgör grunden för klassificeringen, men i vissa fall ”går Basta längre än lagstiftningen”.

– Vi lägger stor vikt vid klassificeringen av cancerframkallande och hormonstörande kemikalier i byggmaterialen, säger Hård.

Om halterna av skadliga ämnen överstiger EU:s gränsvärden kan produkten inte klassas enligt de högsta kategorierna Basta eller Beta i systemet.

Om registrerade produkter inte klarar den högsta kriterienivån måste tillverkaren göra en riskbedömning och ge miljö- och säkerhetsinformation där det framgår hur produkten ska hanteras under byggskedet och rivningen av fastigheter.

– Vårt system bygger på frivillighet och självreglering. Vi kan alltså inte förbjuda företagen att använda en viss produkt. Det är Kemikalieinspektionens sak att ingripa om hälsovådliga och miljöfarliga ämnen som överstiger EU:s gränsvärden används, säger Loh Lindholm.

Inget hindrar företagen att strunta i ert klassificeringssystem. Varför ska de använda sig av er databas?

– Vårt klassificeringssystem är väletablerat i Sverige. Seriösa aktörer i byggbranschen värdesätter att de produkter som de använder har granskats och finns registrerade i Basta-systemet, säger Loh Lindholm.

Basta är inte den enda aktören på den svenska marknaden. Motsvarande klassificeringar av byggmaterial görs också av Byggvarubedömningen och Sunda Hus.

Fokus på inomhusluft i Finland
Det finska klassifikationssystemet inom byggnadsindustrin bygger på andra fokusområden.

– Vi har ett holistiskt fokus där vi utvärderar sådana faktorer som inverkar skadligt på inomhusluften. Vi hjälper också byggföretagen med att mäta koldioxidavtrycket i den egna verksamheten, säger Jessica Karhu, teamchef på Rakennustieto.

Rakennustietos klassificering koncentrerar sig främst på ämnen som formaldehyd, flyktiga organiska ämnen och förekomsten av ammoniak.

Om en produkt uppfyller Rakennustietos krav beviljas ett så kallat M1-certifikat som visar att byggmaterialet uppfyller de strängaste utsläppsklassificeringarna för inomhusluftkvalitet.

– Utöver M1-klassificeringen gör vi också så kallade RTS-klassificeringar som tar fasta på en lång rad hållbarhetskriterier. Vi granskar bland annat energieffektivitet och vattenförbrukning och gör livscykelanalyser av byggmaterial, säger Karhu.

Rakennustieto upprätthåller också en databas med uppgifter om byggmaterial. I databasen finns för närvarande 7000 produkter, vilket bleknar i jämförelse med Bastas siffror.

Varken Rakennustieto eller Basta har publicerat listor på oönskade skadliga kemikalier. Ingendera vill peka finger eller hänga ut aktörer i byggbranschen.

– Vårt rykte som en opartisk aktör är vår viktigaste resurs och tillgång. Vi vill värna om vårt anseende, säger Karhu.