Aktuellt

Då jag växte upp på 1980- och 1990-talen vilade ett milt stigma över den som pillade med datorer. Dataspel var okej, men nördighet i överkant smällde inte högt på skolgården – snarast tvärtom (själv föredrog jag 8 bits Nintendo).

Bild: Canva   Upphandlingar av stora IT-system hör till de frågor som ofta ger upphov till långdragna och svåra politiska processer.

Vad är mänskligt – om inte påhittighet och skapande? Å ena sidan har vi kreativitet, originalitet och verkshöjd. Å andra sidan har vi efterapning, copy-paste och konstnärlig stöld. Den förra kategorin bör beskyddas, den senare bekämpas med alla tillgängliga juridiska och moraliska verktyg.

Vi lever i en tid då den tekniska utvecklingen är snabbare än någonsin vilket leder till nya synsätt på såväl arbets- som privatlivet. Hur inverkar detta på oss som förening?

AI-hajpen kulminerar. Det handlar inte bara om teknik – utan om makt. Är kvinnorna på hugget?

I boken 21 Lessons for the 21st Century (2018) gör pophistorikern Yuval Noah Harari en genomträngande observation: ”There is no penalty for creating a sensational story that is not true. We’re willing to pay for high quality food and clothes and cars, so why not high quality information?”

Naturen ger oss förutsättningar för liv. I Finland är naturen också en stark del av vår kultur och identitet. Som diplomingenjör inom kemiteknik känner jag att det är min plikt att skydda vår unika natur.

Gräsrotsbyråkrater brukar man kalla de offentliganställda som utgör medborgarnas första kontakt med en myndighet. Två människor möts: den ena är medborgare och den andra har som jobb att representera det offentliga.

I sin avskedsintervju med Helsingin Sanomat (19.12) fick skogsjätten UPM:s långvariga vd, diplomingenjör Jussi Pesonen en sarkastisk hälsning av sin förra chef, Björn Wahlroos: ”Han är ovanligt intelligent – för att vara ingenjör”. Det är busenkelt för ingenjörer att göra sig lustiga på ekonomers bekostnad, och vice versa. Då jag basade för Affärsmagasinet Forum (vars […]