Snart fraktas koldioxid från Vanda till Nordsjön

Nu avancerar planerna kring avskiljning och lagring av koldioxid. Vanda energi går i bräschen för Finlands satsning på CCS.

Text: Mikael Sjövall Foto: Vanda energi

Hajpen kring avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) har gått på högvarv de senaste åren. Statsminister Petteri Orpos (Saml) regeringsprogram förbinder regeringspartierna att främja CCS. Nu rör det på sig.

Först ut är Vanda energi som har startat ett nytt projekt för att avskilja koldioxid från bolagets sopförbränningsanläggning i Västersundom.

– Vi är föregångare i branschen. Genom att satsa på CCS hjälper vi Vanda stad att minska på sina koldioxidutsläpp, säger Kalle Patomeri, direktör med ansvar för cirkulär ekonomi på Vanda energi.

Enligt projektplanen ska Vanda energi fånga och avskilja koldioxid som överförs till Nordsjö hamn för att sedan komprimeras till flytande form. Därefter fraktas koldioxiden till Danmark för permanent lagring i berggrunden under havsbottnen i Nordsjön.

Ingen lönsam guldgruva

– Enligt våra kalkyler är projektet ingen guldgruva, men det kommer att vara lönsamt. Annars skulle vi inte göra den här investeringen, säger Patomeri.

Lönsamheten påverkas främst av EU:s utsläppshandelssystem och hur priset på koldioxid utvecklas inom en snar framtid.

– Priset på koldioxid borde vara över 100 euro per ton för att det skulle sporra fler aktörer att satsa på CCS. Jag räknar med att den prisnivån blir verklighet efter 2030.

Vanda stad äger 60 procent av Vanda energi medan Helsingfors stad äger återstoden av det kommunala energibolaget.

– Vanda och Helsingfors är pådrivande i målsättningen att uppnå koldioxidneutralitet före 2030. Det är det främsta motivet som ligger bakom vår investering i CCS.

Vanda Energis sopförbränningsanläggningens område

Investeringen ger stor klimatnytta

Enligt projektplanen kommer infångningen, avskiljningen och lagringen av koldioxid vid Vanda energi att minska klimatutsläppen med cirka 350 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar 90 procent av bolagets årliga utsläpp och 44 procent av Vanda stads utsläpp. Upp till 95 procent av koldioxidutsläppen från sopförbränningen kan tas tillvara tack vare CCS-teknik.

Den infrastruktur som nu tar form mellan Långmossebergen i Vanda och Nordsjö hamn i Helsingfors kan gynna även andra industriella aktörer.

– Vi har fört diskussioner med flera företag som har visat intresse för att satsa på CCS och använda sig av vår värdekedja. Vi hade nyligen ett webbinarium om CCS som samlade över 50 deltagare, säger Patomeri.

Miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml) undertecknade i september i fjol ett samförståndsavtal med Norge och Danmark för att påskynda transporten av koldioxid för permanent lagring i den norska och danska kontinentalsockeln. Vanda energi har tills vidare siktet inställt primärt på Danmark.

– Tillståndsförfarandet kommer att ta tid. Jag tror att vi är i mål med de första leveranserna tidigast om några år, säger Patomeri.

Varför har ni valt att satsa på CCS vid er anläggning för sopförbränning?

– Vi kan avveckla förbränningen av stenkol och användningen av naturgas. Sopförbränningen kan inte avvecklas eftersom sådana sopor som inte kan återvinnas ska hanteras också i fortsättningen. Vi måste alltså tillgripa andra metoder för att få bukt med utsläppen från sopförbränningen.

CCS-expertis till salu

Omkring hälften av innehållet i det blandavfall som fraktas till Långmossebergets förbränningsanläggning består av fossil plast.

– Ett annat sätt att minska på utsläppen i sophanteringen vore att avlägsna och återvinna all plast från soporna, men med nuvarande teknik låter det sig inte göras på ett kostnadseffektivt sätt.

Kalle Patomeri tror att Vanda energis tekniska kunnande kring CCS kan komma till nytta också för andra industriella aktörer.

– Den teknik som används för avskilja och lagra koldioxid kan säkert omvandlas till en produkt som vi kan sälja till andra bolag. Men vi är inte där ännu. Vi måste först se till att vårt eget projekt blir verklighet.

Kranarmar vid Vanda Energis anläggning

Många osäkerhetsmoment

På Finlands Näringsliv EK följer man med debatten kring CCS med intresse.

– Finland kommer inte att uppnå sina klimatmål utan att satsa på avskiljning och lagring av koldioxid. Jag befarar att det nästan kan dröja till 2040-talet innan investeringarna i CCS kommer i gång på allvar eftersom tekniken förutsätter ny infrastruktur, säger Janne Peljo, ledande expert på klimat- och biodiversitetsfrågor på Finlands Näringsliv.

Enligt Peljo finns det fortfarande stora frågetecken och osäkerhetsmoment som omger CCS. Han tror att det kommer att behövas statliga subsidier för att CCS ska få en knuff framåt.

– Tekniken är ännu inne i pilotskedet. EU har ställt som mål att 50 miljoner ton koldioxid ska avskiljas och lagras med hjälp av CCS-teknik före 2030, men än så länge är ganska få nya projekt i görningen. Norge, Danmark och Island är längst hunna inom det här affärssegmentet i Europa, säger Peljo.

Trots att våra nordiska grannar har ett försprång ser Janne Peljo en finsk konkurrensfördel i racet kring CCS.

– Jag ser en stor potential i möjligheten att avskilja biobaserad koldioxid och använda det för framställningen av vätgas i anslutning till pappersfabriker.

Hur ser du på riskerna för läckage av koldioxid från havsdjupen i Nordsjön?

– Den berggrund som har identifierats för lagring av koldioxid är minutiöst granskad och undersökt. EU ställer dessutom tuffa krav för lagringen. Risken för läckage är minimal.

Janne Peljo