Priset Finländskt ingenjörsarbete och 30 000 euro går till ABB:s Azipod®-roderpropellersystem

Teknikens akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF beslutade att den här gången belöna teknologi i stället för människor. ABB skänker hela summan till John Nurminens Stiftelse för skydd av Östersjön.

På bilden: Medlemmar av ledningsgruppen för framdrivningsenheten på divisionen ABB Marine & Ports som inledde sin verksamhet 2007. Från vänster: Jukka Varis, Marcus Högblom, Juha Koskela, Antti Ruohonen, Tommi Lempiäinen, Sakari Sorsimo ja Antti Lehtelä. ABB utnämnde gruppen att motta priset Finländskt ingenjörsarbete som tilldelades teknologin. ABB anser att gruppen i fråga i hög grad främjade Azipod-systemets framgång på den internationella marknaden.

Priset Finländskt ingenjörsarbete 2021 går till ABB:s Azipod®-roderpropellersystem. Eftersom så många ingenjörer har påverkat utvecklingen av Azipod-systemet, beslutade Teknikens akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF att belöna teknologi i stället för människor.

– TEK och TFiF vill hedra alla som deltagit i utvecklingen av Azipod-systemet. Därför tillägnar vi priset alla fantastiska ingenjörer bakom teknologin, säger Jussi-Pekka Teini som koordinerar priset. Teini är expert på ett hållbart tekniksamhälle vid TEK.

Priset är ett erkännande som årligen delas ut för ett betydande ingenjörs- eller arkitektarbete. Prisets värde är 30 000 euro. TFiF och TEK beslutade att tilldela prissumman divisionen ABB Marine & Ports, som äger teknologin och som för sin del beslutade att skänka hela summan till John Nurminens Stiftelse för skydd av Östersjön.

Den finländska innovationen sparar bränsle och miljö

ABB har till dags dato sålt över 700 Azipod-enheter för fler än 300 fartyg. Azipod-systemet används i 25 olika fartygstyper runt om i världen, från yachter till enorma kryssningsfartyg. Azipod-systemet används till exempel i Sveaborg II-färjan och i världens största kryssningsfartyg, Royal Caribbeans Wonder of the Seas.

Azipod är ett elektriskt framdrivningssystem, vilket betyder att det producerar dragkraften med el. Fartyg som lämpar sig för elektronisk kraftöverföring (t.ex. kryssningsfartyg) eller som behöver ett stort vridmoment även vid låg roteringhastighet för axel (t.ex. isgående fartyg) har nytta av Azipod-systemet.

• minskar bränsleförbrukningen: till exempel ett kryssningsfartyg med Azipod-propellersystemet förbrukar i genomsnitt ungefär tio procent mindre bränsle än ett fartyg utrustat med en konventionell axellinje och roder,
• minskar utsläppen: enligt ABB:s kalkyler minskar Azipod-systemet sjötrafikens utsläpp med cirka en miljon ton per år jämfört med traditionella framdrivningssystem,
• sparar utrymme inuti fartyget, eftersom den eldrivna motorn är placerad i samband med propellern på skrovets utsida,
• förbättrar bekvämligheten för passagerare: Azipod reducerar vibrationerna som motorn och dragkraften orsakar i fartygsskrovet så att färden är angenämare för passagerarna,
• hjälper isbrytare att röra sig smidigare, i upp till ett par meter tjock is,
• underlättar fartygets manövrerbarhet: Azipod-enheten roterar 360 grader vilket gör det lättare för fartyget att röra sig i hamnområden och möjliggör att fartyget kan styras under bromsning.

Hur energin produceras för den elektriska framdrivningen spelar ingen roll.

– Bara vi kommer på det bästa sättet att producera grön el, kan den användas i Azipod-propellersystemet, säger teknikdirektör Jukka Varis på ABB Marine & Ports framdrivningsenhet.

På bilden: Kari Laukia (till vänster) och Jukka Jaatinen var med i utvecklingen av Azipod på 1990-talet.

Dryga 30 år av ingenjörskunnande

Utvecklingen av Azipod-systemet inleddes i slutet av 1980-talet som ett samarbete mellan den offentliga sektorn, varvet och anordningsleverantören. Sjöfartsverket, Strömberg och Helsingfors varv som ägdes av Wärtsilä Marinindustri började utveckla en allt effektivare och behändigare isbrytare.

Resultatet av pilotprojektet blev en ny eldriven roderpropelleranordning, Azipod. Under pilotprojektet fusionerades Strömberg med ABB 1988. Efter Wärtsilä Marinindustris konkurs 1989 fortsatte Masa-Yards vidareutvecklingen och produktifieringen av propellerprojektet för varvets del.

– Azipod-systemet skapades för ett tydligt behov. Till en början identifierades behovet i isgående fartyg, men senare blev samma krav på smidighet aktuellt också för kryssningsfartyg. Vi kunde tillämpa det kunnande vi fått från isbrytare på kryssningsfartyg, minns Kari Laukia, affärsverksamhetsdirektör ansvarig för anordningar på Aker Arctic. Laukia svarade på 1990-talet för varvets del för den tekniska utvecklingen och planeringen av Azipod-systemet på Masa-Yards och ABB.

Bilder:
Markus Sommers

Kontaktpersoner:
Jussi-Pekka Teini
Teknikens akademiker TEK, Engineering Sustainability
+358 40 705 9755

Ilona Haarlaa
ABB Marine & Ports, Marketing and Communications Manager
+358 50 332 5089

Kari Laukia
Aker Arctic, Director, Equipment Business & Special Projects
+358 40 866 7244